Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
333. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina Osnabrück 1647 September 27/Oktober 7
–/ 333 /–
Osnabrück 1647 September 27/Oktober 7
Ausfertigung: DG, A I 1 , Legat . [ 7 ] fol. 558–561; Eingangsvermerk Stockholm 1647 Ok-
tober 14/24.
Bruch des schwedisch-bayrischen Waffenstillstandes durch Bayern; protestantische Befürchtungen
eines abgekarteten Spiels zwischen Bayern, Frankreich sowie den katholischen Reichsständen.
Günstige militärische Situation von den Kaiserlichen erwartet. Unterredung mit La Cour: Militä-
rische und finanzielle Unterstützung durch Frankreich erwartet. Unterredung mit Wettstein:
Haltung Frankreichs zu Bayern. Reise nach Münster geplant. Unterredung mit Scheffer: Branden-
burgische Kontribution an Hessen-Kassel; brandenburgische Haltung zu Bayern; verdächtige Bera-
tungen der Hgg. von Braunschweig-Lüneburg und Sachsen. Militaria.
Det hafver icke allenast Erpigni refererat till de Frantzösiske plenipoten-
tiarierne , uthan inkombne bref och adviser uhr öfvercreijtzerne confirmera
att Bavarus hafver bruttit armistitium och förklarat sig för fiende emot
E. K. M:tt , men med Franckrijke sägz han ville obrotzligen holla de
oprättade stilleståndzpacta. Hvad rationes han förebärer och allegerar
vijsar bijfogade copia manifesti under lit. A
Vgl. Meiern V S. 55–61.
tijden till den andra, enkannerlig sedan det begyntes tala om dette armistitio,
E. K. M:tt hafve effter vår underdånigste plicht om alle saker och hela
tractaten gifvit part och effterrettelsse, altså förhoppes vij att E. K. M:tt,
läsandes åfvanbe:te Beyerske manifest, lärer sjelf deruthur märkia och döma
med hvad deels impertinente och med håren tijt dragne, delss opdichtade
invendninger han vill denne sin action beskönia och vrijda een god deel
af skullan in på oss. Vij vele efftertänckia huru det kan blifva behörligen
förlagt. Opå denne ruptur skall Bavarus sjelf, som lit. B inneholler, hafva
skrifvit till staden Memmingen och hans gen. vachtmester de la Pierre
till commandanten dersammestedes, hafvandes nu een deel af sitt folck
derförre. Een deel beholler han hemma till defension af sitt land, och resten
skall vara sänder Käijsaren till secours. Hvad för discoursser de i Munster
föra härom och huru högt facit catholici sättia härpå, det ähr lätt att con-
siderera och till een deel att förnimma af bijfogade relationer uhr Munster
under C och D.
Evangelici apprehendera och mächtig ting och befara att Franckrijke
sticker under detta spelet, effter d’Avaux hafver lofvat dem catholiske att
Franckrijke intet ville häreffter hålle någon armée i Tyskland och Tourenne
vore nu sin koos. Churbeyerske abgesandten Crebs vore och qvarblifvin i
Franckrijke och dee Beyerske eede effter sin begiäran in och uth i Lauingen,
sampt annat slijkt, som synes fästa den meningen att alle catholici hafva
gjordt någon hemlig alliance att hindra de evangeliskes interesse i denne
tractaten.
Crane, varandes i går hoss mig, Salvium, berömbde feldtmarschl. her
Wrangel för een klook och braff soldat, som hafver emot de käijserliges
mening hållit sig så lenge och med god förfatning deroppe i Behmen. Nu
effter de käijserlige allena vore honom icke allenast tree gånger öfverlägne,
uthan finge de Beyerske dertill, meente han de skulle snart komma till rätta
med honom. De käijserlige fölgde honom på hälarne, och Beyern ville
böijan förre genom Öfverpfaltz. Man låter hans discurser till sin ohrt.
Derpå ähr och behörligen svarat.
Vijd så beskaffe saker, der hela svallen vältras in på E. K. M:tz hufvdarmée
och det almänne väsendet synes derigenom lätteligen kunne sättias i fahra,
hafve vij talt med La Cour och honom med tjänlige argument repraesenterat
att det nu vore högnödigt att Frankrijke 1) brachte een starck armée in på
Tyske botnen, som kunde föras emot Bavarum, och 2) grepo E. K. M:tt
under armerne med double subsider, effter E. K. M:tz armee hafver i denne
sommar allena oppehollit fienden och dermed lijdit stor afbräch, efftersom
der skole vidh pass 4000 ryttere gå till fotz vid armeen.
Till att contestera det Franckrijke ville effter alliancen blifva och stå med
E. K. M:tt hafver be:te La Cour communicerat oss copier af det som skall
vara skrifvit till churfursten af Cöln om hans ruptur, som lit. E vidlyfftigere
betyger. På samma sätt meenar han att Franckrijke lärer sig förklara emot
Beyern.
Borgmestere ifrån Basel
duc de Longeville och Servient skole emot honom hafva tesmognerat ett
stort missnöije öfver denne, Bavari, action, hvilken vore så fatt att hon
moste honom ruinera. De protesterande måtte man intet låta fälla modet;
deras saak kunde härigenom blifva bättre ähn någonsin för. Frankrijke
kunde intet fuller strax bryta uth med Beye[rn], effter de intet hade någon
armée för händer. De hoppades att han skulle nu snart komma och Beyern
dermed få sin löön.
Effter vij befinna concurrencen af sakerne vara vichtig och af stort effter-
tänckiande , så hafve vij före een reesa öfver till Munster att få desto bettre
tala och repraesentera den Frantzösche närvarande tijdz beskaffenhet och
tillstånd och att fatta een viss resolution med dem öfver ett och annat, som
oss samfälligen åligger.
Hessen Casselske gesandten Scheffer var i dag här hoos oss och berättade
att Churbrandenburg hafver afsagt landtgrefl. Furstl. N:de contributionen
i land von Bergen
Wohl Gft. Ravensberg, vgl. [ Nr. 334 ] .
rijckzda:r, begiärandes att vij ville, äfvensom de Frantzösiske hafva tillsagt
och lofvat, holla de Churbrandenburgiske före och derhän förhjelpa att
samma contribution måtte häreffter som för föllja och gifvas. Man märkte
fuller af churfurstens actioner att han ställer sig i förfatning. Nu effter
högbe:te churfurste hafver alt härtill lithet nog sig vijnlagt om det all-
männe väsendet och intet låter sig hoos chronorne anmäla, så hade chro-
norne så mycket meer orsak att see på honom och i tijd förhindra hans
opkompst. De[n] Churbrandenburgiske abgesandten Fromholt hade i går
uthan sky berömbt Churbeyerns action med ruptura armisititii och lagt
dertill att om icke flere i rijket giöre detsamma och fatta sine saker ihoop, så
komma de intet till rätta med chronorne och få aldrig fridh. Uhr landet
Luneborg berättes att hertigerne af Sa[unleserlich] och Brunsswijk-Luneborg
skole hafva före een sammankompst i Bussbach, effter all apparence att rådläg-
gia om någon förfatning, efftersom och hertig Christian Ludowich
Christian Ludwig, Hg. von Braunschweig-Lüneburg: vgl. [ Anm. 2, S. 243 ] .
rest dijt op. In summa, han, Scheffer, tychte att de ginge hafvande med
någre otijdige consiliis och förde slätta och fast efftertenckelige discursser
dem vij motte betrachte och därhoos supportera landtgref. Furstl. N:de,
som står beständigt och arbetar med ijfver för det allmänne väsendet.
Vij hafve lofvat alle möijelige officia dertill, när vij afsee legenhe[et] och
tijd att effectuerat.
Vij finge för någre dagar bref ifrån legatione Gallica, deri de bedje vij ville
varna gen. Königzmarck att tillfoga de Förende Nederlandske Provincierne,
nu mädan han står emot Lamboy uth med Nederlandske grentzerne, någon
skada. Derpå vij och strax skrefve be:te general till, som copierne under F
och G, så de Französkes till oss, som vårt till Königzmarck med mehra
detta förklara. Königzmarck ståår ähnnu vidh Rhenen i förre postour och
skall i föregår hafva gjordt fienden något afbräck. Hvad han och h. Erskein
hafva sedan vårt sidste af den 20 huius [ 20./30. September ] skrifvit hvaran-
nan till om opmarchen, det finnes under H, I, K.
Hamburger posten som i dag kom brachte inge bref med sig uhr Sverige,
föregifvandes att Danske posten intet var kommen till Hamborg när denne
gick derifrån.
A: 562–570 Wollbegründete billigmäßige ursachen, warumb Ihre Churfurstliche Durch-
laucht in Beyern bewogen worden, dem Schwedischen feldmarschall herrn Carl
Gustaff Wrangell das mitt ihme im nahmen der crohn Schweden den 14:ten Martii
diß 1647. jahres zu Ullm geschlossene armistitium den 14:ten dies monats Septembris
wieder auffzukündigen
C: 573–574 Fehr an Fromhold. Münster 1647 Oktober 4
D: 575–576 Avise
E: 577–578 Die französischen Gesandten an den Kf. von Köln. o. O., o. D.
K: 585–585’, 586 zwei Schreiben: Königsmarck an Erskein. Feldlager bei [Rheine] 1647 Sep-
tember 25/Oktober 5
586’–587’ [Erskein] an Königsmarck. Osnabrück 1647 September 26/Oktober 6
588–593 Avise
594–594’ Billerbeck an G. Keller [Ausfertigung].K[öln] 1647 Oktober 3
595 Schreiben des Rittmeisters Hans Georg Keller [Auszug]. Landshut 1647 September 8/18
596 Avise
597 Offener Brief des Kaisers. Pilsen 1647 September 7; vgl. Meiern V, S. 48–50
598–599 Avise