Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
282. Salvius an Königin Christina Osnabrück 1648 Juni 12/22
–/ 282 /–
Osnabrück 1648 Juni 12/22
Eigh. Ausf.: DG 12 fol. 1029–1031; Eingangsvermerk Stockholm 1648 Juni 29/Juli 9; Druck
(Auszug): UA XXIII S. 120.
Wrangels auf Salvius gezogener Wechsel. Bewilligung von Satisfaktionen für die schwedische
Armee durch die Stände. Neue Forderungen Serviens als Hindernis für einen schnellen Friedens-
schluß . Gute militärische Lage als Basis eines für Schweden günstigen Friedensschlusses. Kurbran-
denburgisches Angebot, zwischen Schweden und Polen zu vermitteln. Beschwerden und Wünsche
des Kurfürsten von Brandenburg.
Eders Kungliga Majestät är för dene både af feltmarskalkens her Wrangel så-
väl som migh i all underdånigheet berättat vordet, huruledes han ville trassera
vechslar på migh till 80 000 Riksdaler. Sådane vechslar äre migh i förledne
veka praesenterade vordne, och efter the äre icke för än i Augusto förfalne, så
hafver jagh handlat medh des innehafvare, at the låte medh theres acceptation
bestå, tillthes Eders Kungliga Majestäts ordre ahnkumme. The äre nu på som-
marsubsidierne dragne, derföre beder Eders Kungliga Majestät jagh allerun-
derdånigst , Eders Kungliga Majestät värdigas medh thet alreförsta gifve or-
dren theropå, at the må blifva richtigt betalte och icke nogon proteste och
misscredijt theraf förorsakes. Medan Eders Kungliga Majestätz quittens på
bemälte sommarsubsidier än icke är uthsänd och jagh altså oviss, hvem them
skal disponera, så hafver jagh icke annorlunda thermedh kunnat procedera,
sittiande i stoor skuld och belastning och ingen annan retraicte hafvande.
Römiske Rijkzens ständer hafve här äntligen bevilljat 50 tunnor guld Rijkz-
daler för Eders Kungliga Majestätz militia. The hafver fuller hängt en hoop
medh conditioner ther hoos. Men den förnämsta vil vara 1., at thet strachs
blifver fridh; 2., at the en deel contant betala och för resten ställa caution. The
bjuda contant en trediedeel och singulorum statuum obligationes för resten.
Vij vela hafva 30 tunnor guld Riksdaler contant och för the resterande 20
tunnor guld underpant. Her Erskein meener armeen medh 30 tunnor guld
kunne contenteras. Anten vij nu få land till underpant eller visse närliggiande
ständer til borgen, eller (thet ständerne bjuda) skriftlige obligationer och all-
männe tractatens assecuration, thet vil sigh nu snart uthvijsa.
Blifve vij nu om denne punct eense, såsom ständerne lofva (caesareani vele
inthet hafve thermedh till göra), så kunno vij alle dagar sluta friden, hvilket
the käijserische tilbjuda och urgere och ständerne medh högsten alfvare drif-
ver . Men så kastar åter her Servient en stort obstakel i vägen. Vij hafve upsatt
våre notas och sentiment öffver the käijseriskes sidst öfvergiffna instrument.
Vij skola i två eller tree conferentier medh them käijseriske theröfver kunna
accordera. Ty hvadh strijdigt är, kunne och vele ständerne decidera. Men her
Servient beder oss för alt thet heeligt är, at icke uthgifva bemälte notas, förän
hans tree puncter om Lotthringen, Burgund och assistencen blifva erörtrade.
Theremot opponera sigh the käijserische, at the höre icke hijt, uthan til Mün-
ster , moste medh the Spaniske communiceres och af the mediatorerne drifvas
under grefven af Nassows direction etc. Hvadh expedient nu finnes, desse
innkast at accommodera, therom vorde vij i desse dagar medh her Servient
och ständerne och the medh oss flijtigt consulterande.
Nu är för Eders Kungliga Majestät dett rättesta tempo, medh högsta reputa-
tion at komma uhr krijget, sedan armeen theroppe grasserar intill Inströmen
och Lamboy är aff Hessarne slagen uhr fält. Komme vij icke snart till slut, så
läre vij moste blifva här öffver vinteren. Penninge af sculteterna blifva inextri-
cabel och vinterquarteren ofindelig. Fordrar altså högsta nödhtorften, at ther
vij kunne nhå en redlig fridh för Eders Kungliga Majestät och Franckrijke ju
icke stode till consentera, hvadh äntligen vore till at resolvera. Vij stå alt
framgeent för en man medh her Servient och tala för Frankrijkes interesse så
starckt som för Eders Kungliga Majestäts eget, meene ock, at om the tree
sakerne icke kunde elljest accomoderas, thet den Lotthringiske controversien
kunde i den Tyska friden uthsättias och remitteras till tractaten medh Spa-
gnien . Therigenom blefve såväl Caesari som Gallis den saken integre. Bur-
gundische creissen moste Gallia tillåta, at den i den Tyska friden begripes, men
Römerske Rijket theremot uthlofva, at icke mehr mängia sigh i dett Flan-
driske krijget, än the förr hafve gjort i thet Holländske. Assistentzstrijder mo-
ste ständerne decidere och Frankrijke therföre garentera. På sådant eller dess-
lijka maneer meener jagh, at man skulle på begge sidor kunna gifva sigh til-
fridz , såframpt icke den ene eller andra umgår medh längre krijgzdesseiner.
PS: Den Churbrandenburgiske gesandten, Fromholdt, var idagh hoos migh,
sonderade (ex mandato electoris) om Eders Kungliga Majestät motte behaga,
at churfursten, sasom en mediator, begynte nu, vidh kungen in Polens dödh ,
incaminera fridztractaten mellan Eders Kungliga Majestät och chron Polen.
2. Efter churfursten praetenderar på ett stift i Churland, Pilten benembdt ,
som Polacken hafver i monga åhr förholtet hermeisterdömet Preußen, så ville
churfursten så derföre som elljest propter tempus interregni medh een lijthen
värfning i Pryssen göre sigh nogon respect moot Polacken; om Eders Kun-
gliga Majestät skulle thet uthan ombrage skee låta? Han ville Eders Kungliga
Majestät genom alliancen nogsampt försäkra, at all orsak till ombrage skulle
betagas.
3. klagade han högt, at från Stralsund var ett regiment til häst af the nys
uthkomne logerat ini Ukermarck och ville doch sådant icke korta i contribu-
tionen .
4. klagade han, at commendanten i Dömits icke ville tullfritt passera låta 300
vispel churfurstens rogh, som han til sin hoffstat och barnsööl ville sällja i
Hamburg.
Jagh sadhe migh sådant alt i underdånigheet vele referera. Hvadh Eders
Kungliga Majestät allernådigst täckes migh theropå svara låta, thet ville jagh
honom vetta låta.