Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
191. Magnus Gabriel de la Gardie an Johan Oxenstierna und Salvius Fontainebleau 1646 September 18/28

28
–/ 191 /–

29

Magnus Gabriel de la Gardie an Johan Oxenstierna und Salvius


30
Fontainebleau 1646 September 18/28

31
Eigenh. Ausf.: J. Ox. Slg. B II

32
Versicherungen der Franzosen, mit Schweden in allen Punkten, besonders bei der Durchsetzung der
33
Satisfaktionen und im Felde zusammenzuarbeiten.

34
Min siste skriffvelse var aff den 11./21. huius ; och såsom tvenne tingh
35
migh åliggia med flit vid detta håffvet at förretta, nembligen remarquera
36
och undersökia des intention att befordra causam communem, eenkanner-

[p. 468] [scan. 508]


1
ligen vidh allmenna fredhztractaten, och huru consilierne till det målet
2
stellaz och syfft[as], som och poussera och driffva på alt det som Hennes
3
Kgl. Maj. till tienst och dess dessein och intention till befordringh kan
4
lenda, altså haffver såvell hoos cardinalen Mazarini och comte de Brienne
5
som andre ministrer, de jagh både express heröffver haffver tiltalt och elliest
6
bracht på dhe discurserne, altidh jagh funnit det nöje, det dhe på det högsta
7
och med store och så förbundlige ord, som man någon tidh må kunna
8
uptenckia, sökia at försäckra migh det Frankerijke vell och som Eder Kgl.
9
Maj. åstundar, är intentionerat och at deras Majesteter kånungen och drot-
10
ningen regentinnan sigh så stadeligen och obrotzligen skole hålla vidh
11
alliancen medh Hennes Maj. uprettat och så lyckeligen intill denna dagh
12
continuerat i alle des artiklar och clausuler, at ingen satisfaction eller annor
13
offerte, den vare och huru stor den vill, någon tidh skall å denna sijdan
14
komma i consideration, hvar icke tillijka Hennes Maj. och andre deras
15
allierade skeer contentement, jemvell och att deras Majesteter ähre sinnade
16
och skole med iffver och alffvar driffva verket igenom medh vapnen, till
17
des Gudh een universal, säcker och beståndigh fredh förlänandes varder,
18
icke mindre ähn å Hennes Maj. vegnar jagh dem försäckrat haffver Hennes
19
Maj. villia, och nu sedan Hennes Maj. på den Danske sijdan ähr befrijat,
20
kunna giöra.

21
Cardinalen haffver aff migh begerat det Hennes Maj. jagh ville förstendiga,
22
det han och andre ministri vidh detta håffvet noghsampt kunna afftaga och
23
dömma, det vara det endaste hoop och finesse, som vederparten nu ähr
24
öffrigh at kunna separera cronorne ifrån hvarandre, men ner han seer at dee
25
tilhopa hengia och intet stå till at skillias åth, ehvadh konster han och dertill
26
brukar, at han tviffvels uthan skall lenkia sigh till billigheeten.

27
Aff detta tillfelle förvissade jagh honom, at Eder Exell. aff Hennes Maj.
28
haffva starke order och för Eders Exell. personer villia å Kgl. Maj. vegnar
29
föralltingh gå realiter och effter alliancen, såsom dermedh påminnandes at
30
man reciprocum herifrån förmodar.

31
Hvaruppå jagh till svar, som tilförende aff andre, bekom, det dee Fransöske
32
plenipotentiarii i Munster ähre i lijka måtto instruerade och befalte aldeles
33
gå med Eder Exell. pari passu. Men at de nu syntes något mehra avancera,
34
det vara allenast in puncto satisfactionis för Frankerijke, hvilken veder-
35
parten funne så billigh vara instelt, at han icke annars kunde än den straxt
36
och uthan upskåff bevillia och effterlåta. Dessföruthan vore och begge
37
legationerne emellan concerterat at öffver cronornes satisfaction skulle à
38
part tracteras. Och effter denne stenen nu ähr uhr vegen och denne difficul-
39
teten slettat, at tractaten derigiönom myckit mehra avanceras och befordras
40
och at cronan Sverige igenom de clausuler dee vidhengde ähro, och aff
41
heela den tractaten om Frankerijkes stadige cooperation till att sletta och
42
igenomdriffva alt thet andra, som för Hennes Maj. och andre des allierade
43
ähnnu står tilbaka, noghsampt vore förvissat, de håppades at Hennes Maj.
44
på sin sijda skulle contribuera till att ehrholla freden, alt hvadh sigh med

[p. 469] [scan. 509]


1
säkerheet aff des stat göra låter och ähr raisonabelt, eenkannerligen effter
2
conjuncturen nu ähr heel favorabel at den besluta med begge cronornes
3
högsta ähra och bätrat; ähre lickvell redebogne at bliffva ståendes i vapnen
4
till des Hennes Maj. fulkommeligen ähr förnogd, om Hennes Maj. ändå
5
öffver heela Pomeren, archie- och biskopsdömen Bremen och Werden, så
6
och Wissmar begerade tvenne andre provincier. Ju om vij och deröfver
7
skulle perir ensemble! Han, cardinalen, viste migh i förgår ett breeff ifrån
8
monsieur de Touraine medh siste påst ankommit, hvaruthi han förmäler om
9
den venskap och godhe correspondence han med feltmarskalcken her Wran-
10
gell haffver, och det medh sådane ordh: Nous ne pensons ne ne voulons que
11
une mesme chose, och att de äro resolverade att gå åth Donau och Leek;
12
i det samma remonstrerar han huru stor fördeel man aff Schorendorff kan
13
haffva och begerer bliffva undsätt medh mehra fotfolck.

14
Hvaraff jagh hafver tagit orsack, at såsom någre gånger tillförende aff migh
15
ähr skiedt, remonstrera huru högnödigt det ähr, att denne armeen bliffver
16
renforcerat, helst vid så fatte sacker vidh fredhztractaten och der man bör
17
göra den yttersta effort at driffva vederparten till fridelige tankar, hvarföre
18
her ähr resolverat at nu straxt låta derhen affgå 3000 man, hvilke vidh
19
ändan aff nestfölliande månadh skole vara vidh armeen. De seija sigh och
20
skola skicka långe klädesråckar derhen och penningar at redressera någre
21
aff sigh komne regementer. I synnerheet haffver jagh påörkat det Touraine
22
måtte haffva order att allena taga det Tyska väsendet i acht, som det för-
23
nembste i denna Europae allmenne perturbation, på det att icke general-
24
verket som icke långe sedan skiedde, må settias i störste fahra och hazard,
25
efftersom jagh och för een nödtorfft haffver ehrachtat, at vidh tillfelle före-
26
byggia , det her Touraine, hvar denna marche nu Beijeren gella skulle, icke
27
må bliffva i anseende aff denna hertigens captieuse löfften och tilbodh, som
28
altid i sådane fall han ähr van at bruka, antingen heelt och hållit contra-
29
menderat eller åth minstone få befallningh at stutza och giöra någon feinte,
30
och ähr migh i det nermaste i svaret derpå skiedt contentement, hvilket
31
jagh och skriffteligen bekommandes varder in forma resolutionis, det och
32
ett tecken aff een synnerligh affection skal vara effter dee sellan och icke
33
gerna annorledes förklara sigh i sådane ährenden som någre aff migh inlagde
34
puncter innehålla, ähn igenom missiver eller postscriptis. I går bleff migh
35
conceptet på mitt ahnhollande communicerat, men effter dee migh i någre
36
stycker icke aldeles contenterar, bliffver derpå ähnnu till i morgon arbetat.
37
I den 1., 2., 3., 5., 7., 8. och 9. artikel ähr det i det nermeste som jagh kan
38
begera; om i den 4. och 6. något mehra står till at erholla, varder idagh
39
jagh förnimmandes.

Documents