Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
8. Rosenhane an Johan Oxenstierna und Salvius Münster 1645 Dezember 5/15

[p. 17] [scan. 57]


1
–/ 8 /–

2

Rosenhane an Johan Oxenstierna und Salvius


3
Münster 1645 Dezember 5/15

4
Ausf.: J. Ox. Slg. B II

5
Kopie als Beilage J zu Nr. 9

6
Besuch Contarinis und Trauttmansdorffs. Bitte der Venezianer um Hilfe gegen die Türken.
7
Pommern. Argwohn der Franzosen gegen Trauttmansdorffs Absichten. Satisfaktion der Reichs-
8
stände . Besuch bei Longueville. Französische Gebietsforderungen an das Reich und Spanien.
9
Abtretung der drei Bistümer als Lehen oder Allodialgut. Satisfaktion Hessen-Kassels. Besuch
10
Saavedras.

11
Såssom jag i förlidne tissdags motte förmäla, at Contareni och Trautmans-
12
dorff hade låthit mäla sig ann at besökia mig, altså kom den eene klockan
13
2 och den andra klockan fyra. Her Contareni, som först kom, berättade,
14
huru republiquen hade gott funnit at expediera een adelsman åth Sverige,
15
at helsa Hennes Kgl. Maj. och tesmoignera den aestime, som hon gör om
16
Hennes Maj. och chronan Sverige, och derigenom söker Hennes Maj.
17
affection och venskap, dherhoos och at notificera tilståndet emot Turken
18
och anhålla om hielp och bijståndh emot honom

35
Dasselbe berichtete Rosenhane der Königin am 3./13. Dezember 1645 ( DG, A I 1, Resident .,
36
1031–1031’) und am 6./16. Dezember 1645 an Gyldenklou ( ebd. , 1034–1034’) wegen der
37
bevorstehenden Reise Generinis.
. Hvilket han til den
19
endan sade sig referera mig, at jag thet til Hennes Kgl. Maj. underdånigst
20
berätta ville. Desföruthan discurrerade han något om tractatens förlopp
21
och Trautmansdorffs negotiation och hölt therföre, at han väl skulle vara
22
intentionerat, men at dher svåra difficulteter vore i vägen, besynnerlig at
23
stenderne inthet dhertil skulle förstå, at cronorne finge något landh til
24
satisfaction, eenkannerlig at churfursten till Brandenbourg sig så högt
25
opponerar, at Pommeren icke skal komma i consideration; dervidh han
26
frågade mig, om jag förmeente, cronan skulle låtha sig nöija medh halfva
27
Pomeren, dertil jag inthet viste honom at svara.

28
Trautmansdorff näst complimenter och curialier beklagade, at Frantzösche
29
gesandterne illa uptaga

38
Auf deren Klagen läßt auch die Bemerkung Rosenhanes im Brief vom 6./16. Dezember an Johan
39
Oxenstierna ( J. Ox. Slg. B II) schließen, er habe d’Avaux beruhigt. Schweden werde sich von
40
seiner Treue zum Bündnis mit Frankreich nicht abwenden lassen. Übrigens fügte Rosenhane
41
diesem Brief ein Memorial über das schwedische Königshaus und dessen Genealogie zur Ansicht
42
bei, das er der Königin Christine verehren wollte.
, at han söker til at föreena stenderne medh Käijssa-
30
ren och thet uthföra, lika som han sökte nye liguer och particularvärck och
31
til at uthsluta cronorne, hvilket dogh aldrig har varit hans upsååt, men til
32
at föreena stenderne hade han inthet förmodadt skulle vara cronorne emot,
33
effter the sielfve hafva thet altidh föregifvit vara theres dessein, at hufudh
34
och leederne motte komma uthi godh harmonie medh hvarandre, hvilket

[p. 18] [scan. 58]


1
och nu för denne tidhen nödigt ähr, dher som cronorne fodra beskeedh och
2
villia vara försäkrade af heela rijkedt.

3
Jag enskyllade thet som jag bäst kunde, och at sådan föreening vore suspect,
4
dher den lika som Pragersche friden

43
Drucke des Prager Friedens und Literatur: H. Thiekötter Nr. 22–26.
ginge til cronornes exclusion och
5
emotsättning, men elliest och i sin rätte sensu, förmeente jag den mehra
6
vara til at önska.

7
Han kom sedan til at referera om sine offerter til Franckrijke, förmeenandes
8
them vara så billige, at the them motte acceptera, seijandes sig och hafva
9
förnummit ifrån hofvet i Franckrijke, at the ther inthet skulle vara aldeles
10
så stränge på sig, såssom plenipotentiarii här låthit sig märckia. Om Svenske
11
satisfaction förmälte han inthet mehr än at thervidh förefaller stoor diffi-
12
cultet , effter ingen af stenderne vil mista och Keijssaren icke heller kan
13
gifva af sitt egit, förmeente doch, ther man någorledes vore billig, kunde
14
tiläfventyrs finnas medel.

15
Ständernes gravamina, sade han, här störste deelen kunna afhielpas och at
16
stenderne sielfve medh thet öfrige skulle vara tilfridz at remitteras til een
17
rijkzdagh. Han frågade, om ingen fulmechtig var här ifrån huus Pfaltz,
18
bekände och, då jag frågade, hvadh förtröstning han på theres vägnar hade,
19
at the länge sedan hade kunnat varit i bettre ståndh, ther the sielfve hade
20
beqvämat sig och icke stådt upå extremiteten; ty at the skulle få igien alt
21
sammans och churdigniteten dhertil, syntes honom svårlig kunna skie. Men
22
såframpt friden kommer til slutas, meente han, at Beijerfursten väl skulle
23
cedera Underpfaltz men elliest inthet. För thet öfrige lofvade han mechta
24
gott uth, at villia uthi alt så beqväma sig och gå så uprichtigt medh Eders
25
Exell., at the medh honom skole vara tilfridz. Praeliminarstriden som jag
26
och toucherade, försäkrade han och skulle väl blifva afhulpen, såframpt
27
han märker then vara hinderlig til friden. Men han hade härtil varit i den
28
meeningen, at thet var allenast moverat til at vexera them och hålla värkedt
29
uppe.

30
Dagen thereffter var jag hoos her Servien, då han berättade om sin reesa
31
til Ossnabrügk och iblandh annat, hvad ther är förefallit om the visiter,
32
som Spansche gesandterne medh mig hafft hafve, hvarvidh han een hoop
33
saaker blandade, som mig för dette inthet hafva varit vitterlige. Jag refere-
34
rade honom saaken, såssom jag til Eders Exell. hafver schrifvit och jag
35
sielf til een deel för dette duc de Longeville notificerat hafver, och huru
36
jag hafver mött Spanierne, när jag hafver märckt, at the något particular-
37
ehronde hafva hafft i sinnet at entamera, förehållandes them scopum och
38
intentionen af kriget såssom tractatens avancement, besynnerlig huru Tyske
39
stenderne motte befridigas sampt cronans allierade contenteras, och at thet
40
eene hängde så effter thet andre och moste coniunctim afhielpas och på
41
annat sätt ingen fridh vore at förmoda, så at the effter sådant snack icke
42
hafva hafft courage, at vidare öpna sig och komma til andre particulariteter,

[p. 19] [scan. 59]


1
vore fördenskuldh een otidig och fast obetänckt fattadt jalousie i sådant fall.
2
Hvaruthinnan jag vil förhoppas, at Eders Exell. sielfve mig nogsampt hafva
3
änskyllat.

4
Samma dagen foot jag til duc de Longeville effter hans begäran och fann
5
ther alla try plenipotentierade tilsamman, ther the berättade mig, huru
6
mediatores dagen tilförende hafva varit hoos them och på grefven af Traut-
7
mansdorffs vägnar först enskyllat sig öfver thet rijktet, som öfver honom
8
är uthspridt och Frantzösche gesandterne hafva illa uptagit, såssom vore
9
han hijt kommen at umgå medh divisioner antingen cronorne emellan eller
10
och stenderne eller och at förbinda stenderne medh Keijssaren emot chro-
11
norne , hvilket han inthet there hade tänckt at blanda sig uthi, uthan hvad
12
såssom han kunde befridiga stenderne, var så uprichtigt meent, såssom the
13
fremmande chronorne sielf kunde begära och han förmeente them inthet
14
skulle misshaga. Belangande cronornes satisfaction, så vore han sinnat på
15
Keijssarens vägnar at tilbiuda Franckrijke the 3 biscoffsstifften Metz, Tull
16
och Verdun; item dertil at cedera Franckrike den praetension riket kunde
17
hafva på Pignerol, såssom och den forteressen Moyenvic, som motte blifva
18
raserat. Medh Sverige hoppades the och kunna komma öfvereens medh
19
hvadh som uthi Schönbäks förslaget

36
Die auf der Schönebecker Konferenz vom Herbst 1635 ausgearbeiteten Vorschläge s. bei M. C.
37
Londorp , Acta publica IV (1668) S. 523ff., vgl. dazu F. Dickmann S. 530 mit Literatur
38
und C. Th. Odhner S. 27f.
är projetterat. Medh landgreffvinnans

39
Amelie Elisabeth Landgräfin von Hessen-Kassel, * 29. Januar 1602, † 3. August 1651.
40
ADB I S. 383–385 . NDB I S. 236 . Vgl. J. G. von Meiern II S. 161ff. APK 11511–11514.

20
contentement hafva the och gifvit godh förhoppning och befrågat, om här
21
någon vore medh fullmacht ifrån huuss Pfaltz. Theröfver blef sedan af them
22
delibereradt, hvadh svar the theropå gifva skulle, uthi hvilken consultation
23
förnemligen föreföll, om the något skulle svara på thet som anginge cronan
24
Sverige, och blef beslutit, at the thet väl skulle deferera til Eders Exell.,
25
doch lijkväl en passant såvida rörat, at the nogsampt kunde befinna at
26
Eders Exell. och cronan Sverige medh den offerten inthet skulle vara tilfridz.
27
Sedan moverades pro et contra thet jag berättade them, at Trautmansdorff
28
emot mig lät sig märckia, Keijsaren vore sinnadt at uplåtha Franckrijke
29
Metz, Toul och Verdun til allodial proprietet och ägendomb heller än sub
30
iure feudi, hvilket thera skulle vara Franckrijke til större advantage. Then
31
eene hölt souverainiteten bättre och then andre feudum af den orsaak, at
32
man derigenom hade tilfälle at intervenera in comitiis och conventibus
33
Imperii och räknas dheriblandh för itt ståndh.

34
Dermedh foore the klockan 2 effter middagen till nuncium

41
Fabio Chigi (Papst Alexander VII.), * 13. Februar 1599 Siena, † 22. Mai 1667 Rom.
42
Konrad Repgen in Lexikon für Theologie und Kirche I (1957) Sp. 318. Hermann
43
Bücker : Der Nuntius Fabio Chigi (Papst Alexander VII.) in Münster 1644–1649. In
44
Westfälische Zeitschrift 108 (1958) S. 2–90. Laura Schiavi : La mediazione di Roma
45
e di Venezia nel congresso di Münster (Bologna 1923). APK 18956–18958.
, dher och
35
Contareni var tilstedes och aflade sitt svar. När the derifrån komme, sände

[p. 20] [scan. 60]


1
the mig budh, at jag skulle föllia them til Contareni, dher duc de Longeville
2
på theres vägnar svarade till mediatorum förre dagens anbringande, nemb-
3
ligen at them var kärt til förnimma then förklaring Trautmansdorff har
4
låthit göra, at then accord med stenderne inthet skulle vara dherhän meent,
5
som man hade befruchtadt och uthspridt var, at the gerna kunde see och
6
väl lijda at stenderne med Keijssaren kommo i gott förståndh, doch at
7
tractaten på alle sijdor ginge coniunctim och thermedh avancerades. Belan-
8
gande cronornes tilbudne satisfacion, sa vore sakerne för denne tiden i thet
9
tilståndh, at sådant inthet kunde accepteras, synnerligen medh the förnembde
10
biscopsstiffter som nu uthi uhrminnes tidh hafve varit uthi Franckrijkes
11
våldh och possession och thetta varande kriget inthet angå. Til Schön-
12
beckische förslaget hoppades the, Eders Exell. väl sielfve skulle svara och
13
låthet komma dherhän, men doch såvida the kunna dömma och igenom
14
förtrolige communicationer med Eders Exell. för detta hafva ärfahrit, kunna
15
the nogsampt befinna, at upå sådant inthet vore at göra sig någon hoppning,
16
effter sakerne myckit hafva förändradt sig och nu vore i fast annat ståndh
17
än då det projettet hade kunnat varit för händer. Medh landgrefvinnans
18
satisfaction förmeente the med snarest och vidh her Croisies

40
Antoine Fouquet, Sieur de Marcilly-Croissy.
återkompst
19
få endtlig resolution och då vidare orsaak därom ad speciem at handla.
20
På Pfaltzes vägnar vore her Ströff

41
Philipp Streuff von Lauenstein. Möglicherweise identisch mit dem von G. Toepke : Matrikel
42
der Universität Heidelberg II (1886) S. 147 Nr. 29 zu 1590 April 23 genannten Philippus
43
Theobaldus Streiff a Lauenstein Westriacus. Bildnis: APK 25424f. ( Ph. Steiff von L. ! ).
här medh fullmacht, hvilken han sielf
21
skulle komma och vijsa her Contareni.

22
Däropå svarade bemelte her Contareni något vidhlyfftigt upreepandes
23
offerten och svaret och lofvade omsijder thet them keijsserlige villia före-
24
draga , hvilket han och strax samma afftonen giorde, ther the keijsserlige
25
hoos grefven af Nassau funnes tilhoopa; i synnerheet moverade han och
26
något thet, at såssom han ännu icke vore mediator mehr än emellan chronan
27
Franckrijke och them keijsserlige och altså medh Svenske ministris vidare,
28
än medh complimenter och hvadh discoursvijs här kunnat förefalla, inthet
29
hafft till göra, doch effter them hade behagat at jag skulle vara dherhoos,
30
giorde han een excus at dher han som een mediator under tiden talade emot
31
chronan Sverige, at jag thet inthet undersambt ville uptaga.

32
I afftons kom Saviedra hijt och lät anmälda sig at villia tala medh min
33
hustru, thet han och giorde, satt och skiemptade medh henne een stundh,
34
sände henne och någre nygiorde kårfvar, thet han och bekände sig hafva
35
giordt til madame Servient. Elliest emot mig berättade han, hvadh gode
36
officia den Spaniske ambassadan har giordt emot them keijsserlige til cronan
37
Sveriges satisfaction och contentement, frågade hvaruthi han ytterligare
38
kunde contribuera sin operam, så ville han gerna göra.

[p. 21] [scan. 61]


1
Jag förehöll honom, såssom jag tilförende plägade göra, generalia och
2
hvadh som i Eders Exell. proposition förmäles, och dher han dhertil kunde
3
förmå dhem keijsserlige, så giorde han publico bono een stoor tienst och
4
medh sådant universalvärckh kunde och the sielf bäst blifva betiente och
5
försäkrade. Jag sände strax til her d’Avaux och berättade honom altsammans.

Documents