Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
114. Königin Christina an Johan Oxenstierna und Salvius Stockholm 1647 Januar 9/19
–/ 114 /–
Stockholm 1647 Januar 9/19
Kopie: RR fol. 33’–34’.
Auseinandersetzung um das ius reformandi zwischen Lutheranern und Reformierten. Unterstützung
der Hessen-Kasselschen Satisfaktionsforderungen. Gft. Schaumburg.
Den Hessiske Casseliske här vijdh vårt hoffvarandhe residenten Badenhusen
hafver i underdånigheet gifvit oss till kenna thet een tvist vijdh fridztracterne
ähr emillan the Lutherske och reformeradhe ständerne om iure reformandi
hvar uthi sine lender, som dhe äghe eller tillfalla kunne, hvilcket ius dhe
Lutheriske vele sigh förbeholla och macht hafva att refomera cum consensu
subditorum, men icke vele detsamma och på det slaget dem Calviniske till-
stedje och effterlåthe; efftersom vij och allarede uthi förleden sommar finge
bägges förslagh och concepter, huru hvarthere partiedt ville den puncten i
pactis hafva infördt och infereradt, bedjandes derhoos att vij ville recom-
mendere Eder then saken till befordring, att the reformeradhe motte i then
passu lijka och aequaliter hollas medh them Lutheriske, så att hvadh desse
kan tillåtas och tillstå in reformatione, thet och I lijka motte blifva och vara
dem reformeradhe. Nu kundhe vij icke obilligt draga betänkiandhe att stort
läggie och mängie oss i thenna tvisten, efftersom det hoos mången skulle
caussera den opinionen som opponerade vij oss våre religionsförvandter;
derföre vij och helst sågo att den saken slättades och afhulpes bägge par-
terne , dem Lutheriske och Calviniske, sjelfve emillan, som dem bäst kundhe
åsemba och dhe finne vara skiähl och deres samvethe lijkmätigt. Icke desto
mindre emedan vij adprehendere thenne saken såsom een ting therigenom
bägge desse religiones tillgedhane ständer lätteligen kundhe distraheras,
ther the hertill hafve stådt tillhopa och såsom ett corpus una compage till-
hoopa bundet pro communi caussa et interesse emooth fijenden coopererat,
hvarföre hafve vij denne saken Eder velat recommendere att hvadh een
sådan distraction kan i thette måhle förorsaka, I thet söke till afstyra och
ständerne sjelfve therhän disponere att the på bådhe sijdor så temperere
och beqväme sigh att ehuruvähl the elljest theologice och i religionen äre
differente, the dogh civiliter må stå tillhoopa och hvar andre bij.
Elljest såsom Hennes K:tt fru landtgrefvinnan af Hessen Cassel hafver
recommenderat oss icke allenast sin satisfaction till dess befordring vidh
desse påståendhe fridztractater, uthan och grefve Philip von der Lippe
Vgl. [ Anm. 4 S. 147 ] ; vgl. auch [ S. 147, Z. 27f ] .
att få beholla grefveskapet Schanunburg [sic], så vele I göre Eder flijth att
höghbe:te furstinna, såsom then ther af ständerne allene beståndigt medh
oss i kriget, må vederfahras satisfaction i teht Hennes K:tt hafver föreslagit,
hvar icke i alt, dogh ju een stoor deel och så myckit Eder möijeligit ähr at
drifva och därhän hjelpa.
Och så myckit grefve Philip ahnlangar, ther vij och Sveriges chrono icke
finge grefveskapet Schavinburg jempte andre stycken beholla till satisfaction
och thå kundhe thermedh beneficera anten effter vår förre till Eder gångne
recommendation grefve Gustaf Gustafsson för stifftet Ossnabrugg (effter
teht elljest aff vederparten i fridztractaten icke kan honom till accorderes)
eller andre våre väl meriteradhe män och tjenare, tå skulle vij för landt-
grefvinnans skuldh ingen heller thet unne ähn välbem:te grefve Philip,
helst effter han af Hennes K:tt njuter dhe andre tree dertill för dette hörige
empterne såsom ett Hässiskt lähn
Schavinburg holles före vara ett allodium, och hvadh icke allodiat ähr
otvifvelachtigen ett Mindisk lähn, som skulle anten falla een papistigk
biskop heem eller någon annan sådan thermedh beneficeras. Derföre hvadh
sigh heri gjöra låther, ifall vij och chronan icke få beholle Schavenburg eller
grefve Gustaf Gustafsson det fåhr till recompence emooth Ossnabrugg,
thet vele I Eder offtabe:te grefve Philip till befordring och godha recom-
menderat vara låthe.