[p. 511] [scan. 551]

1

[ 192 ] / 209 / [ 21 ] , [ 28 ]

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christine

3

Osnabrück 1646 Oktober 12/22

4

Ausf.: DG, A I 1, Legat . [ 5 ], 634–638

5

Eingang der königlichen Weisungen vom 19./29. September zu Separatverhandlungen mit Kur-

6

brandenburg über Pommern. Unzufriedenheit der brandenburgischen Gesandten mit den kaiserlichen

7

und französischen Vorschlägen, Freude über das schwedische Angebot zu Sonderverhandlungen.

8

Erste Gespräche über Pommern und eine Entschädigung Brandenburgs. Möglichkeit französischer

9

Hilfe im Falle brandenburgischen Widerstrebens. Auftreten des bayrischen Gesandten Dr. Krebs.

10

Stand der Verhandlungen über die Gravamina. Bevorstehende schwedisch-polnische Verhandlungen.

11

Ankündigung der Ankunft des französischen Residenten Groulart.

12

Eders Kgl. Maj. nådigste breef af den 19. passato [1 9./29. September 1646 ]

37

[ Nr. 192 (S. 470ff.) ] .

13

unfinge vij den 6. huius [ 6./16. Oktober 1646 ] medh underdånigst reverentz,

14

förnimmandes theruhr icke allenast orsakerne, som Eders Kgl. Maj. hafva

15

beveekt at ändra sin förre resolution in puncto satisfactionis, uthan och

16

hvarpå thenne nu beroor och hvadh vij i negotiatione af ofvanbemälte

17

puncht skole hafva för vårt rättesnör

38

Vgl. S. Lundgren S. 264.

.

18

Vij hafve medh nästförgångne någre postar underdånigst berättat: 1. hvadh

19

som i thenne saken föreföll, när legatio Gallica var här, och 2. hvadh offerte

20

the keijsserlige giorde den 25. passato [ 25. September/5. Oktober 1646 ]. The

21

Brandenburgiske hafva tesmoignerat, att the medh bägges, såväll the

22

Frantzöskes träggiehanda förslagh som the keijsserliges offerte, vore illa

23

tillfridz. Enkannerligh skole the hafva gifvit een skrifft inn hoos them

24

keijsserlige och protesterat emot samma offerte, at then inthet var skedh

25

medh churfurstens vettskap och villia.

26

Effter nu Munsterske tractaten syntes stå nästan på slutet och the keijsserlige

27

vijsa föga alfvar at taga i Eders Kgl. Maj. satisfaction, som thet sigh bör,

28

så hafve vij, bekommandes ofvanberörde Eders Kgl. Maj. nådigste ordre

29

at inlåta oss i tractat medh them Brandenburgiske, funnit för gott at noti-

30

ficera them thet samma.

31

Till then ända

39

Das Folgende inhaltlich in Urk. u. Aktenst. XXIII 1 S. 97f.

skickade vij Biörneklou den 10. huius [ 10./20. Oktober 1646 ]

32

till grefven af Wittgenstein och låthe säijan, dät vij på theras, the Chur-

33

brandenburgiskes , åtskillige förslagh om een particulartractat hafva Eder

34

Kgl. Maj. then behörligen recommenderat och nu bekommit dess nådigste

35

svar och sådan ordre, att så frampt the, Brandenburgici, vore än vidh samma

36

meeningh och hade nöijachtigh fullmacht, kunde vij och ingå medh them

[p. 512] [scan. 552]

1

tractaten

35

Dieses Gespräch hatte Salvius am 8./18. Oktober mit den pommerschen Deputierten vorbereitet:

36

Baltische Studien VI 2 S. 22–25.

. Om då grefven af Wittgenstein, som dessföruthan hade fåt tijma

2

at komma till oss, ville vidh så beskaffade saker besökia oss antingen allena

3

eller medh sine colleger, thet stälte vij till theras gottfinnande.

4

Therpå komo grefven af Wittgenstein, her von Löben och doctor Wesen-

5

beck samme dagen

37

Oxenstierna berichtete den pommerschen Deputierten am folgenden Tage, dem 11./21. Oktober,

38

über diese Unterredung: Baltische Studien VI 2 S. 25–29. Am 13./23. Oktober ließen sich

39

die Deputierten auch von Löben darüber berichten: ebd. S. 29–34; vgl. S. von Pufendorf ,

40

Suecia S. 688.

efter middagen och stälte sitt taal så an, att Wittgen-

6

stein , på giorde apertur genom Biörneklau, hade ändrat sin particularvisite

7

i een formal och hade medh sine colleger sigh hoos oss instält at höra

8

hvarpå Eders Kgl. Maj. declaration vore stält

41

Vgl. die brandenburgische Relation vom 19./29. Oktober 1646: Urk. u. Aktenst. IV S. 463f.

. Thet svarades, att ehuruväll

9

Eder Kgl. Maj. hade hafft orsaker, att hvadh Pommeren vidhkommer, hålla

10

sigh vidh hufvudhtractaten och the keijsserlige, lickväll och emedan på

11

Hans Churfurstlige Durchleuchtigkeits vägnar the, gessandterne, hafva så

12

ofta anhållit om een particularnegotiation och vij theras remonstration flijt-

13

ligen öfverskrifvit, hafven Eder Kgl. Maj., till at contestera, i hvadh värde

14

Eder Kgl. Maj. hållen sin frändes, churfurstens, vänskap, sigh såvijda

15

veelat lämpa Hans Churfurstlige Durchleuchtigheits förslagh och oss nådi-

16

gast fallat at först notificera them härom och sedan förnimma icke allenast

17

hvadh fullmacht the hade, uthan huru och hvarpå theras förslagh gå.

18

Fördenskuldh vore och notification skedd och vij redebogne at intaga vij-

19

dare information af them, angående fullmachten och sedan sielfva saken.

20

Brandenburgici contesterade at the medh högsta frögdh af oss förnumme,

21

dät Eders Kgl. Maj. i respect af theras herres churfursten vänskap hafver

22

vellat fatta een sådan resolution. Chürfursten hade strax effter anträdandet

23

af sin regeringh på alla görlige maneer sökt at vinna Eders Kgl. Maj. affec-

24

tion och förmedelss een godh intelligence och stadigh vänskap med Eder

25

Kgl. Maj. och chronan Sverige försäkra sin staat och thet evangeliske

26

väsendet. Therhän hade och Churfurstlige Durchleuchtigheitt instruerat

27

sine fullmächtige och the gärna sökt at göra samma befalningh itt nöije.

28

När skulden ville vältras inpå churfursten, som opiniastrerade han och höllo

29

tractaten oppe, vore Löben öfvereest till Berlin, hade ther fåt för sigh och

30

sine colleger icke allenast een ny instruction (then samma vijste the fram

31

in originali, varandes han daterat Cöln am Spreu den 22. Junii [ 2. Juli ] 1646 )

42

Inhaltlich in Urk. u. Aktenst. IV S. 446f.

,

32

att tractera medh oss om Pommeren, uthan och itt creditiff till oss, som vij

33

tillförende hade bekommit. Thet hade fuller då i Berlin varit på taal, at här

34

behöfdes een fullmacht, men cantzler Götz

43

Die neue brandenburgische Instruktion ist von ihm entworfen; vgl. Urk. u. Aktenst. IV S. 446

44

Anm. 1.

hade hållit obstat och meent,

[p. 513] [scan. 553]

1

at the vore nogh legitimerade, först medh sin generalfullmacht, som the i

2

begynnelssen hafva förvijst, och sedan in hoc particulari actu, när the hade

3

itt creditiff och instructionen förseglat medh churfurstens insigell. Annan

4

fullmacht hade the inthet, men ther man ändteligen ville een hafva, så

5

hoppades the kunna skaffa henne tilhanda innan någre dagar, effter chur-

6

fursten vore å vägen och väntades hijt i negden effter 6 à 7 dagar. The villa

7

sielfva reesa uth emot Hans Churfurstlige Durchleuchtigheitt och ther hielpa

8

befordra värket, så mycket möijeligit vore. The frågade therhoos, om vij

9

hade någon, och ville gärna see henne, at kunna thereffter inrätta sin.

10

Therpå gafz them till svar, att man höllo vara een öfverflödh, att vij skulle

11

vijsa fram och uthlefverera vår fullmacht. Vij hade in genere till heela trac-

12

taten och in specie till thenne saken oss legitimerat. The Churbranden-

13

burgiske hade föreslagit tractaten och vore ännu ingen fulkomligh apertur

14

giordt på theras sijda, hälst om alliance som the hade föreslagit, att man

15

therpå kunde inrätta fullmachten.

16

Thermedh blefvet then gången hvadh fullmachten vidkommer. Dee innue-

17

rade derhoos att the ville tala vijdare medh oss, förän the reeste uth emot

18

churfursten. För hvilken skuldh vij och ärnade gifva them i går een revisite,

19

men efter inföll itt lijtet förhinder och vij ändå tycktes föga kunna göra

20

medh them, låthe vij them genom Biörneklou vetta, thet vij see föga kunna

21

göras till saken, förän theras fullmacht inkommer. Therföre stälte vij till

22

them, hvadh vij ville theri göra. Grefven af Wittgenstein hafver lickväl

23

begärat at få tala medh oss än een gångh, för han reeser åstadh. Tilläfventyrs

24

skeer thet i morgon, vill Gudh.

25

Under ofvanbemälte conference discurrerades oss emellan om sielfva saken,

26

doch in generalibus. The vijste oss någre passus i ofvanbemälte theras

27

instruction och blandh annat thesse gradus, såssom the yterste therpå the

28

vore befalte at stå, och kunde inthet vijdare gå, nembligen them befalles

29

gifva efter 1. halfva Rugen och ambt Bahrt, 2. halfva Rügen, Bahrt och

30

thertill ämbterne Demmin och Treptou och 3. om the inthet ville accepteras,

31

då måtte the cedera heela Rügen, Bahrt, Demmin och Treptou i För-

32

pommeren . Vijdare kunde the inthet gå för sine personer och effter then

33

instructionen.

34

Vij svarade, att Eder Kgl. Maj. sitter optimo iure i possessionen af Pom-

35

meren , och att churfursten bör här tala ex petitorio. Vij höllo rådligast at

36

the churfurstlige optäckia oss i förtroende, hvadh theras herre på alla fall

37

ville hafva för heela Pommeren; hvadh för länder låge honom när och väll

38

till pass. Vij ville göra alle möijelige officia till Hans Churfurstlige Durch-

39

leuchtigheitts contentement thermedh. Thet evangeliske väsendet vore ther-

40

medh tient, at såväll Eder Kgl. Maj. som churfursten blefve accommoderade.

41

Vij hade ännu Schlessien oförgifven. The måtte therüthur leeta itt aequi-

42

valent . Theras gradus och then offerte som thermedh skeer, höllo vij för

43

orimelig. Mången grefve och frijherre hade mehra inkompster än the

44

styckerne kunde draga. Rügen bracht i hertigens cassa näpligen 300 rd.

[p. 514] [scan. 554]

1

Och i the andre ämbterne vore alt förgifvit. Och thet som mäst är, så vore

2

Eders Kgl. Maj. scopus ipsa securitas, om inthet, och then så fatt, att then

3

ringeste opposition skulle kunna sättia Eder Kgl. Maj. theruhr; om theras

4

herre hafver alfvare i saken, så må Hans Churfurstlige Durchleuchtigheett

5

först och främst inthet annat tänckia eller tala om Förpommeren. Alle här

6

på tractaten, the keijsserlige, Frantzoserne, mediatores, Battavi, Romerske

7

rikssens ständer, tillägna Eder Kgl. Maj. uno ore Förpommeren och ther-

8

ofvanpå Stettin, Dam och thet som är vidh Oderen. The måtte icke allenast

9

först rätta sine tankar therpå, uthan och att Eders Kgl. Maj. hoppas behålla

10

heela Hinderpommeren thertill, idque consensu electoris. Om i Hinder-

11

pommeren vore itt halfft eller heelt ambt, som lågo churfursten väll tillhanda

12

och skulle kunna mot vederlag förbytas, eller annat något vore, thermedh

13

Hans Churfurstlige Durchleuchtigheett uthan breche af Eders Kgl. Maj.

14

säkerheet kunne vara betiänt, velle vij framdeles i tractaten therpå oss efter

15

sakens art förklara.

16

The repeterade nu som före sine dyre contestationer, icke allenast emot

17

cessionen af heela Pommeren, uthan och att heela Förpommeren inthet

18

kunde efftergifvas, fast mindre något fiätt af Hinderpommeren, eenkanner-

19

ligh Stettin. Generalstaterne hafva rådt och instantissime urgerat, att chur-

20

fursten ville behålla sigh Oderströmen och the platzar som liggia på både

21

sijdor theruth medh, så at för all tingh Odern blefve i churfurstens händer.

22

Hans Churfurstlige Durchleuchtigheetts staat och interesse fordrar thet för

23

commercien och correspondencen medh the andra hans länder. The pas-

24

serade tijder hafva lärdt, att een commendant i Griffenhagen kan hämma

25

och turbera alt sådant. The kunde inthet altidh sända till Sverige och ther

26

låta anhålla om böther. Therföre till at förekomma i tijdh all oreeda och

27

läggia fundament till een godh och beständigh vänskap, vore bäst at chur-

28

fursten hade Odern till sin fulkomlige disposition. Om Hans Churfurstlige

29

Durchleuchtigheett hade Custrin och Frankfurt uth medh Oderen, hvadh

30

trachten nederåth anlangade, ville man inthet hindra usum Oderae nu mehr

31

än för i hertigernes tijdh. Om någon disordre vore nu nyligen föreluppin,

32

thet måste man tillskrifve kriget och häreffter vänta bättre disposition.

33

Thet står nu therhän, hvadh vijdare förefaller och huru the Brandenburgiske

34

sigh comportera. Seer vij, at the äre kallsinnige och gå vijdare på slijka

35

förslagh, tyckes vara rådeligit att optäckia them Frantzöska, dätt vij nu

36

hafva fåt Eders Kgl. Maj. ordre, sedan hvadh them theruhr tienar vetta,

37

allenast at genom them desto mehr pousserar saken, icke såssom mediatorer

38

emellan oss och the Brandenburgiske, thet the Frantzöske sielfva undvijka,

39

uthan såssom allierade och goda vänner. Ty så mycket man hafver kunnat

40

märkia, så hafver lickväll legatio Gallica alt härtill gått oprichtigt och tyckts

41

vara på Eders Kgl. Maj. bästa, theremot the churfurstlige offänteligen klaga

42

öfver theras partialitet och procedere, tvertemot then lofven som chur-

43

fursten skall hafva fåt i Frankrijke.

44

Een af the Beijerske, som plägar vara i Munster, doctor Krebs, är nu här

[p. 515] [scan. 555]

1

och drifver hoos them evangeliske, at hvadh hans herre vidhkommer, thet

2

måtte blifva vidh thet keijsserlige förslaget uthi theras till oss uthgifne

3

project. The Sachssen-Altenburg-, Weijmar- och Brunssvijk-Lunenburgiske

4

falla honom icke i alt, lickväll i thet närmaste bij, i synnerheet at electoralis

5

dignitas, som Palatinus henne hafver hafft, måtte blifva hoos Beijern, och

6

han få itt stycke af Öfverphaltz hypotecsvijss, alt till den ända at han,

7

Beijern, contenterat må desto för träda frå Keijssaren och altså icke allenast

8

befordra slutet in genere, uthan in particulari the evangeliskes saak. Ungefär

9

therhän lät han, Krebs, höra sigh emot migh, Salvium, om hans herre skedde

10

itt nöije effter the keijsserliges förslagh. Emot the Brandenburgiske skall

11

han hafva sagt, att legatio Gallica hafver ibland andre conditiones lofvat

12

och förbundet sigh them keijsserlige, at maintenera Beijern vidh dignitate

13

electorali och så länge, at han får Öfverphaltz heelt in perpetuum, och Keijs-

14

saren frij frå evictionen på landh ob der Enss. Därtill medh och hafver han

15

släpt fram, at legatio Gallica skall reeda vara förbunden, at försvara och

16

förträda the catholiskes saak emot the evangeliskes. Thet står till tijden,

17

hvadh theraf kan vara sant.

18

Vidh närvarande contenance af Eders Kgl. Maj. hufvudharmee och the

19

Frantzöskes cooperation är lijkt, att Beijern vill göra the Frantzöske odieux.

20

Medh sidste post berättades, hvadh för remonstrationer vij hade giordt till

21

evangeliske öfver the Chursachssiskes förehafvande i Munster med directi-

22

onen af tractatu gravaminum. Thervidh bleef förgätit, att deputati till oss,

23

hörandes samme våre remonstrationer, sielfve gåfvo skulden på them som

24

äre i Munster uhr fursten- och stadzrådet, såssom äre the Culmbakiske, een

25

Würtenbergisk och the Frankiske grefvernes consulent i Nurnberg, Öhl-

26

hafven , them the in particulari beskylte för passionerade.

27

Hvadh nu residenten Rosenhanen skriver oss till om tractaten ther, och

28

eenkannerlig ofvanbemältes the evangeliskes anställande, sedan vår remon-

29

stration bleeff tijt öfverskrifvit, jämvähl hvadh vij åter hafva theri skrifvit

30

till svar, i lijka måtto hijtkommit ifrå ständerne till them som här äre, thet

31

är copijeligh bijlagt under lit. A, B, C, D, E, F.

32

Roncalio skall, som legati Gallici hafva sagt åth residenten Rosenhanen,

33

föreslå, at tractaten emellan Eder Kgl. Maj. och Pålandh måtte här optagas.

34

Thet vore gott att Eder Kgl. Maj. behagade declarera sigh ther öfver then

35

propositionen, på thet vij måge theri behörligen kunna mötha them

36

Frantzöske.

37

Frantzöske residenten, monsieur de la Cour Grouillard, kom den 9. huius

38

[ 9./19. Oktober 1646 ] hijt och hade i går första audiencen. Han contesterade

39

sin herres store ijfver och nijt at göra fridh, then thertill beveekes af the

40

medellösheet som äre i hans staat, jämväll och för Generalstaternes påör-

41

kiande och praecipitation. Ehvadh lickväll görs, så vill kongen i Frankrijke

42

arbeta therpå och våga thet ytersta för Eder Kgl. Maj. såssom sin vaillanteste

43

allierades contentement.

44

Inkomne aviser finnes under lit. G.

[p. 516] [scan. 556]

Beilagen in DG, A I 1, Legat . [5]: