Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
342. Rosenhane an Biörenklou Paris 1648 August (18)/28
–/ 342 /–
Paris 1648 August (18)/28
Eigh. Ausf.: DG 13 fol. 681–682 (Beilage zu Nr. 356).
Dank für die Mitteilung über den guten Stand der Verhandlungen. Geringe Friedensliebe der
Franzosen trotz äußerlich anderslautender Bekundungen. Genugtuung der Franzosen über die
Einwände der Stände, die ihnen damit die Verantwortung für die Verzögerung des Friedens
abnehmen. Unhöfliches Betragen der französischen Minister und protokollarische Schwierigkeiten
bei Hofe. Kläglicher Zustand des Landes im Innern und gefährliche Unruhen gegen Mazarin und
die Königin.
Jagh hafver, sedan jagh ankom hijt till Paris, intet hafft thet contentament,
som jagh i desse dagar har hafft utaf min herrens bref, hvilket hafver gifvitt
migh så godh information om sakernes tillståndh, att jagh nu finner min sa-
tisfaction deruthi. Och må jagh bekänna, den tidh jagh hafver varit uthan all
communication från Sverige, tractaten och armeen, hafver jagh lefvat i någon
impatience. Doch belangande hvadh min herr berättar om tillståndett, gläder
jagh migh, att värckett på vår sijdha så mychitt är avancerat. Och effter nu
notorium är för hela värden, att vij allenast arbeta för våra vänner och allie-
rade , hafve vij ähran och der hoos directorium i händerna och bordhe vij
deremot så mychitt mehr caresseras af them, som behöfva oss och för hvilke
vij nu arbeta. Män jag fruchtar, att icke allenast the difficulteter, som jagh
märker der restera, skole hindra och uppehålla värkett, uthan de ordre, som
härifrån gå, skola giöra them svårare och icke bättre. Ty ändoch dråtningen
jämväl och cardinalen ropa af mehr änn tillförene, att sådan resolution var
fattadh och ordre uthgifven, att freden nu i Septembris månadh ändtlich
skulle slutas, hafver jagh doch af godh handh förnummit, herr Servien in se-
creto hafva fått befallningh, att inthet hasta, och skole the inthet ogärna see,
att ständerna mädh theras inkast och protestationer gifva thertill orsak, på
thet the således få någott att purgera sigh mädh. Jagh var idagh hos La Thu-
illerie
inkast ständerne giöra i satisfactionen, hvadh raison the kunde hafva thertill
och huru sådant bäst stodhe till remediera. Män förmärkte theremot, att the
här föga skulle achta sådane ständernes interessen, uthan man giör ingen
fredh för theras commoditet, thet vore krigh etc. Ville thesse messieurs låta
seja sigh och lijda rådh, så kundhe the väl finna expedient, sed quis corda
eorum scrutatur? När jagh får occasion, skall jagh giöra mitt till saken, och
jagh blir informant som vederbör. Män jagh må bekänna mot min herre,
hvadh besvär jagh här har, att tractera mädh desse ministris, ithet the någott
ohöfligen ställa sigh. Ty då jagh först kom hijt, besökte jagh alle förnämbste
ministros, complimenterandes them på Hennes Majestätz vegnar, therpå the
åtminståne hadhe bort giöra en revisite. Män icke en hafver ännu varit hos
migh. Cardinalens modh passerar in summa gradu, och den talar jagh inthet
om, och hafver jagh som offtast varit hoos hånom och giör thet ännu, män
för then respect the äre skyldighe min allernådigste dråniningh [!], tycher
migh, att jagh inthet kan prostituera migh vidare hoos the andra, förränn the
en gångh åthminståne helsa migh igen. Jagh hafver hautement talt therom
och besväratt migh mot introducteurs des ambassadeurs, hvilka änskyllatt
och låffvatt, män bekänna, att cantzlern besöker ingen ambassadeur de Suède,
besöker heller mehra hånom och skulle jagh aldrigh hafva kåmmitt till hå-
nom , om jagh hadhe vettatt thet förr. Män effter jagh häller cantzelern i Sve-
rige så godh och han besöker ambassadeurs de France, så hadhe jagh skiäl att
praetendera thetsamma. The hafva och velat bringa migh därtill, säjandes så
vara maner, att jagh inthet må kåmma till dråningen [!], förrän jagh först
hadhe varit hoos secretario status och berättatt, hvadh mitt ärende vore, därpå
jagh har svarat, migh villa besökia secretarium, jagh funne så nödigt, mais par
obligation et par une loy låta imponera migh gå till secretarium, lijkasom till
att seja min läxa, förän jagh finge kåmma till dråningen, thet såge jagh inthet
vara Hennes Majestätz respect lijkmätigt, uthan där the ville stringera migh
dertill, ville jagh låta bestå både dråningen och secretarien, tilldess jagh finge
ordre frå Hennes Majestät, hvilken i lijka måtto skulle vetta vijsa Frantzöske
residenten till secreterarn i Stockholm, att berätta, hvadh ährende han hadhe,
förän han blefve altidh admitterat. Därpå hafva the då förklaratt sigh, att jagh
måtte kåmma till dråningen, när jagh ville, oachtandes secretaren. Et hoc ma-
chinamentum illorum est quod metuunt, ne sibi insciis reginae quod dicatur
in aurem. Hvadh annatt mehra förtret här är, dissimulerer jagh och låther
inthet märkia. Män thet hafver jagh pröfvatt, att complimenter och realia äre
vidt från hvarandre. Och skulle jagh giärna höra, hvadh våra legaters rådh
och sentiment vore om desse visiter, där min herr par occasion en gångh
kåmme att tala därom.
Eljest är om dänne staten klagligen till berätta, att ehuruväl han är victorieux
uthan landz och vill hafva ett prechtigt ansendhe, att han doch är som ett
råtitt äpple invärtes och består allenast i sin egen confusion. Och mädan här
hvarken är respect eller obedientz och hvarken amor eller metus, som kan
hålla thenne harmonien tillhopa, står alt på händelss, huru länge thet kan
hafva beståndh. Förige vecken lärde oss ett farligitt exempell, huruledes ett
ringa tingh kan fodha myckitt af sigh, och ligger thet mehr under aschen
fördölt, än thet skall vara uthslächt. Hadhe icke duc de Longeville och någre
cordatiores varit, hadhe blifvit itt fahrligitt väsende. Om dråningen och kun-
gen hadhe hemligen tagitt flychtan, som resolverat var, då månge hus och
kanskie palays royal hadhe blifvitt pilleratt, och flere hadhe mått sättia
hadhen till, och feltes inthet mychitt, att parlamentet icke hadhe par arrest
taget regencen från dråningen och förklaratt någre förnämbde till förrådere.
Och tror jagh, att pulsen slår ännu på cantzlern och surintendenten, som in-
thet före än igår hafva tordz uhr palais royal. Et sic violenta consilia! Thet
kan inthet skadha, män värst är, att fienden fattar mod härutaf, och causa
publica deröfver lider. Och till att förkåmma mehre sådant och redressera alt
i gått lagh, är thenne staten och ministris inthet nyttigare än en hastigh fredh.
Ty eljest mädh tidhen lärer gå gali, experiuntur ipsi. Män hvarföre skole vij
mädan nu såväl går, hasta och möta hertigh Carl och grefve Magnus mädh
freden et ita materiam inclarescendi illis suscipere? Corona quae initium belli
dedit, in manibus nostris familiae perdidit. Responde! Vale!