Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
161. Rosenhane an Johan Oxenstierna und Salvius Münster 1646 August 2/12
–/ 161 /–
Münster 1646 August 2/12
Ausf.: DG, A I 1, Resident ., 331–335
Französische Besorgnis über den langsamen Fortgang der Verhandlungen und ein antifranzösisches
Bündnis in Italien. Abneigung der Generalstaaten gegen schwedische Erwerbungen in Pommern.
Enttäuschung Longuevilles über mangelndes schwedisches Entgegenkommen gegenüber Bayern.
Sedan jag i fredags [ 21./31. Juli 1646 ] kom här tilbakars, giorde jag i går
een visite til Frantzösche gesandterne och dher förnam annat icke uthi min
frånvahru vara passerat, än hvadh Eders Exell. för dette vore kunnigt om
dhe keijsserliges ingifne schrifft genom mediatorerne opå Italiensche sampt
den andre, som kringföres om her d’Avauxes conversation och samtahl
medh grefven af Trautmansdorff, hvilken jag hoos her d’Avaux gick puncte-
vijs igenom och han neekar til månge saker dheruthinnan finnas, at han låt
sig märckia vara sinnadt den samme til refutera.
Legatio Gallica betygade sammaledes den kallsinnigheet, dhe keijsserlige
och Spanische nu påskijna låtha at avancera något i tractaterne, at the här-
öfver vore något perplex, veetandes för tijden annat icke at tilgrijpa, än
låtha så gå til dess man sijr hvart uth värket sig vända vil, praesumerandes
nogsampt dem keijsserlige och Spanische väl hafva något i hemligheet,
hvareffter dhe gå, och i synnerheet dhen Italiensche liguan emot Franckrijke,
som förmedelst belägringens ophäfvande för Orbitello genom Påfvens till-
skyndan synes confirmeras, jemväl och Generalstaternes fortgång och incli-
nation til friden medh Spanien, hvilke desslikest nu i torssdags [ 20./30. Juli
1646 ] hafva varit hoos Frantzösche legaterne och repraesenteradt den deres
höge interesse, dhe hafva uthi Pomeren
Die pommerschen Deputierten vermerkten schon unter dem 4./14. Juli, daß ihnen der branden-
burgische Rat und Gesandte Ewald von Kleist berichtet habe, daß die Herren Staaden sich
hetten vernehmen lassen, wan Sie S. Churf. Durchl. schon assistirten, daß sie darumb
von Pommern nichts begehren würden, denn sonst würde es ihn gehen wie itzo den
Schweden, das sie alle vicinorum invidia auf sich laden würden. Ihre Satisfaction
bestünde darin, das S. Churf. Durchl. Pommern bekehme undt mare balticum im alten
Stande verbliebe: Baltische Studien VI S. 8 .
medh Eders Exell. föregifvandes sig hafva bekommit ny ordre och vela
medh mig derom sammaledes conferera, hvilket Fransoserne meente vara
een effect af den Danske ambassaden nu varandes i Haag, den och tiläfventyrs
kan hafva andre adhaerenter medh sig til någon slijk conspiration emot
chronan Sveriges satisfaction. Viste fördenskuldh the annat icke til föreslå,
uthan at man blefve vidh den här sidst fattade resolutionen, at hålla Beijer-
fursten uthi godh humeur och gifva honom til förnimma, huruvijda cro-
norne veele honom bijfalla uthi sine postulater, at han får sitt contentement.
Dhervidh duc de Longueville beklagade, at ehuruväl sidst blef medh gref
Oxenstiernans Excellentie concerteradt, at man förtröstade hans legater, at
deres herre motte blifva vidh churdigniteten och een deel af Öfverpfaltz,
så hafva the dogh contrarium förnummit, at Eders Exell. fast annorlunda
hade talt emot dhe keijsserlige legaterne i Ossnabrügk, hvarutaf dhe Beij-
ersche ingen troo vele settia til det som dhe Frantzösche här seija, önskandes
at Eders Exell. dervidh blifva ville, hvadh här een gång afftalt är och beggie
partherne så myckit mehra gagna kunde, effter dhe hölle honom, Beijer-
fursten , dhertil capabel at disponera Keijssaren til dhe conditioner at ingå,
som chronorne föreslå.
Om någon conference i Ossnabrügk eller Lengerichen at hållas, talte the
föga om, uthan discoursevijs anten her d’Avaux allena heller och dhe alle
tree under den praetext, at condolera Eders Exell. her Oxenstiernans gref-
vinnans dödh
Johan Oxenstierna war seit 1636 (Stockholm) mit der schwedischen Gräfin Anna Margaretha
Sture verheiratet, die am 26. Juli/5. August 1646 in Osnabrück starb. In zweiter Ehe heiratete
er 1648 in Wismar Margaretha Brahe, Gräfin zu Wisingsburg: J. G. von Meiern VII S. 18 ;
Baltische Studien VI 1 S. 36. – Über die Todesursache seiner ersten Gemahlin berichtete
Oxenstierna den pommerschen Deputierten, daß der Medicus Dr. Timplerus der Sachen zu
viele gethan undt die Natur zu hart angegriffen undt zuletzt die Patientin desiriret,
wormitt S. Excell. etwas üebell zufrieden währen: Baltische Studien VI 1 S. 41.
Die Überführung der Leiche seiner ersten Gemahlin nach Schweden fand erst im September 1647
statt: Der Westfälische Friede . Ein Gedenkbuch (Münster 1898) S. 168.
At arbeta något uthi instrumento pacis höllo the onödigt, förrän framdeeles
bättre, då the kunna förnimma, huru dhe keijsserlige sig accommodera vele
och sakerne sig vidare skicka.