Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
6. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christine Osnabrück 1645 Dezember 1/11

4
–/ 6 / [ 19 ]

5

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christine


6
Osnabrück 1645 Dezember 1/11

7
Pr.: Stockholm 1645 Dezember 29/1646 Januar 8

8
Ausf.: DG, A I 1, Legat [ 3 ], 733–735; Konzept: J. Ox. Slg. A

9
Auseinandersetzungen um das Ständegutachten, besonders zwischen den fürstlichen und hansischen
10
Deputierten. Kaiserlicher Geleitbrief. Servien in Osnabrück, französisch-schwedisches Zusammen-
11
wirken . Bemühungen Trauttmansdorffs, Frankreich und Schweden zu trennen. Ansprüche Frank-
12
reichs auf die drei Bistümer und das Elsaß. Hessische Gravamina. Glückstädter Zoll. Pläne
13
Torstensons. Anwerbung dänischer Truppen.

14
Sakerne på thenne ohrten och, så mycket oss är vitterligit, i Munster beroo
15
än i samma terminis, som för detta och i vårt sidste breef af den 24. passato
16
[ 24. November 14. Dezember ]

31
APW, [ II C 1 Nr. 443 ] (S. 857ff.).
underdånigst är mält. Ständernes guthachten
17
är inthet ännu i alla stycker färdigt. Tvisten emellan the Lutterske och
18
Callvinisterne om thesses fulkomlige begripande under religionsfriden

33
Vgl. J. G. von Meiern II S. 8.

19
står ännu och siuder. Thet är lickväll förmodeligit at reformati nöija sigh
20
antingen thermed, at the niuta lijka med them andra skydh och justitiens
21
administration eller och at the opskiuta denne disputen till bättre fram.

22
Ther är nu een annan dispute opkommen emellan the furstlige och Hänsse-
23
städernes deputerade. Thesse hafva anhållit och drifvit at corpus Hansae och
24
dess interesse måtte på tienlige ohrten i guthachtenet införas

34
Memoriale der von dem Collegio Hanseatico Abgeordneten, derer Hansee-Städte in
35
dem Aufsatz nahmentlich mit zu gedencken. Osnabrück 17./27. November 1645: J. G. von
36
Meiern II S. 111ff.
. The furstlige
25
hafva strax bevilliat och Hänssestäderne här och ther ihugkommit brede
26
vidh rikzstäderne. The hafva och sökt hoos oss, at the måtte i replicquen
27
införas, som theras opsat under lit. A med meera vijsar

37
Gründe, weswegen der Hanse-Städte in den Aufsätzen der Evangelischen nahmentlich
38
zu gedencken sey, dictatum Osnabrück 18./28. November 1645: ebd. S. 113ff.
. Efteråt och sedan
28
tillsattet om Hänsestäderne var kommit ad dictaturam, besinna the furstlige
29
sigh och blifva eense at plåna thet uth igen, förebärandes at thet vore 1.

[p. 10] [scan. 50]


1
obrukeligit i rijket och på rikzconventer at ihugkomma Hänsestäderne som
2
it särdeles corpus brede vidh rikzstäderne; 2. öfverflödigt, alldenstundh
3
Hänsestäderne som nu liggia inom Romerske rijket, blifva äntå nämbde i
4
thetta guthachten och framdeles kunna begripas under thenne tractaten
5
antingen som rikzens immediat- eller som mediatstäder; 3. ovitterligit och
6
förborgat hvarpå Hänssebundet vore grundat

37
Historische Nachricht vom Bund der Hanse-Städte, wie solcher sowol in- als ausserhalb
38
des Deutschen Reichs confirmiret und approbiret worden, dictatum 28. November/
39
8. Dezember 1645: ebd. S. 116ff.
, ville the läggia fram tabulas
7
foederis och låta the andre ständerne see them, måtte thet inthet hafva så
8
stoort betänkiande. Theremot hafva deputati Hansae gifvit in hoos the
9
furstlige och med oss communicerat under lit. B och C bijlagde memorial
10
och förklaring öfver sine principalers interesse i thenne saken. The furstlige
11
och städiske collegia äre idagh till conference therom. The furstlige meena,
12
at Hänssestäderne kunna på behörligit sätt ihugkommas under commercie-
13
punchten . Tijden lärer, huru the häruthinnan förlijkas. Admissio statuum
14
exclusorum är inthet än richtig. Hvadh the keijserlige slå them före för
15
conditioner och hvadh betänkiande the uthslutne, eenkannerlig Magde-
16
burgenses , hafva theremot, finnes under lit. D, E, F.

17
Icke häller hafva vij fåt svar på vår skrifvelsse till the keijserlige om inter-
18
pretatione Caesarei salviconductus. The synes alt sådant spara, till thess
19
Trautmanssdorff kommer eller vij besökia them igen, eftersom vij inthet
20
hafva på theras visite än varit hoos them, uthan ämna thet göra eenthera
21
dagen i thenne veekun. Hvadh residenten Rosenhanen mäler om Trautmanss-
22
dorff och thet som elliest i förledne veeku är i Munster förefallit, thet gifva
23
copierne under lit. G, H, J, K, L uthförligare tilkänna.

24
Ambassadeuren her Servien kom hijt then 27. passato [ 27. November/
25
7. Dezember 1645 ]

40
Dieses Datum enthält auch der Brief Johan Oxenstiernas an Rosenhane vom 1./11. Dezember
41
1645 ( J. Ox. Slg. A II). Oxenstierna vermutete, Servien wolle erkunden, ob die Schweden
42
Sonderverhandlungen mit den Kaiserlichen aufgenommen hätten. Er habe jedoch Servien über die
43
schwedische Bündnistreue nicht im Zweifel gelassen. Vgl. G. H. Bougeant IV S. 126f.
och reeste i går tilbakar igen åt Munster. Hans värf var
26
at tala med oss och förvissa om Frankrijkes alfvarsamme och beständige
27
cooperation i thenne tractaten aldeles efter alliancen. Hvilken contestation,
28
ehuruväll the tillförende hadet giordt och förmodade, skulle hafva rum hoos
29
oss, the lickväll nu tyckte vara och skee à propos, aldenstundh Trautmanss-
30
dorff väntandes hijt och skall efter all apparence han villia för alt annat
31
försökia, om han kan draga ständerne på een annan vägh, än the nu äre, och
32
contentera cronan Sverige, skilliandes thermed cronorne från hvar andre

44
Vgl. J. G. von Meiern II S. 74f.
.
33
Med legatione Gallica hade han, som Servien sade, lijtet talt i tvenne theras
34
sammankompster under visiten och revisiten; sade honom, Traut-
35
manssdorf , tala om sitt oprichtige opsat, men therhoos vara retenue och
36
hålla baak om backan. Galli hafva icke eller kommit åt at tala mycket med

[p. 11] [scan. 51]


1
honom, efter han var allena och gaff inthet Longueville titulen af altesse, som
2
lickväll grefven af Nassau och Vollmar hafva giordt. Trautmanssdorff hafver
3
fördt sine ord på Italiänske och kallat Longueville signor duca. Theruthaf,
4
at Trautmanssdorf hafver medh them så omgåth och elliest synts villia hasta
5
hijt, apprehenderade legatio Gallica hans förehafvande på thenne ohrten så
6
mycket mehra. Kunde hända at Caesareani och Hispani, som någre reesar
7
hafva besökt residenten Rosenhanen och nyligen reciprocerat visiter medh
8
migh, Salvio, i Munster, hafva af thet tillfället vellat gifva oss någre vidrige
9
impressioner om Frankrijkes eensijdige handling och hveekachtigheet; om
10
så vore, hoppades legatio Gallica att vij, hafvandes prob af thet, som härtill
11
och sedan förbundet är oprättat, är passerat, skole vara bättre försäkrade om
12
Frankrijkes och theras oprichtigheet och hålla slijka fiendens finesser för
13
suspect och försåteligh. Frankrijke hade ingen orsak at förlåta Eder Kgl.
14
Maj., uthan fast mehra sigh så comportera och laga, at Eder Kgl. Maj. må
15
hafva orsak at insistera bundet och sine therpå funderade loflige actioner i
16
kriget till fridens befordrande. Frankrijke befunne sigh vidh thenne con-
17
junctionen såväll som någon sin tillförende, och kunde väll besinna at så
18
frampt the skulle vara vållan till alliancens och thenne bundets söndran,
19
förän friden vore erhållin, hade Frankrijke at förvänta icke allenast een evig
20
blasme af perfidie hoos heela världen, uthan och een mächta ringa försäkring
21
och stöödh, at thet som een deel particulariter för sigh afhandlade, skulle af
22
vederparten obråtzligen och länge blifva hållet. Att thet på een tijdh drögdes,
23
förän jag, Salvius, kom öfver till Munster och ther stodder, inthet kom till
24
sluuth öfver replicquens inrättande, hade legatio Gallica, som Servien sade,
25
tagit således op, som sökte vij dilation, så länge svar måtte komma uhr
26
Sverige på Spagniernes Pignerandas

39
Gaspar de Bracamonte y Guzmán, Conde de Peñaranda, † 1676 Madrid. Kurze Biographie in
40
Diccionario de Historia de España II (Madrid 1952) S. 455–457; Colecciòn de
41
Documentos inéditos para la Historia de España LXXXIV S. 563–570. Bild-
42
nisse
I S. 9. Vgl. auch die Korrespondenzen der spanischen Bevollmächtigten 1643–1648 in
43
Colecciòn de Documentos inéditos para la Historia de España LXXXII–
44
LXXXIV. APK 19264.
och Saviedras offerten.

27
Vij hafva häruthinnan mött honom med lijka contestationer och vijste, at
28
residenten Rosenhanen inthet hafver med maneer kunnat uthslå Saviedras
29
och Pignerandas visiter; legationem Gallicam, som oftast besökia och taga
30
visiter af the keijserlige och Spagniske i Munster, och såssom vij lijtandes på
31
theras härtill pröfvade beständigheet inthet fatta stoor oumbrage therom,
32
altså ville the vara i samma meening om oss igen.

33
Vederparten gofve fuller itt och annat före, såssom vij och äfvendå förnum-
34
me , at the keijserlige skola låta sigh höra, thet the hafva budit Frankrijke till
35
satisfaction Metz, Tull och Verdun sampt något af Elssas. Legatio Gallica
36
och her Servien här närvarande hade inthet rördt therom; therföre hölle
37
man thet för it spargement, thertill uthsprängt af vederparten, at vij måtte
38
fatta then meeningen, at Frankrijke vore i full tractat och handlade sin saak

[p. 12] [scan. 52]


1
af under handen. Skulle Trautmanssdorf eller någon annan komma med
2
thet tilbudet till oss, måtte legatio Gallica vara förvissat, at sådant förslag
3
kunde lijtet värka. Dät vij drögde med öfverreesan till Munster, vore ingen
4
annan orsak än ständerne. Vij ville först hafva theras guthachten , at kunna
5
däste bättre concertera med legatione Gallica, och efter ständerne vore alt
6
förseena och tijden lopp sin koos, måste jagh, Salvius, draga åstadh, förän
7
the blefve färdige; the vore ännu theröfver och förde sigh dageligen i nya
8
disputer. Hvilket han, Servien, här in loco hade förnummit och talte på vårt
9
inrådh med någre, rådandes at the i tijdh och förän Trautmanssdorf kom-
10
me , samsatte sigh om it vist, thervidh the kunne blifva och cronan see på i
11
sine replicquen. Mellan oss bleef thet aftalt, at vij måtte här afvänta Traut-
12
manssdorfs ankompst och sedan bägge legationerne komma ihoop, at con-
13
certera öfver replicquerne.

14
Landtgrefvinnans af Hessen-Cassell Furstlige Nådes abgesandter, her
15
Schäfer

37
Reinhard Scheffer, Generalkriegskommissar und Gesandter der Landgräfin von Hessen-Kassel,
38
* 20. August 1590 Marburg, † 11. Februar 1646 Marburg, erwähnt in ADB XXX S. 683 .
39
Bildnisse II S. 3; APK 22723f.
, lade i går in hoos oss högbemälte furstinnes particular- angelägen-
16
heeter och gravamina, som copian under lit. M thet uthförligare gifver
17
tilkänna.

18
Hvadh borgemästaren i Hamburg skrifver mig, Salvium, till om Hamburger
19
stadzsyndici Broderi Pauli

40
Brodder Pauli, Syndikus bzw. Bürgermeister der Stadt Hamburg, * 1598 Husum, † 19. Januar
41
1679 Hamburg. ADB XXV S. 248–249 . F. G. Buek , Hamburger Bürgermeister S. 111–116.
42
Theatrum Europaeum V S. 739. APK 19196f.
återkompst uhr Danmark och hvadh ther hafver
20
varit för project på vägen, huru thet sedan är vordet ändrat och vändts i een
21
resolution, förmedelss hvilken then Glückstädiske tullen är änteligen op-
22
häfven , thet vijsar extractet af brefvet under lit. N och två bijlagor O och P.

23
Feldtmarskalken her Torstensson hafver skrifvit mig, Johan Oxenstierna,
24
till och ibland annat communicerat copian af thet memorial som till Eder
25
Kgl. Maj. hertig Carll Gustafs Furstlige Nåde

43
Karl Gustav Pfalzgraf zu Zweibrücken, später König von Schweden, * 8./18. November 1622
44
Nyköping, † 13./23. Februar 1660 Göteborg. ADB XV S. 360–364 . SMK IV S. 172–174.
45
APK 19471–19474.
bringar medh sigh. Hvadh
26
nu vidkommer the saker, som feldtmarskalken theruthi berörer och påmin-
27
ner om thenne tractaten och in specie fångarnes förlossning efter chartellet
28
och om ohrters restitution, vill man thet taga efter all möijligheet i acht.
29
Men thet han begärar, man måtte här höra efter och erkundiga sigh om
30
ständernes förslag öfver soldatescans contentement, synes gå för långt uth!
31
Jagh hafver honom, her Torstensson, på nytt therom tillskrifvit och för-
32
modar at han lärer sigh frambättre theröfver förklara.

33
D’Avangour reeste den 26. huius [ 26. November/6. Dezember 1645 ] här-
34
igenom till Munster och tesmoignerade gott contentement och ijfver at
35
repraesentera vidh hofvet i Frankrijke, hvadh feldtmarskalken her Torstens-

[p. 13] [scan. 53]


1
son honom hafver committerat. Servien berättade at Thuillerie

41
Matthieu Coignet de La Tbuillerie, Comte de Courson, * 1594, † 1653. NBG XI (1855) Sp. 74.
hade af thet
2
Danske folket, som nu afdankas, värfvat 2 à 3000 man, them the gärna
3
villia hafva optill Rhenströmen, begärandes han, Servien, vårt sentiment och
4
gode rådh, huru thet skulle kunna säkert och väll komma fram. Thet är
5
svarat, at vij inthet egenteligen kunna säija något therom, men lofvade lick-
6
väll villia höra, hvadh Eders Kgl. Maj. krigzofficerare och commendanter,
7
såssom her Gustaff Steenbock

42
Gustaf Otto Stenbock, schwedischer Generalmajor und Oberbefehlshaber in Westfalen, * 7. Sep-
43
tember
1614 Torpa, † 24. September 1685 Stockholm. SMK VII S. 200–202. F. F. Carlson :
44
Minne af Riksamiralen grefve Gustaf Otto Stenbock ( Svenska akademisk handlingar
45
ifrån år 1796 XLVIII. Stockholm 1873). APK 25168.
och andre meena.

8
Aviser och hvadh annat som i thenne veekun är inkommit och ofvantill
9
inthet litererat, finnes under lit. Q.


10
Beilagen in DG, A I 1, Legat . [3]:


11
A: [ ohne Zählung ] Ulteriora civitatum Hanseaticarum desideria, quae nonnullis pro-
12
positionum resolutionumque capitibus [ 6, 7, 15, 16 ] dehinc ulterius inseri verbisque
13
quantum fieri possit, disertis exprimi submisse desiderantur.

14
B: 737–738’ Memorial der hansestädtischen Abgeordneten für die Abgesandten der Fürsten und
15
Stände in Osnabrück. Osnabrück 1645 November 17/27 [ Druck: J. G. v. Meiern II
16
S. 111ff. ]

17
C: 739–743’ Grundtlicher bericht, anzeig und erklärung warumb dess corporis der
18
Hänssestädte bey gegenwertigen tractaten allenthalben nahmentlich zu gedenkhen
19
[ Druck: J. G. v. Meiern II S. 113ff.: Dictatum Osnabrück 28. November 1645 ]

20
D: 744–745 Revers, wie er zu Münster begriffen und von den fürstlichen Culmbachi-
21
schen und Württembergischen abgesanten anhero communiciret, den 26. Novem-
22
bris 1645

23
E: 746–746’ Notul des reverses in puncto admissionis, darzu man sich vor diesem
24
erbotten [ Druck : J. G. v. Meiern II S. 71: Notul des Reversus in puncto Admissionis,
25
welchen Magdeburg bewilliget]

26
F: 747–750 Memorial der evangelischen Gesandten zu Münster über die Zulassung der erzbischöf-
27
lich
Magdeburgischen Gesandten [ Druck: J. G. v. Meiern II S. 72f. mit Datum vom
28
24. November 1645 ]

29
G: 751 [Nr. 1] Rosenhane an Johan Oxenstierna. Münster 1645 November 25/ Dezember 5

30
H: 751–751’ [Nr. 2] Derselbe an denselben. Münster 1645 November 25/Dezember 5

31
J: 753–753’ [Nr. 3] Johan Oxenstierna an Rosenhane. Osnabrück 1645 November 27/
32
Dezember 7

33
K: ohne Zählung [Nr.4] Rosenhane an Johan Oxenstierna und Salvius. Münster 1645 November
34
28/Dezember 8

35
L: 751’–752’ [Nr. 5] Derselbe an dieselben. Münster 1645 November 29/Dezember 9

36
M: 756–759’ Des fürstlichen hauses Hessen-Cassel absonderliche gravamina undt
37
postulata [ Druck: J. G. v. Meiern II S. 161ff. mit Datum Osnabrück den 28. Dezember (!)
38
1645 ]

39
N: 760 Müller, Bürgermeister zu Hamburg

46
Barthold Moller, * 18. November 1605, † 17. April 1667, Bürgermeister der Stadt Hamburg.
47
F. G. Buek , Hamburger Bürgermeister S. 87–88. APK 17230.
, an Salvius wegen Aufhebung des Glückstädter
40
Zolls. Hamburg 1645 November 25/Dezember 5 [Auszug]

[p. 14] [scan. 54]


1
O: 761–762’ Copia aff thet conceptet, som uthi Copenhagen först in modum assecura-
2
tionis regis bleef opsatt och placiderat, men sedan casserat och i stället per modum
3
resolutionis förklarat och uthfärdat. o. Datum [ gehört zu Anlage N ]

4
P: 763–764’ Copia aff kongens i Danmark resolution, angående den Glückstädiske
5
tollens afskaffande, gifven stadens Hamburgs syndico uthi Hadersleben, den 17.
6
[ 27. ] Novembris 1645 [ gehört zu Anlage N ]

7
Q: Avise fehlen

Documents