Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
103. Rosenhane an Königin Christine Münster 1646 Mai 3/13

19
–/ 103 /–

20

Rosenhane an Königin Christine


21
Münster 1646 Mai 3/13

22
Pr.: Stockholm 1646 Mai 21/31

23
Ausf.: DG, A I 1, Legat . [ 5 ], 1261–1262

24
Übergabe der kaiserlichen Duplik. Zurückhaltung Trauttmansdorffs in der französischen Satis-
25
faktionsfrage , angeblich auf Grund seiner Hoffnung, Schweden durch günstige Angebote auf seine
26
Seite zu bringen. Aufschub der französisch-schwedischen Konferenz bis zum Vorliegen einer
27
äußersten Erklärung der Kaiserlichen. Weigerung Trauttmansdorffs, der Abtretung Breisachs
28
zuzustimmen, und Ablehnung seines Vergleichsvorschlags durch die Franzosen.

29
Eders Kgl. Maj. kan jag hermedh i underdånigheet ödmiukeligen icke för-
30
hålla , det på den 21. passato [ 21. April/1. Mai 1646 ], var väl ärnadt at
31
keijsserlige dupliques på denne orthen skulle i conformitet medh den act

[p. 266] [scan. 306]


1
som på samma dag skiedde i Ossnabrugk, tillijka och här öfverlefreras
2
Fransöske legationen . Men emedan det opfattet var vidhlyfftigt deduceradt,
3
medh månge skähl alleguerandes sitt ius, hvarföre the icke kunde cedera
4
Elsass sampt annat slijkt, som mehra gaf orsak til förbittra än lindra
5
gemütherne, ty interponerade sig mediatorerne hoos dhe keijsserlige com-
6
missiarerne och öfvertalte medh them, at the droge samme sit scriptum
7
korteligare tilsammans, sampt til vinna mehra tijdh uthi fridens maturation,
8
instälte medh sine documenter, emedan the omsijder ändå hafva förstådt
9
til cessionen af bemälte provincie Elsass. Hvilket och sålunda blef effter-
10
kommit och på sätt och vijs, som copien här bijfogadt uthvijsar, blef mehra
11
emenderadt på den 25. sidstledne [ 25. April/5. Mai 1646 ]

39
Duplica Caesareanorum ad Gallorum replicas ad sensum Mediatorum abbreviata iis-
40
demque exhibita sabbatho 5. Maii 1646: J. G. von Meiern III S. 13–17 .
legationi Gallicae
12
tilstält.

13
Hvarpå grefven af Trautmansdorff reeste här öfver den 27. eiusdem [ 27.
14
April/7. Mai 1646 ]. Denne oansedt han blef af duc de Longueville samma
15
dagh uthan staden ex occasione quasi och såssom par hazard beneventeradt,
16
hafver dogh legatio Gallica medh sin magnificence och suite på den 29.
17
[ 29. April/9. Mai 1646 ] solenniter besökt honom och han dem Fransöske
18
i förgår [ 1./11. Mai 1646 ] tilbakars igen. Fransöske ambassadeurerne beklaga
19
högeligen öfver den obenägenheet the nu spöria emot sig mehre än til-
20
förende . Synnerlig låther han, Trautmansdorff, sig märckia myckit retiré
21
uthi satisfactionen, och ehuru han tilförende hafver giordt them tilseijelse
22
om Elsass och Suntgow

41
Der Kayserlichen Gesandten Memorial über das den Frantzosen offerirte Elsaß und
42
Sundgau: J. G. von Meiern III S. 6f.
, tillijka någorlunda förtröstadt them på Brisac,
23
låfvandes sådant favorabiliter vela schrifva och recommendera til keijsserlige
24
hofvet. Men nu håller han dette sedermehra, nembligen Brisacs öfverlåtande
25
itt heelt omöijeligit ting

43
Kaiser Ferdinand hatte inzwischen im Reskript vom 27. April 1646 an die kaiserlichen Gesandten
44
nachdrücklich die Abtretung Breisachs an Frankreich abgelehnt. Vgl. J. G. von Meiern III S. 18.
, hvilket Galli praesumera härkomma af the avant-
26
ageuxe conditioner som Eders Kgl. Maj. och chronan Sverige äre föreslagne,
27
upå hvilkes adsistence the keijsserlige sig tiläfventyrs vela förlåtha. Och är
28
dette orsaken, hvarföre conferencen emellan cronornes legationer, som nu
29
på både sijdor värfvas öfver, är någorlunda tilbakars gången och på någre
30
dagar suspenderadt, inntil dess legatio Gallica närmare kan penetrera dhe
31
keijsserliges ytterste resolution, hvareffter the sedan kunna sin förklaring
32
bättre comformera. Skulle elliest bemelte congress vidh denne ovissheet
33
gå för sig, så förorsakades deraf icke allenast een onyttig conference, emedan
34
inthet vist kunde parterne emellan sluthas, uthan och gofve dette rycktet
35
om deres sammankompst een esperance til vederparten, som cronornes
36
legater reedan hafva accepteradt hvadh förslagit ähr, och sålunda samptligen
37
föreenade sig nu öfver itt vist concluso heller forma instrumenti, at således

[p. 267] [scan. 307]


1
alt vore klart, och the keijsserlige härigenom bekräfftades i sin obstination.
2
Dette til förekomma finna the gådt ännu på någre dagar medh bemälte
3
congress at inställa, til dess något vist kan tilgiöras. Hvar och uthan för-
4
hopning dhe keijsserlige skulle opiniastrera uthi sin meening och icke vela
5
öfverlåtha Brisac, så äre the fulkommeligen sinnade på cronan Franckerijkes
6
vägnar heller resolvera sig til continuationen af kriget ännu på någre åhr,
7
än det at quittera.

8
Jag besökte i går grefven af Trautmansdorff, hvilken alt dette sammalunda
9
berättade, hållandes för aldeles impracticabelt at förmå Keijssaren til cession
10
af offtberörde Brisac, allenast för den orsak at det är situeradt på denne
11
sijdan om Rhenströhmen. Vore det på andre sijdan beläget, skulle det ingen
12
difficultet gifva, fast det vore flere fästningar. Men emedan dermedh vore
13
gifvit ryckelen til heele Tysklandh och kunde sig tildraga at, när Keijssaren
14
framdeles vore empescherat emot Turken, så skulle Frantzoserne, som af
15
naturel äre capricieuxe och oroolige, dermedh bryta löss och troublera
16
nästomliggiande länder medh inkrächtande af den eene platzen effter den
17
andre. Ty kan det aldrig skie. Och effter ingen af Tyske stenderne någon
18
tidh kunde inråda heller samtyckia dhertill, såssom deres ägen ruin. Hvar-
19
före hoppades at Eders Kgl. Maj., som nu träder i possession af så månge
20
länder och Tyske provincier, i lijka motto hereffter såssom itt incorporeradt
21
rijkzens standh och ledemoot, använder all möijelig cooperation til Tyske
22
nationens välferdh och säkerheet. Icke dess mindre at betyga Keijssarens
23
fridhbegirige intention, är till Fransöske ambassadan genom mediatorerne
24
föreslagit, at Galli motte på andre sijdan om Rhein byggia sig så godh fest-
25
ning , hvar och som dhe bäst ville, deremot Keijssaren tilbiuder sig vela
26
låtha rasera Brisac i grundh, sampt ruinera bryggian dher är för passagen.
27
Men the hafve härutaf inthet velat hördt. Och när skählen dertil ähre före-
28
brachte , hafver een af legatis Gallicis svaradt, at the inthet vore capable at
29
höra någre skähl. Hvaraf han, grefven af Trautmansdorff, sade sig hafva
30
blifvit bestördt, när inge skähl skulle höras och gälla; hvaröfver han af
31
samme occasion strax togh ifrån them sit afträdh.


32
Beilage in DG, A I 1 Legat . [5]:


33
1263–1265’ Kopie der kaiserlichen Duplik, der französischen Gesandtschaft am 25. April/5. Mai

34
1646 in Münster übergeben [ Druck: J. G. v. Meiern III S. 13–17 ]

Documents