Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
158. Rosenhane an Königin Christine Münster 1646 August 1/11
–/ 158 /–
Münster 1646 August 1/11
Ausf.: DG, A I 1, Legat . [ 5 ], 1275–1277’
Kaiserliche Erklärung an die französischen Gesandten. Portugiesischer Paß, Prinz Eduard.
Zurückhaltung der Kaiserlichen und Spanier. Verstimmung der Franzosen über die Mediatoren.
Vorwürfe des kaiserlichen Hofs wegen zu großen Entgegenkommens Trauttmansdorffs gegenüber
Frankreich. Gründe für die französische Friedenssehnsucht. Widerstand gegen die schwedischen
Satisfaktionen in Deutschland. Eintreten der Generalstaaten für Brandenburg. Abweichende Hal-
tung der Franzosen und Schweden gegenüber Bayern. Anfertigung eines Instrumentum pacis.
Sedan som Eders Kgl. Maj. legat greff Johan Oxenstierna härifrån förreeste,
ähr på denne ohrten inthet vijdare företaget, än att the keijsserlige gesand-
terne hafva igenom mediatorerne låthit förklara sig emot dhe Frantzösche
uthi någre puncter, såssom theres upsatt på Italiensche lit. A härhoos fogadt
uthvijsar.
Däropå hafver her d’Avaux giordt een particularvisite til her Trautmans-
dorff , hit rest, såssom skulle vara taalt och handlat om åthskillige saaker
som the keijsserlige hafva uthspridt och under lit. B finnes. Därtill doch
her d’Avaux neekar och säger thet mehrendeels vara fingerat och anorledes
uttydt än som taalat var, och ärnar theröfver giöra een schrifftlig refutation.
Frantzösche gesandterne besökte i går mediatores, recommenderandes them
tvenne ehronden, först at the hoos them keijsserlige och Spansche ville än
ytterligare insistera på passport och frij legde för Portugische gesandterne;
sedan at the motte protestera emot den action som uthi Milan begynnes
emot Printz Edvard, medh hvilken Spanierne dersammastädes veele begynna
een rättegång och hafva honom förordnadt een advocat som hans saak
försvara skulle. Om the nu häropå annan resolution kunna erhålla, änsom
the senast bekommer, hafver man härnäst til at förnimma.
Fransösche gesandterne förundra sig högeligen, at the keijsserlige och
Spanische finnas mehra retiréz än tilförende och medh tractaten inthet vijdare
företaga. Hvarutaf the giöra sig gissning att the motte något hafva förbär-
gat , som the vänta opå, och veete fördenskuldh inthet annat til råda, än at
man afbijdar tijden at förnimma hvart uth värkedt omsijder vil löpa.
Medh mediatorerne ähr the illa tilfridz, som uthi alle motto bevijsa sig
partialisch och altidh rudes uthi det som Franckrijke toucherar. Hvarföre
the hafva varit sinnade at stöta them dherutaf och gå them i negotiationen
förbij, synnerlig den påfvesche, men hafva deruthi inthet kunnat blifva
eense.
Orsakerne, hvarföre the keijsserlige således stutza och traisnera värkedt,
hålles therföre vara först at the Spansche sedan som thet dubbla gifftermålet
som är skeedt emellan Keijssarens sohn och kungen i Spaniens dotter, och
Spaniens sohn och Keijssarens dotter
at Trautmansdorffs consilier inthet mehra hafva den krafft som tilförende,
utan tvertemot skal han vara dher såväl som hoos catholische stenderne
beskylter, at han för myckit hafver praecipiterat sig uthi offerter emot
Frantzoserne, hvilke emedan the therigenom ähre blefne stälte och sigh
medh förste postulater inthet contenterat, uthan begiärat sedan mehra,
skulle honom, Trautmansdorff, ordre vara tilkommen, häreffter at hålla
tilbaka, förmeenandes at Franckrijke såssom den dher friden mehra tarfvar,
skulle derigenom bättre beqväma sig.
Dhertil hafva Spanierne giordt försäkringar, at the medh föreenade staterne
i Nederlandh skulle förlijkas, såssom thet reedan så vida kommit ähr, at
the öfver 71 articlar ähr richtige, hvilke utaf någre af Staternes pleni-
potentierade ähre underschrefne, hvarigenom the förmoda antingen at sepa-
rera them ifrån hvarandre eller och bringa Franckrijke dhertil at thet medh
Spanien i lijka motto skulle slutha, gifvandes Keijssaren förtröstning at han
sedan medh sine saaker och Tyske friden bättre skulle komma tilrätta.
Hvilket Frantzösche gesandterne sielfve befruchta. Och ändogh icke någon
solenn proposition utaf Spanierne är skiedd, så hafva the lijkväl utaf Sta-
terne , jemväl och utaf Trautmansdorff förnimmit, at the ähre sinnade at
taga sig temmelig när at contentera Franckrijke, såssom the reedan medh
Staterne giordt hafva, nembligen til at cedera Roussillon och hvadh Franck-
rijke uthi Flandren och Artois innehafver. Medh Catalaunien och Portugal,
som härtil hafver gifvit störste difficulteten, är och så vida kommit at
Spanien bevilliar them itt stilleståndh. Och består nu allena tvisten opå
tijden och åhretahlet; i thet Franckrijke begiährar the motte blifva vidh
samme termino såssom Staterne, men Spanien vil inthet unna them stille-
ståndet så långt, at Franckrijke inthet skal medh krig assistera Portugal
exspiratis induciis, ähr begiärat, men af Frantzoserne uthslaget. Den tridie
orsaken til deres åtherslag hålles före vare den Italienische liguan som på
färde ähr emot Franckrijke, hvilken gesandterne sielfva fruchta allaredo vara
sluthen, som Påfven thet nogsampt hafver låthit spöria, i thet han genom
sin stat lät convoijera Spanische folket som kom til at uphäfva belägringen
för Orbitello, hvarigenom Spanien nu så myckit mehra äre animerade.
4. Uthi deres kraam tienar och thet hemlige missförståndh, som iblandh the
stoore herrarne i Franckrijke yppas, såssom thet nyligen så vida är uth-
brustet , at prince de Condé medh sitt anhang hafver retirerat sig från håfve,
såssom säges åth Bourgogne, hvilken och altidh hafver tesmoignerat een
vedervillie til den Italienische expeditionen. Hans sohn, duc Enguien
Vgl. [ S. 99 Anm. 2 ] . Er führte bis zum Tode seines Vaters Heinrich (vorstehende Anm.) den
Titel eines Herzogs von Enghien.
malcontent öfver thet han inthet hafver kunnat erhålla chargen af ammiral
de France i duc de Brezés
såssom Richelieu giorde, villia draga på sig under thet skeenet at drott-
ningen reserverar sig den samma), träder närmare uthi någon suspect
familiaritet och confidence medh duc d’Orléans
härtil altidh hafver varit något missförståndh.
Så at Spanierne såväl som the keijsserlige, såssom thet alt och slijkt genom
sine intelligentier erfahra och uthan tvifvel augmentera, giöre sig hoppning
til mutation och trouble på den sijden.
5. Hvadh för oppositioner och interessenter the vänta upå, som skole giöra
Eders Kgl. Maj. satisfaction här i Tysklandh sna[rt] är inthet vidare kunnigt,
än hvadh gemeene discourser så löpa om Påhlandh, Dannemarck och
stenderne.
Dogh hafva i förgår Staternes gesandter varit hoos then Frantzösche och i
den saaken talat mechta högt, repraesenterandes sitt interesse i saken och
den obilligheet then synes, at Eders Kgl. Maj. således skulle gravera een
evangelisch churfurst medh mehra sådant som them Frantzösche är sälsampt
förekommit, emedan the härtil annorledes hafva talat såväl emot them som
Eders Kgl. Maj. legater. Däropå the hafva förklarat sig, at hafva nyligen
bekommit annan ordre och vore sinnade at förehålla mig thet samma. Och
synes altså lijkt, at den Dansche ambassadan motte det hafva förorsakadt,
såsom Frantzösche gesandterne befruchta, at emellan them och Dannemarck
någon praejudicerligit motte förehafvas.
Dherhoos berättas och, at hertigen af Lottringen skulle hafva tilbudit chur-
fursten af Brandenburg penningar och 10 000 man ad recuperationem Pome-
raniae , men sådant vara uthslagit. För desse orsaker och hvadh mehra the
keijsserlige måge hafva sig förbehållit, stutzar altså heele värcket och blifver
inthet tilgiordt, hvaröfver Frantzösche gesandterne äre perplex och illa til-
fridz . Och är i medler tijdh deres förslag som tilförende, at man för all ting
söker til contentera Beijerfursten, hvilken allena the hålla capabel at bringa
Keijssaren til fridh och sådane conditioner the begära.
Och endogh the, til at erhålla den effect, hafva effter hållin concert medh
greff Johan Oxenstierna försäkrat Beijersche gesandterne på churdigniteten
och een deel af Öfverpfaltz för theres herre, så beklaga the at the här them
Beijersche inthet äre trodde, för thet at Eders Kgl. Maj. legater hafva taalt
contrarium i Osnabrugk, hvarmedh Frantzoserne inthet äre väl tilfridz,
uthan hålle nödigt at man först uthelåther sig emot Beijeren, huruleda han
kan blifva förnögdh, på thet han sedan så myckit mehra må poussera them
keijsserlige.
At förfärdiga instrumentum pacis, såssom medh greff Johan sidst blef afftalt,
hålla the onödigt, förrän man vidare kommer til accord medh them
keijsserlige.
B: 1278–1278’ Conversatio a Trautmansdorfio habita cum comite d’Avaux 29. Julii 1646