Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
55. Johan Oxenstierna an Königin Christina Osnabrück 1646 November 23/Dezember 3
–/ 55 /–
Ausfertigung: DG, A I 1, Legat . [ 5 ] fol. 931–932’.
Salvius wieder in Osnabrück. Mißtrauen gegenüber Frankreich. Gerüchte um den Tod des spanischen
Königs, Konsequenzen. Evangelische Stände. Stettin.
Hvadh som i Munster är föreluppit in negocio pacis varder min collega
her Salvius (som i går thädan hijt är igenkommen ) med mehra uthförligen
och i underdånigheet a part berättandes, så at vij för denne gången föga
hafva coniunctim, eij heller jagh eenskijlt at mentionera om. Vij varde nu
sammanträdandes och tillseendes huru värket här bäst anställas och genom-
drifves må efter Eders Kongl:e Maij:tts allernådigste ordre och intention,
hvilken vij oss billigt för vårt rättesnöre i alle saker föreställa. Jagh vill
förmoda att den Allrahögste varder sakerne så låthandes aflöpa at samma
Eders Kongl:e Maij:tts intention i dät närmaste skall kunna erhållas. Hans
Gudomlige Maij:tt ville afväria allehanda oförmodelige skadelige emergen-
tier som måtte kunna göra värket svårt eller impracticabelt.
Dee Frandzöske äre icke dee bäste cooperatores till Eders Kongl:e Maij:tts
reale och avantageuse satisfaction. Dee tala fuller något då och då, som
synes hafva speciem af assistence och befordring af Eders Kongl:e Maij:tts
och Sveriges chronos interesse, men i effectu, och när man (som man säija
plägar) vill altihoop vidh ljuset beskoda, så är thet föga at lijta på eller at
hålla sigh vidh. Dee göra sitt värk dät bästa dee kunna, Eders Kongl:e
Maij:tts låtha dee ankomma på dess ägen försorgh och skole snarare hjelpa
oss uhr fördeelarne man händer emellan hafver, än att Eder Kongl:e Maij:tt
och chronan dem måtte behålla. Dee hafva fattat med dem keijsl:e een
resolution, at Eder Kongl:e Maij:tt inthet mehra än halfva Pommeren
skulle bekomma, och hafva sigh förobligerat thetsamma hoos oss att igenom-
drifva . De rebus imperii et statuum äre dee altz ingentingh bekymrade,
uthan släppa dät handlöst, lembnandes dem i Keijssarens disposition som
han bäst vill, hvilket jagh inthet conjecturerar eller af migh sjelf dichtar,
uthan nogsampt af dem hafver remarquerat, och der andre argumenta
feelade, så kunna deeras drifter nogsampt dijudiceras af dee rapporter
grefven af Trautmanssdorff hafver gjordt till Keijssaren och Wollmar till
erkiehertigen af Inssbrugh, hvaraf jagh härhoos sänder Eder Kongl:e Maij:tt
copier under lit. A, B. För all tingh sökia the at hafva arbitrium i saken och
at Eders Kongl:e Maij:tt af theras nutu skolen dependera, hvilket jagh för
min person ingalunda kan uthi condescendera. Dee hafva veelat draga vår
tractat till Munster och att vij ther in loco illis vel arbitris vel mediatoribus
heela värket skulle af handla. Dät hafver mig tyckt Eders Kongl:e Maij:tts
höga kongl:e respect ingalunda tillåtha och hafver derföre sökt at min her
collega måtte medh första igen hijt öfver komma, efftersom jagh till at fåå
honom derifrå hafver skrifvit honom sidst till, som copian under lit. C
uthvijsar, och han, som förb:t är, sigh therpå igen hijt förfogat hafver.
Men hvadh som residenten Rosenhanen migh tillskrifvit hafver om dee
Frantzöskes och Venetianiske gessandtens conferentier medh min collega
förr hans afreesa thet uthvijsar bijlagon lit. D.
Dee tijender här äre om kongens i Spagnien dödh, som vill för viss hållas,
förorsaka allehanda discurser, och förmeenar man at dät skall gifva heela
värket itt annat skick, efftersom drottningen i Frankrijke
tendera på tutelan af princessan i Spagnien, varandes hon hennes äldsta
fadersyster. Elljest är och dee Spagniske plenipotentierades fullmacht ogyl-
digh mortuo rege committente, och måste fuller regementet i Spagnien
rätt fattas, förän något sluuth emellan dem och Frankrijke såssom och
Spagnien och Holländerne synes skola kunna oprättas. Men tijden varder
alt uthvijsandes.
Hvadh dee evangeliske ständer i Munster och här hafva vexlat för breef sin-
emellan om tractatu gravaminum uthvijsa bijlagorne under lit. E. I morgon
varda dee Sachssiske och fleere igen hijt kommandes ad suum locum, och
altså varder altsammans här med macht nu företagit.
Her Salvius varder mehra particularia om dee Frantzöskes och Contarini
förslagh på penningar för Stettin förmälandes. Huru Eder Kongl:e Maij:tt
thet förslager kan behaga, ställes billigt i dess allernådigste betänckiande.
Men mig tycker att dät hade varit bätre dät hade blifvit uthstält till relation
till Eder Kongl:e Maij:tt ähn allenast at dät medh mig skulle communiceras,
ty dee allareedo så mycket theraf hafva att Stettin hoos oss lööst är, hvilket
synes ännu något hafva kunnat dröyas med. Sed quae facta sunt non possunt
fieri infecta. Man varder nu tillseendes huru sakerne bäst låtha sigh igenom
drifva.
Om icke alt nåås, som man gärna ville, måste man thet befalla Gudi. Dät
hafver i sanningh inthet feel varit hoos migh på åtankar och skyllig under-
dånig vigilance at erhålla Eders Kongl:e Maij:tts och fädernesslandssens
bästa och interesse in s〈a〉mma gradu. Men där komma understundom
sådane obstacula i vägen at man icke kan så äfven i alt sitt goda opsåt vinna.
Kan inthet stoort erhållas öfver Eders Kongl:e Maij:tts oss gifne commis-
sion och befallningh, inthet skall af migh den ringeste prick eftergifvas
therunder; dät måge dee Frantzöska och theras complices göra therom
hvadh the villja. Nödigt går jag på Stettins cession pro praesenti, fastän
dät bödes och vore till erhålla ähndå fleere penningar till än som nu föreslåås.
Men så måste fuller efter all apparence thet nu stå på språng, efter alle nästan
hafva een vinck derom at dät löst är. Man måste tillsee om igenom andre
conditioners tillsättiande thet kan salveras så länge Eders Kongl:e Maij:tts
vijdare allernådigste förklaringh kan inkomma. Detta hafver jagh så korte-
ligen allenast för thenne gångh Eder Kongl:e Maij:tt i underdånigheet
vellat medh opvachta.
A: 933–936 Die kaiserlichen Gesandten in Münster an den Kaiser. Münster 1646 September 14
937–938 Nassau und Volmar an den Ehg. von Österreich
Erzherzog Leopold Wilhelm; vgl. [ Anm. 4 S. 14 ] .
C: 945–945’ Johan Oxenstierna an Salvius. Osnabrück 1646 November 17/27 [Nr. 47]
Hierzu Beilage:
946–947 Die Gesandten der evangelischen Stände in Münster an die schwedischen Gesandten.
Münster 1646 November 14/24
948–950 Johan Oxenstierna an Salvius. Osnabrück 1646 November 18/28 [Nr. 49]
D: 951–952 Rosenhane an Johan Oxenstierna. Münster 1646 November 20/30 [Nr. 51]
E: 956–956’,
968 Die Gesandten der ev. Stände in Münster an die Gesandten der ev. Stände in Osnabrück.
Münster 1646 November 14/24; Eingangsvermerk 1646 November 16/26
Hierzu Beilagen:
957–967 Schwedischer Vorschlag in puncto gravaminum. o. O., o. D., den Gesandten der
evangelischen Stände am 14./24. November übergeben; vgl. Meiern III S. 425–434
969–969’ Conclusum der 8. Sessio der evangelischen Stände in Münster. 1646 November 13/23;
vgl. Meiern III, S. 415f.
953–953’ Gesandte der ev. Stände in Osnabrück an die Gesandten der ev. Stände in Münster.
Osnabrück 1646 November 16/26
954–955’ Die Gesandten der ev. Stände in Münster an die Gesandten der ev. Stände in Osna-
brück . Münster 1646 November 20/30; Eingangsvermerk 1646 November 21/Dezember 1
970–983 Avise