Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
111. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina Osnabrück 1647 Januar 4/14
–/ 111/–
Osnabrück 1647 Januar 4/14
Ausfertigung: DG, A I 1, Legat. [ 6] fol. 3–7; Eingangsvermerk Stockholm 1647 Januar 21/31.
Pommernfrage: Unterredung mit Löben, Wesenbeck, Eickstedt, Runge, den Altenburger und
Lüneburger Gesandten. Deputation der evangelischen Gesandten bei den Schweden wegen modus
tractandi in puncto gravaminum und bei Trauttmansdorff zugunsten Brandenburgs. Unterredung
mit den kaiserlichen Gesandten über Pommern, Gravamina der evangelischen Stände, Abtretung
geistlicher Territorien, Stadt Bremen. Unterredung mit den niederländischen Gesandten: Neujahrs-
wünsche; spanisch-niederländische Verhandlungen; Proposition der niederländischen Gesandten zu-
gunsten Brandenburgs.
Eder Kongl:e Maij:tt hafve vij förmedelss Nr. 101 berättat att vij hade
oss inlåtit medh them keijsl:e öfver acceptationen af heela Pommeren uthan
churfurstens consens, varandes då till värka at opsättia conditionerne af
garandam.
Så snart the Brandenburgiske finge vetta af Wollmar thet vij och the keijsl:e
hade tagit churfurstens svar pro negativa prioris conditionis uthi optionen
och therpå begynt negotiera öfver then andre, komo Löben och Wesenbeck
den 29 passato [ 29. Dezember 1646/8. Januar 1647] till oss
Vgl. Breucker S. 77f.; Meiern IV S. 227 ; UuA IV S. 484f., vgl. hierzu auch S. 487–
490 (Fromhold an den Kf. von Brandenburg vom 10. Januar 1647 st. n.; Relation der branden-
burgischen Gesandten vom 2./12. Januar 1647 – S. 489 –; Löben an Burgsdorf – S. 489f.).
at man uhr churfurstens resolution, som Plettenberg hafver bracht tilbakar,
inthet kunde eliciera någon negativam, uthan at theras herre, churfursten,
hade tagit saken ad deliberandum, ehuruväll h:r von Löben hafver lickväl
sjelf bekänt emot then Hessen Casselske at the churfurstl:e råden som äre
hoos churfursten hafva theri sigh förluppit. The bode vij ville hålla värket in
integro och inthet sättia saken på extremiteter. The keijsl:e skole inthet
hällre see än at thet som nu är å vägen och i förslagh måtte gå foort; ther-
medh komo the uhr våndan at skaffa churfursten något aequivalent, görandes
honom, churfursten, och andre evangeliske fattige och the catholiske rijke.
The begärte inthet mehr än 6 dagars dilation, innan the löpo till ända,
hoppades the hafva churfurstens resolution. Thet vore theras herre inthet
så mycket at göra om Pommeren som Eders Kongl:e Maij:tts vänskap.
Till svar härpå förde vij them till sinnes hvadh från then eene tijden till
then andra var på både sijdor föreluppit, men eenkannerligh hurusom å
Eders Kongl:e Maij:tts vägnar vij för någon tijdh sedan månde öpna then
vägen till een particularafhandlingh, men måst förfara at the, ehuruväll
theras nådigste herre hafver particulartractaten medh all flijt låtit sökia, hade
inthet alfvare thertill, uthan sökte at förhala och dröija värket, för hvilken
skuldh vij då åter vore förorsakade at hålla oss till universaltractaten,
slåendes strax i begynnelssen af novembris månadt thenne optionen fram,
så at the nogsampt hade hafft tijdh at förnimma interessenternes sentiment.
Vij kunde inthet annars förstå och optaga churfurstens nu gifne svar än
pro negativa prioris conditionis. Therföre hafve vij till at een gång komma
uhr thetta värket engagerat oss negotiation öfver heela Pommren med them
keijsl:e och sågo inthet meddel at arrestera thensamma. Kunde the disponera
sin herre, churfursten, at gifva sin consens till heela Pommeren, måtte till
äfventyrs än finnas uthvägar till något aequivalent. Hvadh the theri gjorde
behöfde maturation.
När the stodo op och skulle gå bort, sade Wessenbeck at heela churfurstens
värk går ther uth på at vinna så länge tijdh som Generalstaterne och
han, churfursten, få sända ambassadeurer och skrifva till Eder Kongl:e
Maij:tt.
Pommerske landtständernes deputati, Eichstedt och Runge, fölgde strax
efter them och grufvade sigh mächtog tingh öfver thet ömkelige tillståndh
som theras fädernessland nu syntes förestå. The sågo at the icke allenast
inthet kunde blifva frij för städsse guarnisoner, odrägelige licenter och
contributioner, som them nu i een så lång tijdh hafver legat på halssen och
uthmattad, uthan och at thet ringa, som är här till dagz vordet conserverat,
vill nu sättias på yterste fördärf och innvånarne bringas till desperation.
The bode vij ville väll och medh mogne rådh öfverläggia huru man lickväll
kunde få churfurstens consens . Thet hafva och både the Brandenburgiske
och Pommerske lagt in memorialer hoos them evangeliske
Baltische Studien XIV 2 S. 55, 57; Breucker S. 79f.; Meiern III S. 782ff.
the måtte läggia sigh emellan, förmåendes både oss och them keijsl:e till
at hålla op tractaten.
The Altenburgiske och Lunenburgiske vore hoos oss och berättade at status
evangelici hafva haft sine vichtige considerationer till at befatta sigh medh
then saken och förthenskuldh remonstrerat them Brandenburgiske at the
nogsampt hafva hafft tijdh och lägenheet at betänckia sigh. Om vij icke hade
något synnerligit theremot, så ville lickväll status evangelici genom visse
deputatos besökia oss och them keijserlige och dee Brandenburgiskes postu-
latum allenast relative föredraga, ställandes till vårt och the keijsl:es gott-
finnande hvadh svar therpå kan gifvas
Vgl. Breucker S. 79; Meiern IV S. 228.
göra och låta som the funno publico bäst vara tjent medh.
Den 29 passato [ 29. Dezember 1646/8. Januar 1647] hade status evangelici
een stark deputation af 13 personer hoos oss, som 1) tackade för then härtills
använde flijt i Romerske rikssens, och eenkannerlig the evangeliskes saken,
2) bode at å Eders Kongl:e Maij:tts vägnar vij theri ville fortfara och nu
åter igen tractera medh them keijsl:e immediate således att vij måtte föra
ordet och hafva bredevidh oss antingen alle theras deputerade till tractatum
gravaminum eller och någre fåå och then andre i itt gemach therhoos,
lefvererandes oss therhoos här bijfogade papeer under lit A, som vijsar
ständernes differentier och evangelicorum oförgripelige tankar. Vij conte-
sterade Eders Kongl:e Maij:tts beständige affection och benägenheet at
secundera them jämväl vår ijfver at efterkomma Eders Kongl:e Maij:tts
allernådigste ordrer, eftersom vij och lofvade oss vella tala medh them
keijsl:e de modo tractandi
Vgl. Meiern IV S. 28–34 und dazu S. 8–28.
I går hafva evangelicorum deputati varit hoos them keijsl:e och förebracht
Brandenburgensium begäran om opskofvet af vår negotiation
Vgl. Meiern IV S. 229f.
Trautmanssdorf skall them hafva svarat först med een vidlöftig deduction
huru the på sin sijda hafva procederat medh churfursten i thenne saken,
justificerandes Keijsarens intention och procedere. The befunne ingen orsak
mehra vara öfrigh och af then vichtigheet på churfurstens sijda at Keijsaren
och Romerske rijket skulle för hans skuldh längre continuera och stå i kriget.
Effter the keijsl:e nu stodo i handell medh oss, kunde the inthet allena sigh
theröfver förklara, uthan the ville först höra vår meeningh. Thetta hafva
vij förnummit af them Altenburgiske, som strax efter förrättat commission
gofve oss part om förloppet.
Den 30 passato gofve grefven af Lamberg, Vollmar och Crane oss revisiten,
berättandes att grefven af Trautmanssdorf skulle komma hijt andre dagen,
hvilket och skedde . Imedlertijdh ville the tala medh oss om conditionibus
garandae.
Vij sade them at the Brandenburgiske hade oss berättat efter Wollmars
ordh som meente the keijsl:e ingen annan manutention at gifva än andre
status i rijket njutha.
Vollmar sade sigh hafve sagt dät Keijssaren ville obligera sigh till sådane
conditiones manutentionis som äre tillåtelige in constitutionibus imperii
Romani et regnorum haereditariorum, aldenstundh Keijsaren considereras
här som een keijsare och konungh i Behmen och Ungern. The såge nogsampt
at man i conceptet och föreeningen af samma garanda måste see på reci-
procam obligationem et realem aliquam assistentiam ad mutuas securitates
jämväl att it foedus måtte och till äfventyrs löpa therunder. Så snart the vore
fattade och alt här richtigt, kunde Eders Kongl:e Maij:tt igenom sine
gesandter unfå lähnet af Keijsaren, och samma gesandte strax få medh sigh
een commissarium caesareum neder till Pommeren och the andre provin-
cierne, hvilken skulle bringa medh sigh itt som the kalla gehorsamsbreef
ifrå Keijssaren till landtständerne, förmedelss hvilket the absolveras från
then eedh och plicht the hafva varit churfursten med förbundne och vijsas
till att affläggia sin eedh Eder Kongl:e Maij:tt. Thet vore inthet nytt, uthan
brukeligit i Romerske rijket at Keijssaren gjorde ständerne löös ifrå sin
eedh och plicht.
Om nyåhrsdagen besökte vij grefven af Trautmanssdorff, som då hade the
andre tree sine colleger hoos sigh. Effter vij i nästförgångne dagar hade
hördt at discurserne ginge här och ther iblandh ständerne som ville een part
inthet förstå till garanden, een part henne inthet achta, therföre slogo vij
före, att the keijsl:e måtte proponera ständerne thenne saken at förnimma
theras meeningh och desto förr disponera them thertill, hvilket the och
funno för gott, lofvandes sigh villja skrifteligen opsättia och med oss com-
municera sine tanckar, som the sedan vellat gifva öfver åt ständerne. Then
af evangelicis föreslagne modum at immediate medh oss tractera gravamina
togo the emot och höllo vara gott at vij togo någre till oss, the andre kunde
vara när till handen at gifva rådh när så behöfdes. Thermedh kunde sakerne
lättare afhjelpas.
I dagh förmiddagen var grefven af Trautmanssdorf medh alle tree sine
colleger hoos oss och lät läsa för oss opsattet af thet som the ville gifva
uth åth ständerne, varandes förloppet af then Pommerske saken, huru hon
är kommin i förslagh och vorden af then eena och andra drifven theri
deducerat. Grefven af Trautmanssdorf frågade om vij ville at then skrifften
skulle strax gifvas uth. Vij betrachtandes at mäste parten af them evangeliske
såge hällre at vij nu strax slöte medh them keijsl:e och at vij efteråth låthe
ständerne votera och gifva sin consens, jämväl och att vij måtte kunna saija
emot them Holländske gessandterne, som i går komo hijt och lijtet therefter
skulle af oss besökias, dät saken vore inthet mehr in integro, så tesmoignerade
vij at thet syntes vara bätre dät ständernes consultation differerades och at
vij föreenade oss nu strax medh them keijsl:e. Till then ända läste vij för
them op någre punchter, som vij hade uthkastat på heela Eders Kongl:e
Maij:tts satisfaction. Theri difficulterade the: 1) Att Eder Kongl:e Maij:tt
skulle hafva två vota för Pommeren, om Eder Kongl:e Maij:tt hafver thet
heelt ihoop; thet inthet vara brukeligit i Römerske rijket, eij eller then
sidste hertigen efter coalitionen af bägge furstendömerne thet hafva hafft.
Om landet blifver bytt och kommer till tvenne, så vore thet een annan saak.
2) Att stifterne inthet kunde af Keijsaren vandlas i världzlige furstendömen.
Eder Kongl:e Maij:tt måtte och hafva betänckiande at thet begära; ehuru-
väll the som nu njutha thesamma andelige beneficia måtte till äfventyrs
them otjenligen använda, så vore the lickväll bona ecclesiastica et usibus
divinis dicata. Om Eders Kongl:e Maij:tt kunde them få, så skulle the
äntå föga draga; effter thet är annars beskaffat och inthet i Keijssarens
macht, så bode the vij ville afstå then prätensionen. Eders Kongl:e Maij:tt
blefve förmedelss thenne frijden perpetuus administrator öfver stiffterne
och caputulorum ius postulandi et eligendi archi- et episcopos thermedh
ophäfvit och casserat. Kunde Eder Kongl:e Maij:tt tractu temporis något
göra, som een part andre hafva gjordt, thertill måtte Keijssaren och rijket
till äfventyrs connivera, men inthet nu sadant per expressum concedera .
3) Att staden Brehmen skulle mehra achtas för een mediat- och provincial-
stadh. The hade fuller i sitt instrumenti 21 articulo satt thesse orden: Civitas
Bremensis ab hac concessione omnino erit exempta manebitque tempore
huius possessionis Sueciae in possessione vel quasi immedietatis etc. Men
såsom Bremen vore långe sedan declarerat pro civitate libera imperiali och
therpå fåt sessionem et votum, altså vore diploma caesareum nu theröfver
uthgifvit och i stadssens händer; thet kunde numehr inthet revoceras och
gå tillbakar. Vij remonstrerade at thet vore them een gång tillförende så
händt, och ther Keijssaren nu hade meddelt Breemensibus diploma imme-
dietatis, så kunde thet i lijka måtto som förr på sidste erkiebispens remon-
strationer gå tilbakar . Eder Kongl:e Maij:tt begärte inthet förringa stad-
ssens vällfågne rättigheeter och privilegier, uthan at the blifva i sitt värde
och staden i then qualitet respectu domini territorii som förr, lembnandes
the stridigheeter som äre emellan landzherre och staden till een guthlig
förlijkningh.
Vij stodo på vår meening i thetta fallet och the på sin, rådandes at Eder
Kongl:e Maij:tt inthet måtte stoort röra härom, efter the viste af godh
handh at staden vore på alle fall omtänckt om sin conservation innuerandes
på een confoederation medh Generalstaterne. Vij lofvade villja skrifva reen
våre punchter och låtha them keijsl:e få them med thet förderligaste.
Grefven af Trautmanssdorf sade at han hade något så när aff viss handh
at churfursten tor ännu gifva sin consens till Förpommeren och the begärte
styckerne i Hinderpommeren och at Holländernes hijtkompst syntes gå
therhän. Vij svarade thet vij numehra inthet villja vara bundne till then
förslagne optionen. Trautmanssdorf gillade fuller vårt svar och sade at thet
kan tjena till at drifva på churfursten, men han hölt lickväll vara bäst och
tryggast at Eder Kongl:e Maij:tt, kunnandes få mindre, doch på thet
begärte vijset, medh consens, gofve sigh thermedh till fridz och, såframpt
churfursten declarerar sigh i tijdh, inthet stränger på heela Pommeren uthan
consens. Thermedh foro the från oss och vij strax på stunden till the fyra
Holländske som här äre
Es handelt sich um Bartold van Gent, Herr van Loenen und Meynerswijck; Johann de Knuyt;
Willem Ripperda; Adriaan Clant van (tot) Stedum. Vgl. Scholte.
Adriaan Clant tot Stedum, Deputierter von Groningen: * 1600, † 1666. Vgl. Aa III S. 120f.;
APW [II C 2 S. 455 Anm. 4] .
Willem Ripperda, Herr zu Hengelo, Boxbergen, Deputierter der Provinz Overijssel. Vgl. Aa X
S. 110; APW [II C 2 S. 417 Anm. 1] .
Knuyt, Johann de: * 6. 3. 1587 Middelburg, † 17. 12. 1654. Bürgermeister (1612), Mitglied
der Generalitätsrechnungskammer (1616), seit 1645 beim Westfälischen Friedenskongreß. Knuyt
galt als äußerst bestechlich; er war zunächst Parteigänger Frankreichs, dann Spaniens. Vgl.
Aa VII S. 85f.; ADB XVI S. 336f .
Gent, Barthold van: aus gelderländischem Geschlecht. Vgl. Aa V S. 32.
Vij önskade them Holländske itt gott nytt åhr och lycka till theras nyss
slutne fridh, alldenstundh grefven af Trautmanssdorf lät oss saija för någre
dagar sedan at thet var richtigt emellan Spagnien och Generalstaterne. The
togo så vidh sigh i thetta fallet at han som skulle svara förgat tacka för
nyåhrs-önskan och begynte strax at berätta dät dee inthet än vore richtige
medh sin fridh; fuller vore mäste parten af puncterne ajousterade, men
inthet alt richtigt; och ther thet så vore, borde thet inthet heeta fridh förän
Frankrijke vore lijka färdigh. Therpå ville vij skilljas från them och the
genast föllja oss heem at hoos oss proponera sitt värff. Vij äntskyllade oss
för thenne dagz posten, ställandes them frijt at göra sin proposition. Thet
the och efter någre excuser gjorde och förebrachte sitt värf ungefär secundum
praescriptum instructionis Generalium Statuum, som fogas här hoos under
lit B, och är tillijka medh een copia af itt breef ämnat till Eder Kongl:e
Maij:tt af Generalstaterne, oss communicerat ifrå Appelbohm för någre
dagar sedan. Theras taal var modest och civilt, dirigerat ad formam recom-
mendationis, som the och sjelfve sade. Vij svarade at samma theras före-
brachta ährende behöfde något vidhlyftigt svar; hvilket vij, trängde af
postens affärdande, inthet kunde då komma till väga. Vij hoppades kunna
i morgon hafva den ähran at see them och tå få lägenheet at explicera vår
meeningh. Thet kunde vij lickväll inthet oförmält låtha, nembl:n at the
churfurstl:e hafva så länge drögt och förhalat värket at saken numehra
inthet vore in integro. Vij, märkiandes at churfursten hade pure uthslagit
priorem partem optionis, hafva och oss förklarat at inthet mehra vara
bundne till thet förslaget, uthan hafva accepterat heela Pommeren på Keij-
ssarens och imperii manutention. The syntes blifva illa till fridz theröfver
och bode at vij ville churfurstens interesse i bästa måttan ihugkomma emot
Eder Kongl:e Maij:tt.
B: 17–18’ Instructie van Ho. Mo. Heeren Staten Generael der Vereenichde Nederlanden
voor de heeren der selver plenipo:en ende extraord. ambass:rs tot Munster om
haer daer nae te reguleren bij de heeren plenip:en ende extraordinaris ambass. van
croon Sweeden ijnt bevorderen van het goet wol gefundeert ende onstrijdige recht
van H. Churfl. Doorl. van Brandenburch aen ende tot de Pomersche lande. s’Graven-
hage o. D.
19–21 Appelboom an Königin Christina. o. O., o. D.
22–33 Avise