Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
249. Johan Oxenstierna und Salvius an C. G. Wrangel Münster 1647 Juni 5/15
–/ 249 /–
Münster 1647 Juni 5/15
Kopie: DG, A I 1, Legat . [ 6 ] fol. 975–976’ = Beilage F zu Nr. 250.
Erskein in Osnabrück. Stand der Verhandlungen in Münster. Bitte um rasche und angemessene
Resolution zur satisfactio militum.
Dätt är min högtährade käre frände och Eders Excell. efter handen och
såvijda som thet hafver kunnat skee berättat att denne tractaten syntes
mehr och mehr lämpa sigh till sluth och att vij fördenskuldh önskade, dät
vij hade een viss resolution om soldatescans contentement. Vij hafve och i
lijka måtto notificerat tijt heem om tractatens avancement och ther behörli-
gen påmint om samme sack. Therpå och h:r Erskein, som vij uthi vårt
sidste af den 29 [ passato – 29. Mai/8. Juni ] uhr Ossnabrug i hastigheet och
korteligen månde förmäla, är med instruction åstadh sänder och den
27 [ 27. Mai/6. Juni ] kommin till Ossnabrugge.
Ungefär fem dagar förän h. Erschein kom var vår conference ther ändat
med them keijss:e och besluttet at vij skulle strax reesa hijt och thet som än
oaftalt var här fulkomma, effter the tillbakarsatte saker vore desföruthan af
den beskaffenheet at vij ändteligen måste them öfverläggia medh legatione,
och thenne hade reeda in på 6:te månaden väntat een revisite af oss.
Vij töfvade lickväl som sagt är in på 5:te dagan, väntandes h:r Erskein
och medh honom een viss resolution om determinatione quanti och hvadh
dheraf hänger att kunna desto säkrare gåå och then saken ströö under rijkz-
sakerne som än stå tillbakar. Sedan vij nu af Kongl:e Maij:tz instruction
och bijfogade breeff till oss sampt h. Erskein mündliche berättelsse för-
nummo Konungl. Maij:tz betänkiand[e] determinera och praecise för-
skriffva quantumet, uthan att des nådigste villja gick therhän att min högt-
ährade käre frände och Eders Excell. måtta correspondera medh oss ther-
öfver , hade vij fuller gärna hållet inne medh reesan hijt öfver och thermedh
vunnit tijdh, så länge h:r Erskein hade kunnat komma up till hufvudarmeen.
Men the keijsserl:e och ständernes gesandter, som reda lågo och töfvade
effter oss, orckte på reesan medh all macht och förorsakade att vij och
förfogade oss hijt.
H:r Erskein reeste therpå till general Königsmarck för Forstenow at tala
medh honom om thenne saken. Nu hade vij fuller gärna sedt at han i åter-
resan ifrå Ossnabrügge till armeen hade kunnat allenast al incognito beröra
thenne ohrten och här fåt tala medh oss, effter vij, varandes nyligen hijt-
komne och som bäst begrepne i visiter och conferentier, inthet kunde medh
maneer och uthan stoort opseende skilljas hädan uhr tractaten, efftersom
then eene och andre conferencien öppa mehr och mehr och man inthet kan
alt förtroo eller hinna till att fatta på paperet. Men aldenstundh h:r Erskein
hafver hafft sin betänckiande theruthi, så hafve vij skriftligen optäckt
honom vår meening och therhoos opdragit öffvercommissarien h:r Brandt
att vijdare uthtyda och förklara vårt sentiment, förmodandes at h:r Erskein
vidh sin öfverkompst lärer thet altsammans behörligen framtee och referera.
Vij befinna sakerne i the terminis här och så beskaffade, att icke allenast
Kongl. Maij:t vår allernådigste drottning åstundar och trachtar effter een
honorabel och säker frijd, uthan och att the keijsser. och ständernes gesand-
ter synes comportera alla sine rådh och actioner därhän, varandes nu mäst
alle rijkzsakerne brachte till ståndh och the få, som äre öfrige, så fatte at
the inthet tyckias länge kunna oppehålla värcket. Hvarföre och emedan
the keijsser. och ständerne medh ijfver drifva på slutet af thetta värcket och
vij inthet uthan blasme och förtaal kunna hålla thet oppe och oss från
tractaten, så fodrar sjelva torffven och nödtorfften att vij måtte ju förr ju
hällre blifva informerade i een så högh och vichtig saak som soldatescans
förnoijelsse är.
Min högtährade käre frände och Eders Excell., som concurrencen af när-
varande saker lätteligen kan efftertänckia, jämvähl och then consequentie
som itt lijtet uthblifvande i slijka fall förorsakar, ville låtha sigh behaga at
befordra thenne saken och sin resolution på bästa sättet och effter infallende
circumstantier så myckit mögeligit är lämpa och moderera, efftersom min
högtährade käre frände och Eders Excell. för andre är bekändt på then eene
sijdan hvadh hans underhafvande högtmeriterande soldatesca hafver uth-
ståt och på then andre hvadh Römerske rijket och hvar provincie vidh
thenne tijden kan förmå och effter sijn kräffter och förmögenheet draga,
så at postulatumet blifver icke allenast lämpeligit för oss och thenne tijden
att föreslå, uthan och mögeligit för interessenterne att praestera. Vij hafva
reeda här hafft åthschillige påminnelsse att nämpne quantumet och vänta
nästan hvar dag slijka häreffter. Therföre velle vij förmoda, att thenne högt
desid[e]rerade och nödige förklaringe skall förderligen kunna komma och
här blifva förestält, förän [man] kommer till ända medh the andre saker.