Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
47. Johan Oxenstierna an Salvius Osnabrück 1646 November 17/27
–/ 47 /–
Kopie: DG, A I 1, Legat . [ 5 ] fol. 945–945’ = Beilage C zu Nr. 55 = Druckvorlage.
Konzept: J. Ox. Slg. A: II, E 923.
Unterredung mit Varnbüler. Problem des locus tractandi. Mißtrauen gegen Frankreich. PS I:
Schreiben an Servient. PS II: Vorschläge der pommerschen Gesandten. Rückkehr Salvius’ erwünscht.
Sedan jagh hade låtit afgå mit bref till h. residen:en Rosenhane (som jagh
inthet tviflar at han allaredo hafver fåt och h. ambassad:n communicerat)
kommer den Wirtembergische abgesandten Farenbilder
Varnbüler; vgl. [ Anm. 2 S. 2 ] .
mig jempte en mundtelig proposition före på de evangeliskes vägnar i
Munster det brefvet som originaliter gåår herhoos. Jag hafver honom pro
rei exigentia svarat och skulle gierna see om h. ambassad:n kunde få copia
af hans breff till evangelicos i Munster.
Jagh befruktat inthet mehr af alt värket som i Mönster skeer ähn at cronan
Sverige fåår een hesslig klick på sig och at vij ingen fordel H:s M:tt eller
cronan, vårt fädernesland, der tilskantzen. Jagh hafver någre treffelige
importante saker medh h. ambassad:n nu at tala och skulle därföre af hjertat
gierna see at han måtte hit öfverkomma, på ded ingen tidh måtte förspillas
och at tractaten måtte på all möijeligh sätt blifva befordrat.
Det de Frantzösche nu som offta för giöra sig onyttige, uthan raison och
medh hoot villja skräma oss af et och annat, steller jag till sin ort, och ähr
det deras proced〈urer〉 conformt de giöra icke heller för sigh deruthi galet.
Han ähr flater (som man seija pläger) som flättian emottager och icke den
som bjuder. Mig tycker elljest at förslaget som de Pommerske gjordt hafva.
Män om cronans satisfaction ähr väl värdt een mundtelig conference oss
emillan. Skulle ded vara h. ambassad:n olägligit och emot at komma hijt,
så låter jag det derhenstelt och kan inthet videre gåå ähn jag sagt hafver.
Tycker han på sin ort at annorledes ähr at procedera, så vill jag vara end-
skyllat om något reproche oss skulle påkomma. Inthet måste Trautmans-
dorff drifva sit apespel medh oss, som han gjorde i Prag
Trauttmansdorff war ksl. Bevollmächtigter bei den Verhandlungen mit Kursachsen 1635; vgl.
[ Anm. 5 S. 14 ] .
hade at handtera. Ähr han eller fingerar sigh sjuk, ded måste man alt låta
passera. Men jagh vil seija om Trautmansdorff, som Frantzoserne effter
residen. Rosenhanens berettelsse hafva sagt om Ossnabrugge: Om pesten
eller elden toge honom bort, så måste fuller tratcaten ändå hafva sin gång
och friden i sinom tidh effter Gudz villja slutas. H. ambassad:n teckes nu
saken öfverläggia, som han tycker bäst. Min varning hafver jag sagt och
optäkt och blifver der fermo vidh.
PS I: Bijfogade bref till Servien beder jag effter des förläsning at vela honom
obesvärat låta tillkomma.
PS II: Jagh holler före at det förslaget [som] de Pommerske mig gifvit
hafva
Där h. ambas. vil, kan han med heel god lempa afkomma, ja så lät, som
han lägger handen på hoffvedet och skal ingen nöd hafva. Trautmansdorff
må sittia med den långe nässan ther i Munster, som han oss vil angiöra.