Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
303. Biörenklou an Johan Oxenstierna Münster 1648 Juli 2/12
–/ 303 /–
Münster 1648 Juli 2/12
Kopie: DG 13 fol. 29–33’ (Beilage M zu Nr. 304).
Befriedigung aller Stände über die Erledigung des Milizpunkts, aber Mißvergnügen der kaiserli-
chen und spanischen Gesandten. Gespräch mit Brun über die drei französischen Forderungen:
Verzicht des Kaisers auf Beistandsleistung für Spanien, Ausschluß des Burgundischen Kreises und
des Herzogs von Lothringen aus dem Friedensvertrag. Nachrichten von den Gesandtschaften in
Münster.
Att militiae punchten och enkannerlig dess mångefallige långa quomodo är
een gång oplöst och nu, såvijda ther på tractaten skie kan, till ändan uthredt,
skall uthan all tvifvel frögda mäste parten af ständerne i Ossnabrüg och aljest
gemene man öfver alt, män thermoot bedröfva the keijserlige och Spansche
sampt theras anhang.
Plenipotentiarius Hispanicus, her Brun, revisiterade mig igår klåckan 3, då
jag märckte på honom någon olust och perplexitet, som apparentlig måste
vara af thenne tienden, som jag ändå inthet hade, effter Svensche brefven
kommo seent och een annan bud skall vara för inkommen från Ossnabrüg.
Han hade neppeligen satt sig och praemitterat någre complimenter, förän han
frågade, huru tractaten i Ossnabrüg stodo, an haereret in eodem vestigio. Jag
svarade, att om han vill per vestigium förstå een artikel, så veet jag icke an-
nars än att the äre ännu in eodem vestigio, nembligen arbeta än på punctum
militiae. Män mente han partes et conditiones eiusdem articuli, så hade jag
effterhanden spördt och helst af nya sidst undfångne bref, att mäste parten
var då afhandlat och nästan ingen eller och een lithen differentie öfver, så att
jag trodde, thet skulle då vara aldeles thermed gjordt och bestält. Hvadt sedan
kunde blifva företagit, thet kunde jag inthet så egentligen vetta, män hade
hördt, att instrumentum Gallicum vore tijt sändt och ther lefvererat statibus.
Kunde hända, att res communes i begge instrumenterna Suecico et Gallico
skulle ther bäst kunna jämkas. Ille: Hade inthet hördt af heela instrumento
Gallico, uthan allena bekommit ett extract af 3 Galliae postulater, nembligen
att Ceasar inthet må praestera regi Hispaniae adsistentiam, och sedan om Lo-
tharingiae och circuli Burgundici exclusione. The sakerne, sade han, höra in-
thet till Ossnabrügge. Ego: Jag viste icke egentligen, om thet skulle ther före-
tagas . Thet hade jag lijkväl hördt, att electoris Bavariae deputatus skulle reda
den 6./16. passato hafva voterat och med åtskillige skiäl afrådt, att ingalunda
transportera tractaten, som nu vore ther i Ossnabrüg i fervor, hijt öfver till
Münster. Thervijd gjorde han een hässlig grimace och begynte strax tala om
materialibus dictorum postulatorum och 1. adsistentien, att Gallia bjuder
myckit till, män alt kan inthet gå. The vela blåtta Spanien från all adsistentie
och ändå Kaisarens, som är så när skyll och bundin med Spanien. Räknade
sig opp een hoop exempel att bevijsa, det potentater och republiquer kunna
offta adsistera sine allierade uthan brått af the pacter, som the hafva med
samma sine allierades contrepartij. Gallia sjelff vill hafva fria händer och op-
pen lägenheet, att giöra Portugall bijstånd emoot Spanien. Ego: Hvad Portu-
gal vidkommer, holles then saken lijkasom för afhandlat. The andre exem-
plen syntes hafva någon disparitet med thetta, efftersom jag på thet eene och
andre något invände. Thet som nu begäres, synes hafva sin godhe grundh.
Germania lågo lijkasom in centro Europae, och med hänne vore så beskaffat,
at the andre staterne här omkring participeradhe af dess roo eller oroo, effter-
som dess nu påstående incendium hafver kastat sig vid och brett och itändt
naborskaperne mäst på alla sidor. Emädan man nu genom Gudz nåde hade i
thet närmaste bracht mäst alle causas belli uhr vägen och ginge om med the
tankarna, hurusom friden, som nu stifftes, måtte vara länge och landet blifva
frij för någon ferlig recidive, så hafver icke allenast Gallia, uthan heela Impe-
rium Romanum och andre angrentzande naboor interesse theruthi, att assecu-
ratio pacis blifver väll och med bindige conditioner affattat, hälst i thetta fal-
let , ther Frankrijke gräntzer uth med, och effter friden förmedelst Elsass nä-
stan ini Tyschland och huss Österrijke, som praetenderar adsistentien, hafver
dels sine länder geent öfver Rhenströmmen moot Alsatiam, Gallicam och
deels bättre inn, att the villjandes giöra Franckrijke inpass, måste beröra een
god deel af Imperii provinciis. Jag hade hördt (thet berättade mig episcopus
Osnabruggensis), det greve af Trautmansdorff skall hafva fallit ther uppå, att
Caesar hvarken som Kaisare eller erthiehertig praetenderade adsistera Spa-
nien , att thermed betaga Rijket thenne ombrage, män hölt therföre, att Kai-
sarn skulle kunna giöra Spanien bijstånd såsom rex Bohemiae et Hungariae,
effter samma regia inthet dependerade ab Imperio, hvilket mig tyckte skulle
och bringa samma inconvenientien och fahra med sig för Rijket, effter man
inthet kunde bringa folk uhr Behmen moot Franckrijket än genom Tyssland
och uhr Ungern mästa på thet sättet. Ille: Viste inthet af något slijkt förslag.
Galliae postulatum kunde inthet gå, eij heller secundo circulus Burgundicus
excluderas af Imperio. Ego: Hade inthet märkt, att Gallia ville separera then
cirkeln ab Imperio, uthan uthställan ifrån thenna friden. Ille: Prius tamen per
consequentiam quaeritur och är i sig sjelff obilligt, effter circuli Burgundici
provinciae äre anno 1548 per solennem transactionem i Augsburg trogne un-
der Rijket. Ego: Scriptores iuris publici in Germania och een part aff stän-
derne , som jag hade läst och hördt i Ossnabrügge, invända theremoot, att
transactio Burgundica är anno 1550 impugnerat af statibus. Carolus V. hade
anno 1548 hållit uthi Augsburg comitia armata och Chursaxen sampt andre
förstar fångne, så att the nästan nolentes volentes hafva ingått thensamma.
Ille: Then gambla nexus, som hafver varit emellan Imperium och provincias,
som nu sortera under circulum Burgundicum, äre då i Augsburg reunierat
och samma transaction anno 1560 af ständerne confirmerat. Ego: Om anti-
quus nexus skulle vara reunierat, så borde Belgium höra till omnimodam iu-
risdictionem och souverainiteten under Rijket. Nu förmår samma Burgundi-
sche fördrag, att oftbemälte provincier skulle ratione iurisdictionis och till
souverainiteten höra under kungen af Spanien och af Imperio njuta allena
protectionen. Rex Hispaniae hafver och nu i then Hollensche tractaten cede-
rat åth Generalstaterna 7 hela provincier och gode stychen af the andre sampt
offererat Franckrijke ståtlige deeler uhr samma circulo, så mychit jag hade
observerat uthi tractaten, uthan någon regard på Romanum Imperium. Ille:
Thet vore communicerat cum Caesare. Ego: Ut archiduce Austriae. Ille: Rex
Hispaniae hafver 2 votum in comitiis, 3. ius praesentandi adsessorem in ca-
mera Spirensi och 4. contribueradhe till Rijksens nödtårfft så mychit som 2
churförstar. Ego: The 2 förre, nembligen votum et ius praesentandi, vore
uthan tvifvel nyttige för Spanien, och nepligen contribuerade till sitt praeiu-
dicium ! Huru thet vore ratione Imperii thermed fatt, vor mig obekänt. Så
mychit viste jag, att ehuruväll creitzordningen förmår, at then ene circulus,
ifall någon fahra vore förhanden, skulle bijfalla och hjelpa then andra, hafve
lichväl status Imperii inthet velat blanda och mängia sig i thet Nederländsche
kriget. Ille: Thet vore allenast een internus motus. Ego: Circuli vore plichtige,
att inbördes bjuda hvarannan hjelplige handen theruthi, såväl som när någon
anstööt kommer uthan effter. Ille: Thet är ju ståtlige armeer sände regi His-
paniae ut duci Burgundiae till hjelp. Ego: Af Keijsarn och inthet aff hela Im-
perium cum omnium statuum consensu. Theraf är och stor olägenheet föror-
sakat här i Tysland, och såväll Generalstaterne som Spanien vi armata intagit
een hoop platzer och städer, theraf the fuller hafva gifvit een deel igen, men
churfürsten af Brandeburg hafver icke ännu kunnat hoos Generalstaterne er-
hålla evacuationen på Emmerijk, Rees och Wesel. Jag kunde icke annars
spörja än att status, så månge jag kom åt att tala med i Ossnabrüg om thenne
saken, gilla thesse 2 Galliae postulata. Och ifall status gå therpå och taga sig
thet an som Imperii interesse, måtte the tilleventyrs hafva vichtige och flere
rationes än jag, som är häruthi obekändt och uthländsch, kan hafva observe-
rat . Om friden emellan Franckrijke och Spanien kunde slutas, så vore thetta
arbetet och slijke quaestiones öfverflödige. Ille: Thet vore at önska! Män Gal-
lia hafver ingen intention och inclination thertill. Mediatores och interposito-
res , plenipotentiarii Battavici, skulle vara theras vittne, hvad ifver och omsorg
Hispania hafver användt, att komma till friden. Ja, om thet skulle och vara af
nöden, så tå the fuller permittere Romani Imperii statuum (här staplade han,
att finna rätte ordesattet) arbitrio vel potius discretioni ut discernant et vide-
ant utra pars aequitate et constantia tractatuum utatur. Grafve Pigneranda
och han hade mundt- och schrifftligen förklarat sig, att ställa res iudicatas
under plenipotentiariorum Battavicorum arbitrium. Thet ville inthet Galli.
Thet vore neppligen så avantageuse fridh gjord för Franckrijke, som thenne
är, som then nu hafver föreståt. Suecia finge fuller förmedels thenne friden
månge skiöna ohrter, män så gifver hon och månge ståtlige provincier, städer
och fästningar igen åth Keijsarn och ständerne. Gallia får theremoot behålla
alle, som han hafver inknächtat och i förståne begärt, men nu är thet inthet
nog! Ego: Hispaniae gifver fuller in Belgio et Burgundia alle platzerne, men
ville inthet låta pertinentierne föllja. Ille: Vij hafver thet uthstält till ögneske-
net och executionem in locis ipsis, att förlijkas sjelffve eller få uthslaget af
commissariis Battavicis. Men lickväll, sade jag, contradiceras a parte Hispa-
niae uthi store pertinentier, såsom äre, att Gallia inthet kan få alle jurisdictio-
ner och herrskaper, som nu finnas in och vidh loca occupata. Ille: Vij offerera
iurisdictiones et omnes dependentias magistratus urbani. Män supremae
potestatis iurisdictiones, som äre an en och andre orthe laghde, icke in perpe-
tuum och såsom res inseparabiles, uthan ad beneplacitum principis och ab
commoditatem locorum kunde inthet therunder eller therför, att the liggia
ther i platzen, mädh rätta praetenderas icke mena änn Hispania hafvandes
inne Paris, skulle strax kunna praetendera halfva Franckrijke, effter parla-
mentet vore therinne och des jurisdiction struckte sigh nästan öfver halfva
Franckrijk. Ego: Män Generalstaterne hafva lichväl inthet hafft inne meer än
Boys-le-Duc, och lichväl nu fått hela Meijerien theromkring, i licka måtto
marquisat de Berges och baronien af Breda. Ille: Plenipotentiarii Generalium
Statuum seije, thet vore een lijkheet. Gallia finge annåstädes mychitt och
kunde på thenna sidan in Belgio nogsambt contentera sigh thärmädh. Ego:
The borde mädh rätta inthet see, på hvadh och huru mychitt Gallia finge,
uthan huru vide the in foederis cum Gallia vore obligeradhe, att agera och
tala. The hafva nu velat restringera explicationem foederis inpå conquesterne
in Belgio! Therföre synnes, att the thertill, att erhålla någott, hadhe bort bät
stå Galiae bij. Thet logh han ådt. Sadhe ther hoos, Gallia vill alt för hårdt
tractera hertigen af Lothringen. Her Brun hade een gång sagdt åt grefve Ser-
vient , hvarför ville Gallia inthet hafva then saken hijtt på tractaten. Gallia
hafver, skulle greve Servient hafva sagdt, slutett apart mädh duce Lothringiae,
ad quae dominus Brun nitatur ergo fortitudine illorum pactorum, män måtte,
sadhe dan, betänkia, huru imperiose Gallia gåår, icke menas än kunde hoon
praescribere leges Hispaniae och des adhaerentes. Gallia vill inthet restituera
duci Lotharingiae foederatos regis catholici och vil lichväl, att rex catholicus
skall restituera versellis [!] duci Sabaudiae, affter han är Galliae foederatus,
och Gallia vill änndå sjelff behålla några platzer in statu Sabaudiae för sigh.
Thetta är så, hvadh jagh snackadhe mädh hånom, Brun. Jagh tror, att om thet
gäller mädh alfvar, så tår Pigneranda kumma hijt igen. Meinerswijk reste igår.
Imorgon skole, som här seijet, Münstersche landtständerne tractera grefve af
Nassow, Brun och the här lämnadhe 4 Hollandske. Thesse giöra sigh fer-
dighe , att och förresa. Sabaudus seijet och villa bort. Grefve Servient är inthet
änn igenkommen mädh sin gemålin.