Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
324. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina Osnabrück 1648 Juli 31/August 10
–/ 324 /–
Osnabrück 1648 Juli 31/August 10
Ausf.: DG 13 fol. 327–331’; Eingangsvermerk Stockholm 1648 August 17/27.
Verlesung des Vertragstextes vor den Ständen durch Volmar. Kleinere Änderungen in der pfalz-
neuburgischen , Schweizer, der kurbrandenburgischen Äquivalentsache, der Angelegenheit des
Administrators von Magdeburg und der hessischen Exemtionsangelegenheit. Form der Ratifika-
tion durch die Königin von Schweden. Beförderung der französischen Sachen. Unterzeichnung
der schwedischen und kaiserlichen Instrumente. Baldige Absendung des Vertrags nach Stockholm.
Überreichung einer hessen-kasselschen Bitte durch Dr. Lampadius an die schwedischen Gesand-
ten .
Sedan ständerne hade såvijda, som i vårt sidst i underdånigheet är mält om,
finaliter jämkat executions- och assecurationsarticklerne, hafva the åter varit
så oss som the keijserlige an, at vij måtte therpå låtha heela instrumentum
pacis uthi pleno för then samptligen opläsas. För våre personer vore vij fuller
inthet onägne thertill, att thet hade kunnat strax i förledne tijssdags skee, på
thet man hade kunnat till thenne postedagen latha skrifvat reent och sända
Eders Kungliga Majestett i underdånigheet een copia theraf. Men the keijser-
lige läthe af oss begära, vij ville unna them tijdh och respit till fredagen ther-
effter , föregifvandes sig inthet hinna förr seet sjelfve väll igenom, förän thet
komme fram för ständerne. Imedlertijd ville the lickväll besökia mig, Sal-
vium , à part och än collationera saker bättre. Under thenne praetexten ville
the, som lijkt var, afbijda theras post, som pläger komma ifrå keijserlige hof-
vet om torssdagen, och elljest med visiter till mig obligera oss att komma till
them igen, så at then tillstundande solenne act kunde ske i theras loge-
mente .
Thesse togo thetta illa op och destinerade förthenskuld een deputation till the
keijserlige, som skulle emot them exaggerera thetta opskofvet. När the keij-
serlige thet märckte, läthe the thet så hoos oss som Rickzdirectoriumet före-
komma och offererade sig, som om torssdagen, till thenne solenne acten.
Hvilket the och då effterkommo, infinnandes sig, som föranlåtit var, den 27.
huius med samptlige ständerne af bägge religionerne närvarande gesandtska-
pen uthi vårt logemente klockan 9 förmiddagen . Huru the ther vore accomo-
derade , vijsar bijfogade schema under littera A. Then keijserlige gesandten
herr Volmar läste altså op instrumentum pacis öfverljudt, thervid inga andre
påminnelsser skedde mehr än thesse så obiter: 1. att then Pfaltz-Neuburgiske
begärte, thet in causa Palatina § „Ad haec si quae feuda Juliacensia etc.“
måste så ändras, att post verbum „Juliacensia“ tillsattes „aperta esse compe-
tenti via iuris evictum fuerit, ea Palatinis evacuentur“, och thet andra strökes
uth, hvilket och skedde. 2. att ständerne förbehöllo sig vid Schwitzerepunch-
ten , at skrifva till Baslern och betinga sig the tree conditionerne, som vij till-
förende hafva berättat om. 3. bleff vid then Brandenburgiske aequivalentz-
punchten af oss urgerat itt attestatum för staden Minden. Men the keijserlige
ville då inthet cathegorice förklara sig therpå. 4. Vid thet Mecklenburgiske
eröpnade the Brandenburgiske thenne theras herres churfürstens resolution
öfver compterijerne Mirou och Nemerow, att Hans Churfürstlige Durch-
laucht för sin person tillstadde cessionen, men 1. salvo consensu ordinis
equestris divi Johannis Jerosolymitani, 2. att bemälte orden sine responsiones
och servitia blefve integra, 3. att grentztvisten uthan längre uthflycht skulle
determineras. På thet slaget blef then § och inrättat och fick thermed thenne
quaestionen sitt mått . Uthi Brunsvijkeske aequivalentet blef 5. post verbum
„homagium“ allenast tillsatt thenne parenthesis: „quatenus observantia ab an-
tiquo obtinuit“ . 6. Om marggref Christians, förrige administrators af Mag-
deburgs , interesse blef något disputerat emellan then Chursachssiske, som
företrädde in hoc passu Magdeburg, och Altenburgern, hogbemälte marg-
grefves fullmächtige, men så fick och then saken omsijder sin richtigheet, eff-
ter ständerne gofve theri uthslaget, och emedan bemälte artikeln remitterande
sig på then dispositio theröfver var gjord i Pragiske, som the keijserlige then
kalla, friden, hvilket vij inthet kunde tillstädia, emedan thet var een conspira-
tion emot Eders Kungliga Majestett och chronan, uthan ville, at thet skulle
heeta transactio Pragensis, thet the keijserlige icke häller ville gilla. Så blef
then remissionen heelt uthlåtin. 7. Vid then Hessen-Casselske saken urgerade
vij åter exemption för landgrefvinnans Furstliga Nåde länder och dess solda-
tescas satisfaction, tesmoignerandes oss inthet kunne förlåtha Hennes Furst-
liga Nåde, förän Hennes Furstliga Nåde theri vederfore contento, efftersom
Hennes Furstliga Nådes gesandter då publice protesterade emot all then af
ändtstående olägenheet, ther Hennes Furstliga Nåde icke häruthinnan blefve
subleverat på sätt och vijs, som han lickväll lämnade till ständernes disposi-
tion . Ehuruväll nu ständerne blefve i begynnelssen vid theras förre geensago,
berättandes sig på äfven een sådant bemälte gesandt tillförende moot them
gjorde repraesentation, hafva rådlagt sin emellan, hvad thertill af them kunde
göras, då dee hafva funnit sig ingen deel kunna condescendera till at göra
Hennes Furstliga Nåde någon sublevation i thetta måhle, efftersom thet vore
een sak af stoor consequence, idätt Cöln, Sachsen, Brandenburg, Brunsvijk
och Lotringen af samma skäl itt lijka sådant praetendera, hvilket then Sach-
siske och Brunsvijkiske då och offenteligen sig reserverade, ifall Hennes
Furstliga Nådes praetension skulle gå för; uthan ther vij ville stå therpå, stälte
the oss heem, at thet måtte blifva kortat uthi quanto för Eders Kungliga Ma-
jestets militie. Så fälte the lickväll på sidstone något på seglet och lofvade sig
än velle talas vid therom föruthan thetta, som här ofvan är mält, blef inthet
nogot moverat, allenast at vij öfvergåfve them keijserlige och ständerne så-
dane skriffter för thet Frantzöske och Hessiske interesset, som littera B och C
innehåller. Thet Hessiske vägrade the sig först at emottaga, men sedan be-
höllo the thet lickväll hoos sig. Alt thet öfrige vardt af samptlige stenderne
adproberat och gillat, therpå då inför them skedde offentlig handsträckning
emellan the keijserlige och oss, att alt thet skulle oryggeligen och uthan nå-
gon ändring så bevända, tillthess then Frantzöske friden och blefve richtig.
Altså vardt thetta värcket med reciproque congratulationen interimsvijs un-
der thenne försäkring satt.
Therpå blef något discurrerat om ratificationerne, i synnerheet att ville the
keijserlige och ständerne, att status regni Sueciae eller åtminstone senatores
måtte jämpte Eders Kungliga Majestet ratificera sluthet, och thet 1. exemplo
quidem af friden med Dannemarck, 2. till mehra säkerheet för Romerske Rij-
ket , dy ther chronan Sverige post discessum Regiae Vestrae Maiestatis, then
Gud länge mildeligen vill afvärja, skulle råka till vahl, vore tvijk, om succes-
sor skulle vella observera conventa. 3. Effter status Imperii jämpte Keijsaren
skrefve under, så måste och reciprocum skee, begärandes vij ville referera
thetta, och thessemellan här i thenne ratificationen conditionera, at sådant
skulle ske på nästa rijkzdag i Sverige. Vij invände theremot, at man här inthet
kunde allegera then Danske friden till exempel. Thet vore een annan sak och
så emellan bägge chronorne brukligit. Elljest vore inthet moris eller härkom-
mit hoos oss, att andre än konungar skrifva under slijka sluth. Sedan Eders
Kungliga Majestet hade antaget regementet, stode thet och ingen annan an.
Man kunde inthet anmoda Eders Kungliga Majestet något, som lände Eders
Kungliga Majestett högheet till praejuditz. Om vij skulle refererat, ginge ther
een tijd med sin koos, then man kunde spara, ther man nu blefve theröfver
eense. Thervid blef så thenne quaestionen indecis och oslijten, och vij skildes
åth klockan inmoot fem om afftonen.
Den 29. dito vore ständerne hoos oss och höllo an, att emedan nu alt såvijda
var richtigt, vij för mehra tryggheet skuld ville träda till att underskrifvat
jämpte the keijserlige
Meiern VI S. 172 und S. 175 .
varit hoos greff Servient, och thenne, hafvandes een vink af ständernes äh-
rende , till oss lätt genom honom begära, vij ville möta thesse, som sig tjente
och betaga alt thet, som så hoos them som the keijserlige kunde gifva någon
apprehension till tränning emellan bägge chronorne. Så gofve vij them till
svar, thet vij gärna i alt thet görligit vore, ville villfahra them, men såssom the
viste sig påminna, hvad så offta tillförende häruthi var föreluppit, så förmo-
dade vij the inthet varde härpå bestående. Om the rätt besinnade saken, så
laborerade the och contra propria commoda. Ju före the befordrade then
Frantzöske saken till ändtskap med, ju före kunde the komma till subscrip-
tionen och nå friden. Thertill the tesmoignerade sig alle möijelige officia ville
anvenda.
Idag reeste nu herr Volmar härifrå åth Münster, sedan han i förgår tog afsked
af oss. Strax thereffter läthe the keijserlige här genom theras secreterare seija
oss: 1. att man effterhanden, som instrumentum pacis hintes reenskrifvas,
måtte genom secretarios thet åter låta collationeras; 2. att the keijserlige höllo
förre, thet uthi thet eene exemplaret, som the achtade oss tillställa, måtte
allenast Keijsarn och Romerske Rijksens comprehendendi foederati och ad-
haerentes ihugkommas, och Eders Kungliga Majestets och chronans i thet,
som the väntade af oss; 3. att hvarthera instrumentet särskildt måtte subsigne-
ras , theras af them och vårt af oss allenast. Effter thesse tvenne saker äre till-
förende afftalte, så hafva vij gifvit them till förstå igen, att vij ingen ändring
mehre theri kunde tillstädia, uthan låthet så thermed bevända.
Vij låtha nu in forma på pergament afskrifva instrumentum pacis uthi ratifi-
cationen ingrosserat, som vij förmeena thet skall kunna undertecknas och af
Eders Kungliga Majestet ratificeras, och ämna så snart thet blir färdigt, sända
Gustaf Hansson thermed heem till Eders Kungliga Majestett, varandes uthi
then underdånigste tillförsicht, att såssom vij förmoda oss theri hafva folgt
Eders Kungliga Majestetz allernådigste ordrer, Eders Kungliga Majestet thet
och sig uthi nåder varda låthandes behaga.
Then Brunssvijk-Hanoverske gesandten doctor Lampadius hafver insinuerat
oss under littera D lagde sitt desiderium med begäran, vij ville thet i bästa
måttan Eders Kungliga Majestet underdånigst föredraga. Skulle ju Eders
Kungliga Majestet allernådigst behaga, at deferera häruthi Hans Furstliga
Nåde, då vardar Eders Kungliga Majestet förmodelig thet huuset thermed
mycket obligerandes, och kan i framtijden hafva att njutha det till godo
igen.
Under littera E fölljande aviser berätta tillståndet i fält.
D: 335 Von Lampadius überreichtes Memorial wegen der herzoglich braunschweig- lüneburgi-
schen Rechte an der Propstei Bücken im Amte Hoya. Osnabrück 1648 Juli 27/August 6
336–337 Kollation der Propstei Bücken durch das Domstift Bremen. Bremen 1604 März
24/April 3
338–338’ Vergleich zwischen dem Herzog von Braunschweig-Lüneburg-Celle und dem
Domstift Bremen wegen der Propstei Bücken. o. O. 1604 März 21/31