[p. 598] [scan. 654]

1

–/ 328 /–

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina

3

Osnabrück 1647 September 20/30

4

Ausfertigung: DG, A I 1 , Legat . [ 7 ] fol. 493–499’; Eingangsvermerk Stockholm 1647 Okto-

5

ber 7/17.

6

[1] Abberufung der Magdeburger Gesandten; Schriftstück zur Problematik des Erzstifts Magde-

7

burg ; Osnabrücker Direktorium bei Sachsen-Altenburg; Abreise zahlreicher Gesandten. [2] De-

8

putation der Protestanten bei den schwedischen Gesandten: Communicatio differentiarum; erwünsch-

9

ter Aufenthalt Volmars in Osnabrück. [3] Beratungen der katholischen Stände über die gravamina

10

abgeschlossen; katholische Deputierte in Osnabrück erwartet. [4] Unterredung mit la Cour:

11

Volmars Reise nach Osnabrück; Revisite der Schweden in Münster erwartet; Zweifel an Bayerns

12

Vertragstreue; Bedeutung des Einfalls Turennes in Luxemburg. [5] Königsmarcks eigenmächtige

13

Entscheidungen. [6] Unterredung mit dem hessischen Gesandten Scheffer; Vorsorge für den

14

Fall der Aufkündigung des Waffenstillstandes durch Bayern; Königsmarck; Gefahr eines Religions-

15

krieges . Bericht von einer Unterredung mit Mainzer Gesandten: Bereitschaft der katholischen

16

Stände zu Verhandlungen mit den Protestanten; Versuch, Hessen-Kassel zum Vergleich zu bewe-

17

gen ; Bemühungen um Braunschweig. [7] Beilagen.

18

PS: Bruch des Waffenstillstandes durch Bayern.

19

[ 1 ] Erkiebiskopen af Magdeburg hade i förstone två sijne gesandter här på

20

tractaten, nembl. sin hoffmestare h. Eynsedel

39

Konrad von Einsiedel; vgl. [ Anm. 4 S. 13 ] .

och syndicum capituli Magde-

21

burgensis doctor Krull

40

Dr. Johann Krull; vgl. [ Anm. 4 S. 13 ] .

. Sedan fordrade han för någon tijd hoffmestaren

22

hem och lät syndicum blifva, hafvandes denne althärtill fört directorium

23

blandh de evangeliske. Samma doct:r Krull, bekommandes nu nyligen och

24

ordre att begifva sig hädan, tog den 17 huius [ 17./27. September ] afsked af

25

oss och berättade det hans herre för meddel lösshet nödgades kalla sijne

26

gesandter den ena effter den andre ifrån conventen. Förnimmer han att

27

tractaten kan åter komma till gångz och någon hopning blickar af slutet, så

28

vore hans herre, erckiebischopen, sinnat att sända någon hijt igen. Hvad

29

han, Krull, såvähl hoos oss som de käijserlige plenipotentiarierne hafver

30

inlefvererat för skriffter, angåendes den mutation som här på tractaten ähr

31

för handen med archiepiscopatu Magdeburgensi och margr. Christian Wil-

32

helms

41

Christian Wilhelm von Brandenburg; * 23. August 1587, † 1. Januar 1665; bis 1628 Adm. des

42

Erzstifts Magdeburg; 1648 sind ihm die Ämter Loburg und Zinna als Versorgung angewiesen

43

worden.

alimentation, det vijsa bijlagorne under A, B, C och D.

33

De Saxen-Altenburgiske hafva trädt i Magdeburgici[s] ställe och föra nu

34

be:t directorium.

35

Lit. E vijser hvadh för evangeliske gesandter som ähr hädan reeste och de

36

som ähn stå här qvar.

37

[ 2 ] Corpus evangelicorum hade den 16 huius [ 16./26. September ] een an-

38

seenlig deputation hoos oss, som 1) tackade för communicatione differen-

[p. 599] [scan. 655]

1

tiarum , hvilke effter hålne conferencier med de käijserlige vij haffve obser-

2

verat och dem tillstält, deraf E. K. M:tt hoos Biörneklous allerunderdånigste

3

skrifvelsse af den 6 huius [ 6./16. September–Nr. 315 ] förmodelig hafver fått een

4

copia. Effter de deraf spörde det caesareani leeta opp och giöra differentier,

5

der som saken hafver långe se[dan] varit förlijkt, hade de tänckt på medel

6

och för sig tyckt vara rådeligit att man sökte till att få Dr. Volmar hijt igen,

7

aldenstund han hade i grefven af Trautmansdorffs praesentz fört verket och

8

pennan, skall och finnes någen dertill, såframpt plenipot. caesarei som här

9

ähre ville det begiära. Deras, evangelicorum, mening vore att besökia

10

gref. af Lamberg och Krane, förmåendes dem att skrifva effter Volmar,

11

hvilket de lichväl intet ville giöra förähn de hade hördt vårt sentiment.

12

Vij adproberade deras ijfver och flijt att trackta effter de medel och vägar

13

som kunde lända till att befordra värcket. På vår sijda ville vij dem secun-

14

dera på alle giörlige sätt. Hvad Volmar vidkommer, hade vij nogsambt prob

15

af hans sufficientia i detta värket och vore vist att han störste delen af det

16

som handlat ähr hafver jämpte gref. af Trautmansdorff arbetat. Nu, sedan

17

grefven af Trautmansdorff, såsom principal och till begge öhrterne Ossna-

18

brug och Munster förordnade plenipotentiarius, vore borta, synes vara att

19

considerera 1) om vij skulle kunna tractera med Volmar, effter han intet

20

ähr deputerat och fulmechtig till denna orthen, 2) om man och skulle denne

21

considerationen sättia afsijdes och vij vid så beskaffne saker sättia oss föra

22

att tractera principaliter med dem som hijt ähre. Committerade, lemnandes

23

i deres skiön att bruka Volmar och hans råd som de det behaga, så vore

24

föruth att öfverläggia om icke gref. af Lamberg och Krane skole misstyckia

25

och förtryta att man ville draga Volmar hijt, despecterandes dem som vore

26

de antingen intet capables eller såvijda betrodde hoss Käijsaren som Volmar.

27

Vij kunde deruthi intet determinera, uthan stälte till ständernes gottfinnande

28

att de måtte deri procedera som de funno vara bäst och meente det almenne

29

väsendet skulle lända till nytta. De sade att de ville gåå det varsambste de

30

kunne och försökia sitt bästa. Foro altså samma stund gerad till de käijser-

31

lige . Desse hafva fuller förklarat sig att de ville skrifva Volmar till, önskan-

32

des och att han måtte kunna komma hijt öfver, skulle ständerne då förnimma

33

att han inthet hade annan instruction ähn dee, men af deras taal och miner

34

hafva de intet mörckt kunnat spörja att de funn[e] något disgusterade.

35

[ 3 ] Altenburgici låto i går beretta oss det status catholici, varandes nu fär-

36

dige med sitt betänckiande, som de i 2 månader hafva arbetat opå, hade

37

deputerat någre visse, som skulle väntades i morgon eller öfvermorgon hijt

38

öfver med Volmar.

39

[ 4 ] La Cour kom i förgår tillbakar från Munster, berättandes det legatio

40

Gallica intet gierna seer det Volmar komme hijt. De väntade fastmeera att

41

enthere af oss eller, om sakerne så fordra, vij både måtte giöra den revisiten.

42

Det vore tijd att vij taltes vijd och öfverlade saken, antingen d [en] då löper

43

till freed eller och continuationen af krijget. De misströsta nu nästan om

44

Beyern och holla före att han intet ståår och håller sig vijd armistitiummet.

[p. 600] [scan. 656]

1

Vijd een slijk concurrence hade Franckrijke med god ordre och resolution

2

fattat sijne saker och ville, ifall Bavarus bryter, finna råd för honom.

3

Det hafver myckit hulpit Franckrijkes väsande att Thurenne gick in i Lutzen-

4

bergerland . Dermed diverterades een god deel af de Spanske uhr Flandern

5

och gafz Frantzöske generalitetet lufft och tillfelle att fatte Ippern

40

Ypern.

, een ort

6

af stoor consideration; om Franckrijke denn bekommer, så kunde de för-

7

medelst densamma skära af communication emillan Ostende och Nyport

41

Nieuport, an der Mündung der Yser gelegen.

8

på den ena och den andre Flandriske Spangske orther på den andre sijdan.

9

Nu hade mareschal Thourenne ordre och skulle otvijflachtigt innan 3 veckor

10

komma in i Tyskland med m/10 man igen, som kunde conjungera sigh medh

11

de Hessiske och agera efftersom man finner gott och tjänligit pro re com-

12

muni .

13

Det var så la Cours förebringande.

14

[5] Vorgestern ließ Königsmarck durch seinen Hofmeister die Entscheidung recht-

15

fertigen , entgegen der Order C. G. Wrangels nicht zur Hauptarmee aufgebrochen zu

16

sein. Die militärische Lage (Lamboy) erfordere seine Anwesenheit in Norddeutsch-

17

land . Wir antworteten, der General solle so handeln, wie es ihm richtig scheine.

18

[ 6 ] Den Hessiske gesandten Scheffer var förmiddagen i dag hoos oss, gif-

19

vandes till kienna att han hade ordre af sin fursti[n]na att oss föredraga

20

effter fölljande saker: 1) efter man numeer intet kunde giöra facit på Beyern,

21

att han blifver vid armistitiitractaten, man då på E. K. M:tz sijda såväl som

22

H. F. N:e för sig måtte anhålla och drijfva på att Fran[ck]rijke giör något

23

till saken, enkannerlig sänder een starck armee hijt i Tyskland, som kan

24

cooperera med E. K. M:tz och den Hessiske; 2) att feldtmarsch [1.] vid denna

25

fiendens posteur och Bavari mine måtte på alle fall sig så sättia attf[o]edorati

26

kunna på allahanda hendelsser räckia hanom henderne; 3) att gen. Königz-

27

marck intet måtte avoceras uhr Westphalen, enkannerlig förähn denne

28

action, han nu står uthi, blifver förd till ända; 4) att m [an] och måtte sig

29

vinläggia till att draga andre furste[r] af de evangeliske med uthi speelet,

30

aldenstund m [an] af närvarande procedere och discurser märke [r] att catho-

31

lici giöra detta krijget nu till ett religionskrijg. Fuller hafver H. Furstl. N:de

32

landgref. tillförende tenckt något gott om Churbrandenburg, att han skulle

33

vara till att disponera dertill. Men effter talet går det churfursten hafver

34

sin agent vijd käijserlige hoffvet, som solliciterar och drijfver på evacuatio-

35

nen af Ham

42

Hamm in Westfalen.

och plägar förtrolig correspondence med Spanien, jembväl

36

synes på andre sätt ställa sijne consilia ähn H. F. N:de hade meent, så kunde

37

H. F. N:de intet stort facit giöra derpå. Huuss Brunsswijk vore icke allenast

38

considerabelt för sin macht, uthan och dess härtill förde gode och resolute

39

consilia. Om det skulle slå uth på den bogen som catholici synes syffta och

[p. 601] [scan. 657]

1

trachta effter hade man att tänckia på genom hvad medel och vägar man

2

skulle kunna engagera hertigerne af Brunsswijk i detta väsendet. 5) Berättade

3

han att electoris Moguntini gesandter

43

Hugo Eberhard Cratz Gf. von Scharffenstein, Nikolaus Georg Raigersperger, Heinrich Frhr.

44

Brömser von Rüdesheim, Dr. Johann Adam Krebs, Dr. Peter Braem, Dr. Sebastian Wilhelm

45

Meel; vgl. APW [ III D 1 S. 347f. ]

hade i går honom, Scheffer, besökt

4

och derhän stält sijne discurser som vore de catholiske nu mästare och hade

5

ett vunnit speel. De hade långesedan varnet de evangeliske att spänna bogen

6

alt för högt och lijta på de fremmande alt för mycket. Ville status evangelici

7

nu komma öfver till Munster och der förmedelst tractat med de catholiske

8

sig föreena öfver de strijdige puncterne, kunde det ähn vara tijd. Her lådz

9

intet vetta af någon catholisk deputation som skulle komma hijtöfver.

10

Enkannerlig hafver han rådt att H. F. N:de landtgref. måtte i tij[den]

11

lämpa och laga sig till ett billigt accommodement, gifvandes dermed dem

12

andre ett gott exempel att reuniera rijket inbördes. Han, Scheffer, sade der-

13

hoos det han vijste att caesareani och catholici frija med all macht effter huus

14

Brun〈ss〉wijk att få det på sin sijda, hoppandes att andre meere skulle snart

15

föllja och således giöra deras värck lätt.

16

[ 7 ] Om E. K. M:tz hufvdarmée hafver vij intet yngre tijdender ähn öf-

17

verstl . Emeses bref uhr Erfurdt, som finnes copialiter under L. Under M

18

ähre andre inkombne adviser. E. K. M:tz nådigste bref af den 4 huius

19

[ 4./14. September ]

46

[ Nr. 309 ] .

är i dag väl framkommit.

20

PS: Här berättas i staden att Churbeyern skall allaredo hafve angripat

21

Memmingen.

Beilagen in DG, A I 1 , Legat . [ 7 ]: