[p. 446] [scan. 478]

1

265

Joh. Oxenstierna und Salvius an die Königin

3

Osnabrück 1645 Januar 3/13

4

Pr.: Stockholm 1645 Januar 26/Februar 5

5

Ausf.: DG, A I 1 , legat. [ 2 ], 1–4

6

Neujahrsglückwünsche. Gespräche Joh. Oxenstiernas mit den französischen Ge-

7

sandten in Münster: Beginn der Verhandlungen u. Teilnahme der Reichsstände,

8

militärische Pläne, Verlegung der Verhandlungen nach Münster. – Mitteilung des

9

Lampadius: Einberufung eines Reichstages. – Anreise Wittgensteins. Proposition

10

der Gesandten von Lübeck, Hamburg u. Bremen. Verhandlungen über Paß für

11

Stralsund mit den kaiserlichen Gesandten durch Heystermann. Bereitschaft zu Zu-

12

sammenarbeit von seiten der braunschweigischen, hessischen, mecklenburgischen, lübi-

13

schen , bremischen u. hamburgischen Gesandten. Übergriff kaiserlicher Soldaten auf

14

Botelhos Leiche u. Gepäck.

15

Eder Kongl:e Maij:tt önska vij efter vår allerunderdånigste skylligheet,

16

att thetta nu ingående åhret och månge efterfölliande må blifva och vara

17

Eder Kongl:e Maij:tt frögd- och segerfulle, så at förmedelss Eder Kongl:e

18

Maij:tts önskelige vällmågo, hälssosame rådh och alle desseiners lycklige

19

uthslagh, Gudz och hans helige församblingz ähra och bästa må främias,

20

fädernesslandet för alle fiendtelige anslagh blifva hägnat och, om möijeligit

21

är, een allmän, säker och reputerligh fridh i tillhielp af Eders Kongl:e

22

Maij:tts victorieuse vapn åter igen i Cristenheeten stiftat Eder Kongl:e

23

Maij:tt till een odödeligh renomée. Uthi det nästförledne åhret hafver Gudh

24

skeenbarligen låtit see sin faderlige adsistence emot Eders Kongl:e Maij:tts

25

fiender, i thet at the, ehuruväll till tahlet flere och med högre modh än till-

26

förende hafva sigh latithöra, ärelickväll här och ther icke uthan theras märke-

27

lige skada repousserade, slagne och förfolgde och Eders Kongl:e Maij:tts

28

macht till landh och vatn satt uthi een synnerlig consideration för heele

29

världen. På thenne ohrten och elliest af inkomne efterrättelsser från andre

30

hafva vij märkt handgriplige effecter af samma lyckelige successer, såväll

31

hoos fienden som andre, hvilka vidh så fatte saker och under favor af Eders

32

Kongl:e Maij:tts och dess allierades vällståndh öppa sin tanckar thet all-

33

gemeene väsendet till bästa nu något frijare och meera; Hinweis auf Nr. 264:

34

Reise Joh. Oxenstiernas nach Münster.

35

Jagh talte ther med ingen meer af gesandterne än the Frantzöske, ehuruväll

36

Contareni och Andrada bode sigh till at villia besökia migh. Legati Gallici

37

vore hoos mig två gånger, förste gången tillijka och then andre särskildt

38

och jagh hoos them hvarthera à part allenast een gångh. The giorde för mig

39

een resite af thet som ther var näst tilförende i tractaten och elliest medh

[p. 447] [scan. 479]

1

d’Avangour och öffverstens von der Linde depeche passerat, eenkannerlig

2

hvadh göra the hade haft med mediatorerne, förän the hafva kunnat tryggia

3

them in, at imperii Romani ordines hafva macht och mästeparten hug och

4

villia at beskicka tractaten, jämväll och att cronorne medh ständernes

5

invitationer inthet sökia at protrahera tractaten in infinitum, uthan fast häller

6

at komma och sättia honom på it sådant fundament, som förmodelig skall

7

kunna hafva beståndh. Sade sigh hafva fölgdt vårt rådh förklarandes sigh

8

moot mediatorerne, at the åtminstone ville töfva och vänta ständerne, så

9

länge som man troor på the hafva fåt vår notification och kundskap om

10

praeliminariernes ändskap och kunna hafva tijdh at antingen skrift- eller

11

mundteligen svara oss igen. Komma the therpå hijt, så är thet gott, och

12

lära ständerne sielfva finna meddell och uthvägar, huru the beqvämligast

13

och efter rijkssens constitutioner och öfligit bruuk i sådane fall kunna här

14

träda ihoop och in commune consulere. Then tijden luppe ungefär inn med

15

then, på hvilken fullmachterne skulle i Munster ankomma och uthlef-

16

vereras , nembl:en den 10./20. huius. Om ständerne alle inthet ställa sigh

17

inn ther emot då eller strax therefter, kunde man therpå med the få, som äre

18

ankomne, fatta consilia pro re nata.

19

The tesmoignerade och icke allenast sin egen contentement öfver feldt-

20

marskalkens dessein och förehafvande, uthan sade sigh hafva till dess

21

bättre secundering affärdat baron d’Avangour till hofvet och skrifvit

22

|:feldtmarskalken de Tourenne:| till förmodandes, at |:han, Tourenne,:|

23

skall göra sitt till och duc d’Enguien med första våredagh komma på

24

Tyske botn igen med een ansehnlig armee sökiandes at divertera the Beyerske

25

ifrå feldmarskalken och gifva feldtmarskalken platz och rum at agera och

26

|:det förehafvandet emot erfflanden effectuera:|; dazu Beilagen 1–6.

27

The urgerade åter igen på att vij måtte komma till Munster, allegerandes

28

ibland andre thesse motiver, 1. att man uthi een ohrt bätre och lijdeligare

29

kunde pläga communicationer öfver alle saker, och 2. skulle thet facilitera

30

ständernes ankompst och blifvande, efter the mästeparten för medellöss-

31

heet inthet kunna väll beskicka bägge ohrterne. Öfver thesse saker föllo

32

åtskillige discourser, them jag på min sijda lämpade efter vår förre tagne

33

resolution, gifne svar och tijt heem till Eder Kongl:e Maij:tt, eenkanner-

34

ligen in Nr. 262 giorde allerunderdånigste rapporter i ofvanbem:e affaires,

35

synnerligen öfver tijden, som man hafver at vänta efter ständerne. Jagh hölt

36

så före at man för ständernes skuldh, thet minsta man kunde, skulle röra om

37

platzernes ändringh. The skulle theröfver heelt och hållit studssa och the

38

keijss:e taga alt till tacka och inthet hällre see än at praeliminarsluthet,

39

som dessföruthan hafver varit them under ögonen och emot, måtte få

40

någon breche och the lägenheet at achta på bättre occasion, än thenne

41

synes vara för them.

42

|:Lampadius communicerade oss här:| för någre dagar sedan itt extract

43

af Lubeske borgemästarens Kölers breef till honom, theruthi, som copian

[p. 448] [scan. 480]

1

num. 7 innehåller, förmäles, at Keijssaren skall gå om medh at skrifva uth

2

een rickzdagh. |:Lampadius meenar:| intentet skall vara icke principaliter

3

för contributionen skuldh, uthan fast meera at divertera ständerne härifrå

4

och till tikzdagen, ther han bättre än här kan komma till rätta med them och

5

knäppa them ihoop till sine desseiner. Thet skrifves och, att then Frankiske

6

creijtzen, som härtill hafver med sitt exempel och rådh gåt the andre före,

7

skall stå i tvijk, om the villia sända någon hijt eller eij? Tijden lärer alt.

8

Palatinus Neoburgicus hafver skrifvit uth itt creijtzemöte för Westphalerne

9

i Cöln, ther the villia berådslå om sin deputation till tractaten.

10

Hvadh Churbrandenburg skrifver migh, Johan Oxenstierna, till med sin

11

hoffjunkare Cuila, thet finnes under mun. 8, 9. Samme Cuila reeste för

12

8 dagar sedan härifrå på Munster och therifrå till Witgenstein at bringa

13

churfurstens ordre till grefven om anreesandet. Wittgenstein såssom caput

14

af samma sänningebudh skall, som här berättas, reesa af och till emellan loca

15

tractatuum och af hans colleger tvenne blifva här, nemb:n vervesern af

16

Crossen, han von Löben, och doctor Fritz och tvenne andre i Munster.

17

Städernes Lubeck, Bremens och Hamburgs gesandter, nembl:n Dr. Gloxinus

18

från Lubeck, Liborius von Lina och Dr. Kock ifrå Bremen och Dr. Meurer,

19

syndicus i Hamburg, hvilka komo hijt i staden den 12./22. Decembris,

20

hade den 22. eiusdem/1. Januar audience hoos the keijserlige och den

21

24./3. Januar hoos oss proponerandes på bägge ohrterne, som copierne under

22

num. 10, 11 med meera uthvijsa. Corpus Hansae eller och ofvanbem:e

23

städer synes gå thermed om at bringa Hänsebundet och them som theri

24

interessera i förre vilkor igen. Om nu Eder Kongl:e Maij:tt hafver något

25

specialt theruthi angående antingen commercierne eller annat at påminna,

26

thet vele vij underdånigst förvänta.

27

Then disputen, som the keijs:e oss movera öfver passet för Strålssundh och

28

vij sidst skrefve om, vahrar än. The hafva oss sedan then 20./30. passato åt-

29

skillige gånger både förr, uthi och efter Julehälgen beskickat gifvandes

30

altidh före, at thet inthet står i theras macht at extendera praeliminarsluthet

31

inpå them som inthet äre eller egenteligen till säijandes kunna kallas imperii

32

Romani status, emedan the orden in salvo conductu foederati et adhaerentes

33

efter theras uthtydning äre allena adjectiva och see på sit föregående sub-

34

stantivum status. Sådane och flere slijke futil invändningar opsatte på

35

itt papeer sände the then 21./31. Decembris till oss genom decanum

36

Heysterman med ordre för honom, Heysterman, at han inthet skulle gifva

37

thetsamme opsattet ifrå sigh, uthan dicterat åt Mylonio eller någon annan

38

af the våre. Aldenstund nu samma skrift inthet var af the keijss:e under-

39

skrifven , eij eller hvarken dirigerat till oss eller decano loffgifvit at låta

40

papeeret i våra händer, uthan allena communicera thet med oss på ofvan-

41

bem :e sätt, ty hafva vij haft betänkiande at lähna them någon copijst och

42

förthenskuld låte decanum bära samma skarteek tilbakar igen med sådant

43

svar, at vij fuller gärna måtte hafva opsattet af theras raisons emot thet

[p. 449] [scan. 481]

1

förvägrade passet, men kunde inthet väll taga emot thetta på sådant vijs,

2

som the föreslå, uthan ther the efter sin emot oss den 12./22. eiusdem

3

giorde förklaringh ville sine skrifter till oss med debita subscriptione be-

4

kräftiga , ville vij behörligen therpå svara.

5

Decanus brachte oss svar igen, at the till at hindra alt vidhlyftigheet, som

6

plägar föllia på sådane skriftväxlingar, funno betänkeligit thet at göra,

7

begärandes, vij måtte sielfve förpassa Strålsunderne, the ville vara godh

8

före at them inthet skulle theremot vederfaras. Efter at vij dessföruthan

9

inthet kunna komma till principalsaken, förän vij höra något af ständerne,

10

och thetta the keijss:es tilbudh är emot praeliminarsluthet och rätta för-

11

ståndh af thet ordet adhaerentes, hvilket är at see af Beilagen unter 12,

12

hvilka the keijss:e hafva sielfva låtit transferera på Latin och tryckia i Cöln,

13

jämväll och therföre, at Strålssundh hafver, som copian under num. 13

14

betygar, skrifvit oss på nytt till therom och consequentzen, som the keijsserlige

15

synes theraf villia göra, tyckes vara alt för stoor, så hafve vij så mycket

16

fastare stådt och stå än på vår satisfaction häruthinnan.

17

The Brunsswijk-, Hessisk-, Mecklenburgiske och städernes Lubeck, Bremen

18

och Hamburgs gessandter billiga vårt postulatum och lofva sin coopera-

19

tion , när the kunna komma åth. Eenkannerligh var Lampadius hoos oss den

20

30. Decemb. nästförleden/9. Januar och sade, at, ehuruväll han härtill

21

hafver skydt före och vägrat at gå emellan oss och the keijs:e, förän

22

ständerne komma och the keijs:e sigh förklara, om the villia vara till-

23

fridz med hans officio internuncii, så hade han sijdermeera bättre bladat sin

24

instruction igenom och funnit vara sigh befallat at gå oss tillhanda efter all

25

möijligheet, eftersom han tilböd sigh thertill och begärte, dett vij ville

26

på något görligit sätt låta the keijs:e vetta vår intention och meening om

27

honom. Om thet må vara hans alfvare eller sökte han thermed bättre

28

tilträdh i sitt andre ärende hoos oss för hertig Augusto, thet lärer tijden.

29

Han brachte oss it breef från hertigh Augusto af innehåldh, som copian

30

under num. 14 uthvijsar. Vij hafva excuserat feldtmarskalken af hans

31

tarfver med förmodan, at han snart bryter op therifrå, tilbiudandandes oss

32

at gå hertigen tilhanda med vår skrifvelsse till feldtmarskalken. Uthaf thet

33

tillfället, at han ville recommendera hertigz Augusti beständigheet uthi the

34

consiliis, som angå heela thet furstl:e huset, förtalde han oss, huru hårdt

35

som grefven af Tettenbach hafver satt hertigerne af Brunsswijk- Lunen-

36

burg till i förledne våhr och sommar sökiandes på alla sätt och vägar at

37

vickla them i kriget med Dannemark emot Eder Kongl:e Maij:tt, och at

38

kongen i Dannemark hafver haft een af Ransoerne therhoos, som på hans

39

vägnar hafver drifvit saken; på hvilket fall han meente, att hertig Augustus

40

nogsampt hafver vijst, det han inthet går aldeles i blindan efter Keijssarens

41

villia. Han hafver eenhälligen med the andra lagt sigh emot thetta anbodet

42

sökiandes uthflycht, at een så vichtig entreprise borde proponeras på een

43

creijssdagh och communi ordinum consilio theri göras sluuth.

[p. 450] [scan. 482]

1

In Nr. 270 mälte vij om Portugisens Botelhos dödh. Efter hans yterste

2

villia hafva hans folk låtit kroppan här balsameras och ville sändan åt

3

Portugal, eftersom the och till then ända den 28. Decemb./7. Januar

4

affärdade lijket med någre andre saker på 3 vagnar härifrå till Minden, men

5

folket blefve alle här qvar till andre dagen. Jagh, Johan Oxenstierna, lät

6

för meera säkerheet skuldh een min tienare föllia med lijket förpassandes

7

samma saker såssom the ther hörde unter vårt suite. När nu samma min

8

tienare och fohrmännerne komo uth för staden ungefär klockan 4 efter mid-

9

dagen , kom een keijssersk qvartermästare efter them, hvilken hafver

10

spionerat uth alt i Portugisernes huus och viste efterrättelsse om altsammans;

11

thensamma bleef i theras föllie intill första torpet, ther the allena hvijlade

12

öfver natten. Om morgonen, när the komo uhr samma by, Bellem, på

13

fäldtet, står ryttmastaren Wolff ther med it compagnie, hvilka arresterade

14

altsammans, borade igenom kistorne, eenkannerlig then som lijket var

15

uthi och togo sedan alt med sigh till Furstenow.

16

Så snart vij den 30. ditto/ 9. Januar finge viss kundskap therom, sände vij

17

Mylonium till the keijss:e först at exponera them sielfve factum, sedan

18

och at föra them till sinnes, det samma ryttmästar Wolffs facinus vore emot

19

all folksrätt, i thet at the hafva så barbariskt handterat een dödh menniskies

20

krop, som inthet kan säijas vara Keijssarens fiende, och om thet än så vore,

21

thet man lijkväll inthet eftergifver, at Portugal stodo i fiendskap med Keij-

22

ssaren ; så hade the äntå ingen macht at förgripa sigh på Botelho, som inthet

23

hafver här varit i qvalitet af någon Portugisk ambassadeur, uthan hållit

24

sigh under vår suite, icke annars än någre Portugiser och Catalanier finnes

25

i the Frantzöskes comitat, och hafva icke allenast här i Tyskland passerat

26

frij och obehindrat, uthan och genom Spagniske, sine offentlige fiendens

27

guarnisoner, och thet alt i kraft af praeliminarsluthet, hvilket förmår, at

28

alle, som äre i legationum föllie, må reesa och blifva frij och operturberat;

29

hvilket vij hade förmodat här skulle skee, men fast annars förspordt;

30

begärte therföre, the, såframpt the ville hålla handh öfver sin egen securitet,

31

ville tesmoignera sitt misshag i thetta fallet lagandes, 1. at lijket och alle

32

saker måtte restitueras och 2. han som förde parthijet och alle andre efter

33

sin brott blifva exemplariter straffade; hvar thet icke skedde, uthan the ville

34

låta thenne insolente och incuriose acten ökas på the förre otienlige gär-

35

ningar , som then keijss:e soldatescan uthan sky och respect af keijss:ig

36

parole, hand och sigell hafver föröfvat emot vårt folk och breef, så måtte the

37

skylla och klaga sigh sielfve, om någon märklig och fahrlig revenche föllier

38

härpå. Grefven af Lamberg, som tå var tillstädes, togh saken ad communi-

39

candum medh sin collega Crane och gåfvo andra dagen till svar, det the

40

ville laga, at drängen komme strax igen. Men om sakerne hafva the skrifvit

41

till Munster, uthan tvifvell till biskop Frantz Wilhelm. Vij vänta nu, hvadh

42

the villia göra. Hinweis auf Avise.

[p. 451] [scan. 483]

Beilagen in DG, A I 1, legat. [ 2 ]: