Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
260. Joh. Oxenstierna und Salvius an Rosenhane Osnabrück 1644 Dezember 2/12
260
Osnabrück 1644 Dezember 2/12
Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg. A II; Kopie als Beilage 9 der Nr. 262
Entschlossenheit, Ankunft der Reichsstände abzuwarten.
Vij hafva aus Nr. 256 u. 259 förnummit, hvad för discourser the Frantzöske
och Spagniske gessandterne hafva fördt, ibland annat om ständernes an-
kompst och concurrence på tractaten. Theruthur eenkannerlig märkes, at
the Frantzöske af Contarenis anförde skääl skole stå i tvijk om then sa-
ken rådande förthenskuld till een conference, ther vij alla kunna komma i
hoop och öfverläggia thenne saken. Generalcommissarien Schäffer skall och
hafva skrifvit hijt till Lampadium och berättat, thet han märker, at the Frant-
zöske vackla i thenne resolutionen. Vij hafva inthet än fåt tala med baron de
Rortée; kan hända han hafver fåt skrifvelsse therom och commission at tala
med oss öfver thenne saken.
Kommer h:r residenten i morgon eller innan näste post till conference med
d’Avaux och Servien, kan han säija, det vij på unfången efterrättelsse af h:r
residentens breef hafva befunnit theras och af Contareni införde skääl icke
vara uthan consideration, synnerlig huru länge man här skall vänta efter
ständerne och sedan, om the komma hijt, på hvad sätt the skola concurrera
i tractaten. Then förste frågan, om ständerne skole komma och vij skole
mana och hålla them thertill, then achta vij före icke allenast vara een aftalt
uthan och högnödigt saak. Chronorne hafva förmedelss preliminarslutet
erhållit, at theras foederati och adhaerentes per Germaniam måtte beskicka
tractaten. Ständerne hafva sielfve, så snart tractaten skulle vinna sin be-
gynnelsse , proponerat och drifvit then quaestionen på deputationsdagen
förmeenandes, at the hafva foog och rätt thet at göra. Vij hafva på bägge
sijdor skrifvit och inviterat them och gifvit vår parole ifrå oss, at vij ville
vänta theras ankompst.
Här i Osnabrug är reeda een Lunenburgisk, een Mecklenburgisk, Dr. Keys-
ser vidh nampn, som kom i förgår, sampt een ifrå greef Johan Nassou von
Zarbruchen, hvilka vetta berätta, at andre fleere äre somblige å vägen, som-
blige sinnade at begifva sig hijt. Vij hafva i thesse dagar fåt breef ifrå then
Frenkiske creytzen och in specie af biskoperne af Wurtzburg och Bamberg
sampt staden Nurnberg, hvilka lofva sig villia skicka med thet första. In
summa man förnimmer, at the äre på alla kanter i motion och achta sig hijt.
Vår proposition , som vij nu nyligen hafva giordt, hon syftar på alt thet som
vij tillförende hafva skrifvit i then saken och the ständerne talat och drifvit.
Om vij nu skulle låta oss märkia, det vij strax ville springa therifrå och
oachtandes våre förre contestationer angå tractaten, förän ständerne komma
eller vij hafva väntat och gifvit them så mycken tijd och respijt, at the få
kundskap och viss efterrättelsse, at praeliminaria äre alle richtige och tijden
för handen at reesa ann, skulle vij efter alt anseende stöta them för hufvudet
och i staden för then gode affectionen the här och thär låta spöria öfver
chronornes fridbegirigheet, fatta andre vidrige tankar. Åtminstone synes
vij kunna töfva och stå på vår proposition, intill fullmachterne komma inn
och blifva inlefvererade i Munster. Ställa ständerne sig då inn, så äret gott
och gifver sig af sig sielft, på hvad sätt the här skola concurrera. Men kom-
ma the inthet thessförinnan, så kan man då coniunctim fatta sådane consilia,
som kunna finnas med chronornes intention lämpelige, eftersom thet kan
och gifvas tillfälle at innan then tijden komma till tals med them Frantzöske.
Lampadius tesmoignerar sig vara mächtog content öfver propositioncrne
och then resolution vij theri hafva fattat …