Acta Pacis Westphalicae II C 4,1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 1. Teil: 1647-1648 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
64. Salvius an Königin Christina Osnabrück 1647 November 15/25
Osnabrück 1647 November 15/25
Eigh. Ausf.: DG 10 fol. 969–970; Eingangsvermerk Stockholm 1647 Dezember 9/19.
Wiederaufnahme der Verhandlungen mit den Kaiserlichen und Übereinkunft mit ihnen, die gro-
ßen strittigen Punkte zu Papier zu bringen. Angebot der Schweden, sich friedensbereit zu erklä-
ren , wenn das Reich die Befriedigung der Soldateska übernimmt. Uneinigkeit über die Verfah-
rensweise bei den Verhandlungen: Während die Kaiserlichen das Instrumentum pacis vom An-
fang bis zum Ende behandeln wollen, wünschen die Schweden zuerst die Regelung der Satisfak-
tion der Soldateska und der hessischen Frage. Unglückliche Lage des von den Kaiserlichen besetz-
ten Hessen. Anreise der katholischen Gesandten nach Osnabrück. Zufriedenheit über die Wahl
eines neuen Kurfürsten von Mainz, der ein deutscher Patriot und unabhängig vom Kaiser und
Bayern sei. Französisches Protektorat über Neapel. Drängen Spaniens auf Einschluß in den allge-
meinen Friedensschluß. Angebliches Angebot des Kaisers an Frankreich, Spanien nicht unterstüt-
zen zu wollen. Mißtrauen der Spanier gegen Frankreich und Bayern. Unklarheit über die spani-
schen Absichten und mögliche Änderungen in der Haltung Frankreichs nach dem Übergang Ne-
apels . Antwort auf das bayerische Manifest. Bildnis der Königin Christine. Gemälde aller Frie-
densgesandten von verschiedenen Malern.
Vij hafve nu reassumerat fridztractaten medh the kaijseriske. Idagh hafve the
visiterat oss och äre vij således eense vordne, at the skole i en dagh eller två
skriftligen författa alle the puncter, som ännu strijdige äre, således såsom the
kunne them efter theres hafvande instruction till thet yttersta uthan vijdere
gång per gradus bevillja. När thet är skedt, täncke och vij säija them at, ther
Imperium billigt förklarar sigh till soldatescans contentament, då vele och vij
således förklara oss i thet öfrige, at vij vele hoppas, the thermedh kunne vara
tilfridz och friden theropå slutas. Vij vore elljest i differente meening om
modo reassumendi tractatus. The meente begynna på instrumentum pacis
igenom a capite ad calcem och således, hvilka puncter vij vore eenige uthi,
sluta, men theri nogot jäf vore, sättia afsijdes, tilthes vij hade å begge sidor
communicerat, the medh the catholiske och vij medh the evangelische stän-
derne . Hvilket maneer vij ock fuller icke stort ogilla kunde. Men aldenstund
soldatescans contentament och landgrefvinnans artickel kumme således icke
före för än moot ändan på instrumentet, vij lijkväl nödigast erachtade, at man
nu afhandlade the puncterne, medan Eders Kungliga Majestäts armée står
vidh Weseren, då vij hastigeste kunne medh feltmarskalken communicera,
om nogot disputabelt förefölle.
Hessische gesandterne hade ock bedet oss, medan största fiendens macht lig-
ger nu i Hessen , at vij ville medh thet första afhandle theres saak, at the
således motte snart vorde befrijade. Ther elljest, om vij på theres förslag
ginge, länger tijd tagas moste, armeen brute thesemellan op, då kanskee no-
gon förandring i vapnen förelupe, som åter försatta alle saker i ett annat po-
stur och större vidlöftigheet. Hafve altså the låtat sigh vårt förslag behaga och
varde theres extrema upsättiande.
Dessemellan begynna nu the catholische ahnkomma frå Münster. Beiern,
Wurtsburg, Bamberg äre alloreda här, Cöln och Trier väntes idagh eller mor-
gon . Bispen af Würtsburg är nu den 9. Novembris vaald till churfurste af
Maints (Hvilket är ett tämmeligit sprung, först af en gemeen adelsman blifva
hertig i Francken medh fyra tunnor guld åhrlig inkompst, och nu therof-
vanpå den förnembste churfursten i Römiska Rijket, som sitter öfver Beiern,
hus Österrijke, ja öffver alla churfurster och kungen i Böhmen). Denne chur-
fursten af Maints varder nu ock förandes directoriummet under ständerne,
han älskas och aestimeras både af the evangelische såväl som af the catholi-
sche . Han hafver thet renommé, at han dependerar hvarken af Kaijsaren eller
Beierfursten, uthan är en godh Tysk patriot, öffver hvilkens directorio stän-
derne sigh frögden.
Een stoor förandring hafver sigh tildraget i förledne monat, ithet Neapolis
hafver underkastat sigh i Fransösisch protection , såsom hoosfogade bijlagar
förmäle, the legatus Gallicus i Rom, monsieur Fontenay , hafver hijtskickat
till denne Fransösche residenten. Legati Gallici här låttes ännu ingen vissheet
hafva från theres hofvet, hvadh consilia the lära theröffver fatta.
Jagh visiterade på timan den Spaniske gesandten Brun, hvilken är i förgår
hijtkommen. Han säger ännu icke mehr än tridie deelen af staden Neapolis
hafva svurit moot Spagnien, the öffrige ännu vara beständige. Men andra
meena icke allenast heela staden, uthan ock heela regnum Neapolitanum
hafve rebellerat. Ja Sicilien sjelff branslera. Om legati Hispanici hijtkompst
hafve här fallet tveggiehande iudicia, anten han vore kommen at poussera
eller trainera denne Tyska friden. Han sade migh sjelf sigh vara hijtkommen,
att bedja the kaijserische så lage, thet Spagnien motte tillijka få fridh medh
Frankrijke, om möijeligit vore. Hvar ock icke, så moste Spagnien fatta annan
resolution at defendera sigh. Jagh förnimmer i förtroende, at Kaijsaren tors
fuller bevillja Frankrijkes assecuration såvidha, at han icke vil göran nogot i
Elsas eller Flandern, men at icke assistera Spagniern i Italien eller i Spagnien.
Thet vil han för sin sons interesse schuld aldrig bevillja. Hispanicus legatus
gjorde oss Bavari och Gallorum amicitiam och foedus mächtog suspect. Migh
syntes han önskar, at Eders Kungliga Majestätt och Kaijsaren må blifva ven-
ner . Skulle sedan gerna see, at icke Eders Kungliga Majestäts armée ginge til
Franckrijke, eftersom han befahrar, at den Baijerische arméen går pro Gallia
in Italiam. Jagh badh honom poussera Kaijsaren, at han låter Rijket väl con-
tentera Eders Kungliga Majestäts armée, så hade thet ingen nödh. The kaijse-
rische låttes elljest idagh vidh visiten vela hasta friden i Tyskland. Om nu den
Spansche medh them är af samma meening och föregifver annat, at expiscera
intentionerna af oss och them evangelische, thet få vij af vidare conferentier
förspörja, såsom ock, om thet Neapolitanische väsende lärer i nogon motto
ändra Gallorum consilia i thet Tyska väsende.
Om armeernes tilstånd och krijget hafver Eders Kungliga Majestät bätter in-
formation af feltmarskalken, därföre jagh här in thet mehra therom rörer.
Jagh hafver efter tagen communication medh ambassadeurn gref Oxensterna
fattadt ett svar på thet Baijerische manifestet, hvilket ligger i commun pac-
quettet . Om Eders Kungliga Majestät nogot theri desidererar, voret gott, vij
motte thet medh första lägenheet få veta. Kanskee vij hollet inne, tillthes vij
see oss hafva friden i händerne och då först publicerat, så at friden therpå
strachs slutes och amnestian sedan betager Beierfursten occasionen, at fatta
ther nogot vidare pasquill opå. Venetus och nogra ständer såge thet fuller
således hälst. Doch få vij see, hvadh tiden annat kan fordra.
Elljest kan Eders Kungliga Majestät jagh i underdånigheet icke oförmält låta,
at en koparstickare hafver för nogra åhr sedan uthstucket Eders Kungliga
Majestäts contrefaict i ett koparstycke, såsom innelagde modell uthvijser.
Han hafver fuller ofta ahnhollet hoos migh, at han motte få ther een föräh-
ring före. Nu hafver den Weimarsche gesandten åter på nytt här tilstält migh
bemälte modell medh begäran, jagh ville thet Eders Kungliga Majestät i un-
derdanigheet tilsända. Ther nu Eders Kungliga Majestät täckes låta sända
migh des rätta egentlige contrefaict, såsom Eders Kungliga Majestät thet nu
bäst vil hafva och ther hoos förordna honom en nådepenning för sitt omaak,
tillbjuder han sigh medh all flijt på nytt vela förfärdigat. Thet vore ock elljest
vidh denne celebre conventen myket gott, om jagh finge Eders Kungliga Ma-
jestäts rätta väl målade contrefaict snart hijt. Här äre gesandter af heela chri-
stenheeten , som alle begärat. Här äre ock en hoop contrefeiare kombne, som
afmåla alle gesandter och låthe the förnembste gesandterne alle taga hvars
annars contrefaicter. Vela hvarthera sedan heemkommande zira hvar sitt ge-
mach medh dessa fridmacher. Här är en contrefeiare uhr Flandern, en uhr
Brabant, en uhr Hagen, en hafver Venetus, en hafver Servien, en är uhr Bre-
men och två uhr andra örter. Doch beder jagh underdånigst om förlåtelse, at
jagh fördristar migh ibland annat om sådant at skrifva.