Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
54. Rosenhane an Königin Christina Münster 1646 November 22/Dezember 2
–/ 54 /–
Münster 1646 November 22/Dezember 2
Ausfertigung: DG, A I 1, Legat . [ 5 ] fol. 1289–1290’ [ fälschlich 1189, 1290, 1290’ ];
Eingangsvermerk Stockholm 1646 Dezember 12/22.
Keine Fortschritte in der Satisfaktionsfrage. Vorschläge zum Pommernproblem. Gravamina der
Stande. Kaiserliche, Franzosen und Contarini drängen auf Friedensschluß.
Huruledes Eders Kongl. Maij:ts legater hafva på någon tijdh varit här i
Munster och fridzhandelen på det möijeligste hulpit at fortsättia, håller jag
icke mindre importunitet än onödigt at opreepa, veetandes dess contento
effter handen uthförligen til Eders Kongl. Maij:tt öfverschrefne vare.
Her Salvius reste i går effter fyra veckors fördröijande här i Munster til-
bakars åth Ossnabrugk, föruthan hvadh uthi Eders Kongl. Maij:ts satis-
faction är til dhe keijsselige projecteradt och sedan af them svarat, som
copierne härifrån skickade kunna uthvijsa, är vidare icke något conclusine
[conclusion] tilgjordt, deels at ingen resolution är medhfölgder öfver landt-
grefvinnan af Hessen Cassels satisfaction heller militiens contentement, deels
at öfver dhe sidst gjorde förslagen her Salvius icke kunde allena något
resolvera eller uthvällja föreän een mutuelle concert medh gref Oxenstiernan
fattades. Bemelte förslag äre treegiehanda: 1) Änten medh churfurstens af
Brandenburg consens behålla Förpomeren och hvadh på denne sijdan
Oderen är medh inslerne Rügen och Wollin, heller ifall churfursten besten-
digt opiniastrerade som han nu giör emot een godhvillig cession för itt
billigt recompence, då skulle Eders Kongl. Maij:tt citra consensum behålla
heele För- och Hinderpomern. Det 2) forslaget gafve Frantzösche legaterne
under handen, at churförsten betalades af Keijssaren och imperio för Stetin,
Dam och hvadhmehra under Hinderpomern hörer, det Eders Kongl. Maij:tt
begiähre, två millioner rikzdaler; men dher mehrbem:te churförste ändå
icke ville släppe platzerne motte Eders Kongl. Maij:t emot deres cession
acceptera dhe två millioner rijkzdaler (hvilke Frantzösche legatio per dis-
cursum sade Franckrike väl förskjuta skulle, dher dhe 4 Wahlstädernes motte
så länge hypotheceres det); det 3) än dhe Pomerskes opsatt til sökia i staden
för Pomeren satisfactionen af nogre stiffter och grefskap vidh Wäserströh-
men belägne, hvilket hoos dhe Keijssl. och Frantzösche är mechta odieuxt
och fördenskuldh hålles impracticabelt. Nu består värket häropå hvilken-
dere Eders Kongl. Maij:ts legater emottage vele af desse conditionerne;
när the sig emellan äre richtige och eense deröfver, lofva the keijssl., Frant-
zösche , mediatorerne och rijkzstenderne at the samptligen så veele medh
alfvar gripa churfursten ann, at han sig väl skal låtha benöija anten at taga
emot penningarne, ifall Eders Kongl. Maij:tt heller behagar possessionen
af platzerne, eller e contrario behålla platzerne, dher Eders Kongl. Maij:tt
defererar hans begiäran och anammar penningarne. Synes fördenskuldh
heele tractaten hängia häropå, och ganska conventen medh förlängtan vänter
opå det expedient Eders Kongl. Maij:ts legater häruthinnan varde sig
emellan finnandes.
Stendernes interesses quoad ecclesiastica och politica gravamina i gemeen
och sombliges i synnerheet hafver legaten härvarandes på det högste recom-
menderadt hoos the keijsserlige och medh någre af deputatis evangelicis
åthskillige reesor varit til conference hoos grefven af Trautmansdorff
Vgl. Meiern III S. 425–435 .
modeligen at komma til een godh endskap. Dhe evangelische här medh
legaten varit hafva, reesa nu tilbakars i desse dagar åth Ossnabrügk at
tillijka medh Eders Kongl. Maij:ts satisfaction och securitet under Eders
Kongl. Maij:ts patrocinio och faveur drifve deres saker med samma til itt
slut.
Dhe keijssl. såvälsom Fransösche hafva låthit sig förnimma at så snart the
spörja E. K. M:ts legaters sentiment uthi ofvanberörde gjorde förslag, veele
the reesa öfver til Ossnabrugk och beslutha heele värket; den Venetianische
her Contareni tilbjuder sig vela giöra detsamma, dette helsosamme gemeene
väsendet til bästa och i synnerheet Eders Kongl. Maij:tt til tjenst och behag,
hvilke alle pressera på endskapen så myckit hefftigare, efftersåssom dhe giöra
sig den förhoppningen således adsisteras emot Turken, som nu christen-
heeten så jemmerlig infesterar. Franckrike giör desslikest til nästkommande
campagne ingen tilredning, som lijkväl så åhrs til förrige feldtågen skier
plägar. I een summa, på eene sijdan och annan spörjes een stoor fridh-
begirigheet .