Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
333. Biörenklou an Johan Oxenstierna Osnabrück 1648 August 7/17
–/ 333 /–
Osnabrück 1648 August 7/17
Eigh. Ausf.: DG 13 fol. 424–425.
Übersendung von angekommenen Briefen. Vorbereitung einer Stellungnahme der Stände zum
französischen Vertrag. Forderungen Serviens wegen der Stifte Metz, Toul und Verdun. Bruns
Vollmacht zu Verhandlungen mit den Franzosen. Angebliche Verweigerung der Ratifikation
durch den Kaiser mit Rücksicht auf Spanien. Kurbrandenburgische Anregung zum Abschluß eines
Separatfriedens. Mundierung des schwedischen Vertragsinstruments. Hessische Änderungswün-
sche . Umstrittene Aufnahme der Vollmachten. Unsichere Friedensaussichten.
Här hoss fogas någre breff, komne uhr Prag, Paris, Hag och Amsterdam,
hvilke på Eders Greflige Excellencies före gifne nödige permission jag hafve
öpnet.
Här stå sakerne nästan i förre lag. Sedan the 3 deputati hade med gref Ser-
vient och La Cour collationerat instrumenta Suecicum et Gallicum och theri
funnit sådane differentier, som bijfogade papper uthvijser, hafve status theröf-
ver delibererat och äre sinnade optäckia gref Servient imorgon sitt sentiment
öfver hela Gallicum instrumentum. Som jag förnimme och tycker af ett och
annat, lärer gref Servient inthet vara med thensamme tillfridz. Status interes-
sati et eorum nomine omnes hic praesentes synes vela hafver een expressam
declarationem in satisfactione Gallica, ungefer som Wurttembergicus hafver
projecteret ad marginem satisfactionis Gallicae. Och gref Servient svär om alt
det heligt är, att han inthet kan theruthi gör. Ius dioecesanum uthi Metz,
Toul och Verdun adprehendere och status att thet lärer extenderes alt för vidt
af Gallia.
Adsistentiae declarationem sättia ständerne, som jag förnimme, ytterst och ini
punctum executionis. The begynne och nu på och mumla här och ther, att
status inthet hafve lofvat greff Servient, att här determinative tala om Gallica
caussa, allenast praeparative, att i Mönster kunne alt bättre uthrätte. Brün
ströder och såår in alle argumenta han kan. Idag är hans fulmacht kommin ad
dictaturam, att vijsa, det han hafve macht att tractera med gref Servient. Och
thenne bör honom ingalunda och för gilt.
Her Crossig, som äre igenkommin till Mönster, hafve af viss och hög ort
förnummit i Cleve, det Keijsar inthet vill ratificera instrumentum pacis.
Causa est: Hispani nolunt.
Gref af Witgenstein var idag hoss her Salvium och slog förre freden, som lijkt
synes in eum eventum, att om thet som nu är på god väg med friden, inthet
vill på Keijsarens sijdan gåå, Kungliga Majestett och churfürster då måtte vara
sig emelle resolverade, att göre något. Mig tycher, att man för nu toge på att
köpa in och göre anstalt till vinter. Sed ubi sunt? Dominus providebit. I the
troor är jag och moste förvänte bättre rådh.
PS: Ehuruvehl monsieur Gustav Hansson hafve gjordt sin flijt, att skrifva fär-
digt och thet igen reda hade till alle stycker till redz, så kan han liqvehl prop-
ter caesareos inthet komme härifrån. Gayl hafve igår och förgifvit till gäst och
hinte inthet komme till collationen. Her Scheffer vill hafve uth den clausulam
in causa Marpurgensi: „modo non praeiudicet Imperatori“. Och caesareani
ville änteligen hafva uth thet ordet „amicorum“ och „ibi“, som vore ju puncto
executionis! Hvilket var alt för praejudicerligit. Yterst så ville caesareani änte-
lige hafve in plenipotentien. Her Salvius, gref Servient och status hölle there-
mot . Ita semper in incerto haeremus, hoc certum est, nos manere sine pace, et
quidem adhuc Osnabrügis.