Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
146. Johan Oxenstierna an Rosenhane Osnabrück 1647 Februar 18/28
–/ 146 /–
Osnabrück 1647 Februar 18/28
Konzept: J. Ox. Slg. A: II, E 921.
Unterrichtung über den Verhandlungsstand betr. gravamina, causa Palatina und Hessen-Kassel.
Französische Haltung (d’Avaux) zu den Gravaminaverhandlungen und in der Pfalzfrage. Grava-
minaproblematik .
Tree saker äre förnembligen här komne i handel sedan K. M:ttz satis-
faction bleff richtig, nembligen gravamina, caussa Palatina och the Hesse-
Casselske.
Copia af the keijserliges opsatt in puncto gravaminum skulle nu hafve fölgt,
men then endaste copie som här var för handen sändes i går till feltmarskall;
och her Salvius, som nu är hoss d’Avaux, hafver sjelffve originalet i sijne
gömer. Thet skall härnäst uthan all tvijfvel föllje.
Caesareanorum förslag in causa Palatina hafver Biornklou sändt. Nu lägges
under A och B thet som the hafve gifvit från sig i then Hessiske contro-
versien och Casselske satisfactionspunchten.
Vij hafve talt med d’Avaux att förnimme af honom 1) huruvijda han ville
i sijn konungz vägnar läggia sig in med oss att förlijka gravamina. Första
gången sva[ra]de han det han, hafvandes här omsedt och inthet talt om att
vij allena drifva then saken med the keijserlige uthi the 3 conferencerne
som äre hålne, hade då ipso facto låtet see att han inthet ville hafva thermed
att beställe 〈såsom〉 en sak theri ther vore betenklig för Frankrijke att
hantera aperta mente, aldenstund thet inthet skulle them Fransöske mini-
sterne vähl anstå att läggie sig emot hvarken sijne egne religionsförvanter
eller och sijne allierede. Sedan satisfactionspunchten blef richtig och vij
synes kommer närmare och närmare till slutet, hafva han taget then saken
ad communicandum med duc de Longeville att fråga honom, hvad them
skulle tjäna och the bäst göra i thetta fallet, antigen som härtill anse värket
eller och interveniera?
I then Pfaltziske saken består han fuller inthet att Frankrijke hafver alt
bevilljat som the kaijserliges upsatt lyder, och the kaijserlige liqvel berope
sig på; men så går han icke heller långt therifrån och 〈stigher〉 mechtig
ting uthi Beyerförstens sak och hvad fordel chronerne skulle theraf få när
han blefve stor och mechtig. I går hölle vij conference med honom och
låtom läsa huru then Pfaltziske saken, till svar på the keijserliges opsatt,
var stält på papperet. Thet var honom inthet till behag. Vij hafve liqvel i
dag lefvereret thet åt the keijserlige sadant som innelagde copie under C
uthvijser.
Hvad gravamina vijdkomer är them keijs. sagt det vij fuller heler velet
strax svar therpå, men hafvandes confererat theres opsatt och protocollet
af the 3 conferencer, befinna att the hafve här och ther delss uthelåtet, delss
tillsatt, delss förändrat meningerne emot afskedet i the hålne conferencerne
och förthenskull achtet vara en nödtorfft att höre ständernes sentiment.
Thesse vore nu theröfver och lofve oss sitt svar med thet första.
Therpå beror nu sakerne här. The Hesse-Casselske arbeta på sitt svar.