[p. 429] [scan. 469]

1

[159] / 176/ [188]

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christine

3

Osnabrück 1646 August 24/September 3

4

Pr.: Stockholm 1646 September 6/16

5

Ausf.: DG, A I 1, Legat. [ 5], 145–147

6

Gründe der Franzosen für die Nichtwahrnehmung eines vereinbarten Treffens mit den schwedischen

7

Gesandten, wahrscheinlich wegen bevorstehenden Abschlusses mit dem Kaiser und Spanien. Branden-

8

burgische Vorschläge wegen einer Überlassung von Teilen Pommerns an Schweden. Feindseligkeiten

9

zwischen Hessen-Kassel und Hessen-Darmstadt und damit zusammenhängende Kriegsereignisse.

10

Vij hafva i förledne veeku fåt tvenne Eders Kgl. Maj. nådigste breef, bägge

11

daterade den 1. huius [ 1./11. August 1646]

38

[Nr. 159 (S. 403ff.] ); RR, 1408–1408’ wegen des Eintretens für Prinz Eduard.

, innehållandes thet förra Eders

12

Kgl. Maj. nådigste svar på min, Johan Oxenstiernas, relation om thet som

13

förelop i Munster, när jagh sidst var ther; thet andra kongens i Portugall

14

broders saak, huruvijda vij skole läggia oss theruthi. Portugiske gessand-

15

terne sände oss thet senare och skreefve therhoos, som copian under lit. A

16

thet medh mehra uthvijsar. Hvarpå vij, som lit. B gifver tilkänna, conteste-

17

rade vår villfarigheet, och villia praestera i then saken alle möijelige officia,

18

så snart vij, såväll therom som andre nödige saker, finge tala medh legatione

19

Gallica.

20

Vij hafva nu på een godh tijdh väntat effter thenne, at then skulle antingen

21

komma hijt, som d’Avaux och Servien i hvar sitt breef hafva förmält, eller

22

och mötha oss i Lengrichen. Thet förgifves fuller at Serviens siukdom i foo-

23

ten skall hafva hållit them andra qvar. Men andre säija, at han inthet hafver

24

någon möda theraf. Therföre måtte något annat vara som håller them til-

25

bakar. Kanhända at the göra sin flijt at blifva ther richtige medh the keijsser-

26

lige och Spagniske, förän the ryckia hijt öfver. Här och i Munster går starkt

27

taal, som the Spagniske på een tijdh uthspridt, at the och the keijserlige

28

vore i the svåreste sakerne medh Frankrijke eensee. Legatio Gallica hafver

29

fuller alt härtill ingenthera deelen vellat förstå emot residenten Rosenhanen,

30

men nu i sidste conference låtha the lickväll vetta, at the äre richtige i

31

Frankrijkes particularpraetension medh them keijsserlige, som Rosenhanens

32

breef thet öfrige under lit. C innehåller. Och ehuruväll theri förmäles at

33

legatio Gallica hafver sagt, at thet vore mehra apparence till continuationen

34

af kriget än freden medh Spagnien, så troor man lickväll så bådhe och låther

35

thet stå therhän till thess the Frantzöska komma hijt och man får höra,

36

huruledes thet nu är fatt med Generalstaternes tractat och i hvadh terminis

37

thet står emellan Frankrijke och Spagnien

39

Am 21./31. August 1646 berichtete Rosenhane, in Münster herrsche Unklarheit darüber, ob

40

Frankreich und Spanien schon einig seien. Jedenfalls ließen die Spanier ein solches Gerücht aus-

41

sprengen: DG, A I 1, Resident ., 365–366.

.

[p. 430] [scan. 470]

1

Ehuru thet då är thermedh, så tyckes vara lijkt, att legatio Gallica, varandes,

2

som duc de Longueville hafver föregifvit, nu färdigh medh the keijsserlige,

3

skall här velle tala på Churbrandenburgz bästa och disponera Eder Kgl. Maj.

4

till at moderera satisfactionen.

5

Han, von Löben, var i förgår hoos migh

38

Vgl. die kurbrandenburgische Resolution vom 24. August/3. September 1646: Urk. u. Aktenst.

39

IV S. 456 und XXIII 1 S. 92.

, Johan Oxenstierna, och jagh

6

besökten idagh igen. Hans värf bestodh theri först, at å Eders Kgl. Maj.

7

vägnar vij velle medh the churfurstlige tractera om een deel af Pommeren,

8

2. att legationes, the Frantzöske och Generalstaternes, måtte vara inter-

9

ponenter emellan oss, och 3. att Eder Kgl. Maj. måtte tillåta ständerne i

10

Pommeren at pläga communication medh churfursten öfver thenne saken,

11

uthi hvilken churfursten och the allena interessera

40

Die Grundlage für Löbens Vortrag bildete eine Resolution des Kurfürsten d. d. Gröningen

41

8./18. August 1646: Urk. u. Aktenst. IV S. 454; im Wortlaut: Prot. u. Rel. III Nr. 344

42

(S. 542ff.); vgl. Baltische Studien VI 1 S. 58.

.

12

Thet är svarat till thet första såssom förr, at vij hade ingen ordre at angå

13

någon particulartractat, uthan låthe Pommerske saken, som alt annat, komma

14

på universalafhandlingen medh them keijsserlige. Thermedh vore och thenne

15

interpositionen öfverflödigh. Hvadh ständerne i Pommeren vidhkomo,

16

sträckte vår commission sigh inthet så vidt. Vij stälte till Eder Kgl. Maj.,

17

generalgouverneuren och regeringen på then ohrten, hvadh skee eller inthet

18

skee kunde.

19

Angående sielfva saken, så contesterar han medh lijka dyra ordh som Witt-

20

genstein och the andre, at churfursten gifver allrigh i eevigheet sin consens

21

till heela Pommeren. Vill Eders Kgl. Maj. taga emotet föruthan hans jakordh,

22

måtte han thet låtha skee och befalla saken Gudh och tijden. Han rådde at

23

man lickväll ville föllia the consilia som hafva beståndh medh sigh, och

24

inthet föra thet evangeliske väsendet itt nytt buller på halssen, med andra

25

slijka motiver, som the och andra fleere tillförende hafva anfördt och vij

26

effterhanden underdånigst öfverskrifvit.

27

Hvadh landtgrefvinnans Furstlige Nåde skrifver oss till i sin saak, thet går

28

under lit. D. Hennes Furstlige Nådes gessandter var idagh hoos oss,

29

berättandes, at generalmajeur Geyse

43

Johann von Geyso, hessen-kasselscher Generalmajor, * 1593, † 1661. ADB IX S. 138f. ;

44

APK 9391f.

hade lijdit någon skada, huru stoor

30

kunde han inthet vist säija, meente lickväll, att bagagen vor förlorat och

31

een deel af rytteriedt han hade hafft medh sigh och bestodh i ettusendh

32

hästar. Footfolket till 400 man hade mäst alla salverat sigh genom morass.

33

Sedan the keijsserlige satte sigh vidh Westerwaldh och landtgref Jöran,

34

brukandes sigh thenne occasionen till godo och thet keijsserlige folket till

35

försvar, begynte antasta Hessen-Casselske ohrterne, såssom Kirkhaim, hade

36

Hennes Furstlige Nåde måst revocera Geysse och thenne förfoga sigh at

37

äntsättia Kirkhaim. Men han kom förseent och mötte guarnisonen på vägen.

[p. 431] [scan. 471]

1

Uthi rygmarchen åth Siegenhaim hafver landtgref Jörans folk folgt effter

2

honom och conjungerade medh 3000 keijsserlige och Beijerske under gene-

3

ralmajor Mercy

36

François Mercy, bayerischer Generalmajor, * vor 1600 Longwy, † 4. August 1645. NBG XXXV

37

(1865) Sp. 45f.

, öfverfallet the Casselske, som fuller vist af fienden, men

4

kunde inthet inbilla sigh annat, än at the som komo vore allena landtgref

5

Jörans folk. Vidh så fatta saker och ther landtgref Jöran nu spelar mästare

6

i fäldtet, så begärte han först, att the tropparne, som generalmajoren greef

7

Leyonhufvudh

38

Gustav Adolf Graf Lewenhaupt zu Rasburg und Falkenstein, schwedischer Generalmajor,

39

* 24. März 1619 Vinäs bei Kalmar, † 29. November 1656 im Feldlager zu Rautus bei Viborg.

40

SMK IV S. 540f.; vgl. Theatrum Europaeum V nach S. 936 (Bild).

förer och nu skole stå i landh Lunenburg, måtte conjungera

8

sigh medh landtgrefvinnans folk, effter the äntå inthet kunna nu komma op

9

till hufvudharmeen; 2. att vij ville förnimma af the Darmstädtiske, om the

10

acceptera Eders Kgl. Maj. och Frankrijkes interposition på then eene och

11

the keijsserliges på then andra sijdan, eller eij. Thet förre hafve vij remitterat

12

till feldtmarskalken her Wrangell och på thet andra svarat, at ehuruväll the

13

Darmstädtiske synes reeda hafva uthslaget chronornes interposition, så ville

14

likväll, till at contentera Hennes Furstlige Nåde landtgrefvinnan och finna

15

een vissheet i saken, till öfverflödh låtha beskicka them och höra hvadh the

16

säija, på thet man sedan medh the Frantzöska må desto bättre kunna fatta

17

een resolution häruthi, som vij thetta och till een deel berörde för otta

18

dagar sedan.

19

Then Hessiske berättade therhoos, att honom var skrifvit uhr Cassel, dät

20

generalauditeuren Pagenstecker

41

Andreas Christian Pagenstecher, hessen-kasselscher Geheimer Rat und Generalauditeur, Amt-

42

mann zu Hersfeld, * 26. April 1612 Neuenhaus (Grafschaft Bentheim), † 19. Dezember 1677

43

Kassel: Mitteilungen des uralten Geschlechtes der Herren Pagenstecher,

44

Patrizier von Warendorff (1937) S. 275–282.

var nyligen kommen ifrå armeen och viste

21

säija, at thet i förstone hafver hållit hårdt emellan her Wrangell och Tou-

22

renne om hufvudhdesseinen, men at the lickväll äre vordne eense och pläga

23

nu sigh emellan godh correspondence och vänskap, varandes the då, när

24

han reeste bort, för Hailbron, och effter dess emportement resolverade at

25

gå op till Donauströmen.

26

Inkomne allehanda aviser föllia härhoos under lit. E.

Beilagen in DG, A I 1, Legat. [5]: