Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
22. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christine Osnabrück 1646 Januar 12/22

[p. 77] [scan. 117]


1
–/ 22/–

2

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christine


3
Osnabrück 1646 Januar 12/22

4
Pr.: Stockholm 1646 Februar 2/12

5
Ausf.: DG, A I 1, Legat. [ 4], 13–16’

6
Bemühungen des Mainzer Direktoriums um Einigkeit der Reichsstände gegenüber Frankreich.
7
Reaktion der Franzosen darauf. Zulassung von Residenten und Sekretären zu den Verhandlungen.
8
Amnestie. Erkundung des von den Brandenburgern beim angekündigten Besuch beabsichtigten Vor-
9
trags durch Mylonius. Pommern. Besuch der Straßburger beim mainzischen Gesandten. Empfang
10
der staatischen Gesandten in Münster, ihre höfliche Behandlung durch die Spanier.

11
Idagh otta dagar sedan ginge härifrå och till Eder Kgl. Maj. tvenne våre
12
allerunderdånigste skrifvelsser, daterade thet förre på efterste dagen af näst-
13
förledne månadt och åhr [ 31. Dezember 1645/10. Januar 1646] , thet senare
14
den 5. huius [ 5./15. Januar 1646] , uthi hvilke är omrördt och förmält
15
hvadh som var händt och passerat näst förr, vidh och i någredagar sedan
16
vij replicerade på the kaijsserliges svar; jämväll at vij ändå inthet vore visse
17
på huruvijda the Frantzöske fullmächtige vore komne i Munster. Därefter
18
hafva vij förnummit, at the, så snart the hade, i residentens Rosenhanens
19
och Vultei närvarelsse, aflagt theras replicque hoos Contareni, skole hafva
20
beskickat Churmaintziske directoriumet och begärat een deputation till sigh
21
uhr heela corpore statuum af bägge religionerne i lijka anthal, förmälandes
22
at the hade något at proponera för them

Vgl. J. G. von Meiern II S. 173.
. Therpå hafver ofvanbemeltes
23
directorium kallat ständerne till rådz öfver thenne begäran. Och ehuruväll
24
the i furstenrådet, hälst evangelici, skole hafva sigh emellan sluttet at emot-
25
taga the Frantzöskes tilbodh, och råda the andra collegierne deputera visse
26
till legationem Gallicam, skall Maintziske directorium lickväll, föruth och
27
förän conclusa äre vordne sammendragne och något resultat theruhr kunnat
28
komma, hafva rundt afslagit then Frantzöske deputationen på thet vijs som
29
then var begärat, föregifvandes at thet vore wieder dess reichz herkommen.
30
Ville the Frantzöske något proponera, som anginge alle ständerne och till
31
then ända hafva af them visse deputatos, kunde thet fuller skee, men inthet
32
at deputati skulle på theras fordran comparera i theras logementer. Legatio
33
Gallica, bekommande thetta svaret, lät straxt hoos mediatorerne arrestera
34
protocollet, som mediatorerne hade opsatt och innehält then Frantzöske
35
replicquen, thermed vägrandes, at thet inthet måtte uthgifvas åt them
36
kaijsserlige. Genom La Barde bleef och här af oss begärat, at vij ville hålla
37
inne med vårt protocoll i någre dagar.

38
Imedlertijdh och efter thet gick långsampt i Munster, komo grefven af
39
Nassou och Vollmar den 5. huius [ 5./15. Januar 1646] hijt öfver, at conferera
40
medh the kaijsserlige som här äre. The låte sigh hoos oss så oblique genom

[p. 78] [scan. 118]


1
grefven af Lamberg anmäla och blefve af oss visiterade. The föregåfvo at,
2
om legatio Gallica hade låtit begära deputationem statuum till at communi-
3
cera then något, hade thet inthet hafft så stoort betänkiande. Men efter the
4
hafva låtit säija, at the ville något proponera, var thet dragit i mehra con-
5
sideration. Offvanbemelte kaijsserlige sade sigh väll vetta, at ständerne som
6
här äre, hade förr och efter replicquen fåt part af oss om våre handlingar;
7
ständerne vore våre adhaerenti[!] et confidenti, och sakerne här gå med maneer,
8
och ingen blifva fordrat pro Imperio, som legatio Gallica thet hafver synts
9
villia göra. The Frantzöske hafva nepligen annars väntet, än at the Maintzis-
10
ke, som the kunna medh militien i stifftet handtera efter sin villia, ju skylle
11
rätt hafva bracht theras begäran fram för ständerne och behörligen hämptat
12
alles rådh igen; sampt och at ständerne, betrachtandes at the Frantzöskes
13
värf var them föruth kunnigt och beforderligit till friden, skulle lätteligen
14
villia förstå thertill. Men the befinna från then eene tijden till then andra
15
och hafva härmed händer imellan, at ehvadh Frankrijke biuder till och gör
16
sin religionsförvanter här i Tysklandh, antingen med caresser eller i annar
17
måtto till villies och bästa, blifver lijtet erkänt och illa löhnt. Om vij hade
18
här, ehuruväll med begäran at communicera ständerne något, sändt till
19
directorium Moguntiacum, hade vij uthan tvifvell fåt samma svaret som
20
legatio Gallica, aldenstundh the Maintziske inthet göra uthan the kaijsser-
21
liges vetskap och them emoot.

22
Medan thetta står på i Munster, bekomme vij breef ifrå duc de Longueville
23
och hans colleger, theruthi the besvära sigh, som hade vij här giordt, deels
24
emot alliancen deels nästhållne concert öfver replicquen, i thet 1., at La
25
Barde inthet var med oss hoos the kaijsserlige och 2., at stiffterne skulle
26
här vara nämbde ibland Eders Kgl. Maj. satisfaction, som copian af sielfva
27
brefvet under lit. A thet med mehra uthvijsar

42
Vgl. zu diesen beiden Fragen auch die Relation der französischen Gesandten vom 14. Januar 1646:
43
Négociations secrètes III S. 16f.
.

28
Hvad som i Munster är vordet concerterat emellan mig, Johan Oxenstierna,
29
och then Frantzöske ambassaden, thet är Eder Kgl. Maj. uhr ther öfverstälte
30
särskilte och nästförleden den 29. Decembris [ 29. Dezember 1645/8. Januar
31
1646] härifrå gångne relation förmodelig nu reeda framkommit. Thet taltes
32
fuller oss emellan om residenternes närvaru, men bleef inthet theruthinnan
33
sluttit. Legatio Gallica står therpå, att residenterne i krafft af alliancen måge
34
interesse tractatui cum honesta sessione, ut audiant, referant ad plenipoten-
35
tiarios quisque suos, et sicuti opus praesentes moneant. Hvilket vij fuller
36
inthet neeka, men hafva them theremot förestält, att bägge sijdors residenter
37
måtte i thetta fallet gå al pari och vara lijka, så at then eene inthet kan vijdar
38
trängia sigh in, än then andre på sin ohrt blifver tillåthen. Och förthen-
39
skuldh, efter alle actus, som i Munster passerar emellan partherne och
40
mediatorerne, svara emot then eene, som här in transactione immediata
41
förefaller, och Eders Kgl. Maj. resident inthet kan i Munster admitteras till

[p. 79] [scan. 119]


1
alle, uthan allenast tvenne superficiale och efteråt anstälte communicationer
2
hoos Contarini, men får inthet närvarande höra hvadh som hoos nuncium
3
och the kaijsserlige förelöper, så hafver man med här nästtillförende och i
4
förre breef anteknade skääl remonstrerat them olijkheeten, och at thet för
5
then orsaken skuldh inthet var i vår macht, at uthan Eders Kgl. Maj. aller-
6
nådigste ordre tillstädia något i thetta fallet, som vij tyckte vara emot alli-
7
ancen; oss så härefter som härtill villia gå med them efter alliancen och con-
8
certera förtroligen och i lijka steegh, inthet dölliandes för La Barde af thet
9
som i tractaten med the kaijsserlige passerar. På thetta slaget hafve vij, som
10
sagt är, alt härtill talt medh them och achta ungefär så svara på brefvet.
11
Hvadh nu Eder Kgl. Maj. oss häruthi allernådigst behagar at befella, skall
12
hörsamligen blifva efterkommit.

13
Huruvijda thet och är talt om stiffterne, vijsar ofvanbemeltes min, Johan
14
Oxenstiernas, relation, jämvähl vårt samfälte breef af den 31. Decembris
15
[ 31. Dezember 1645/10. Januar 1646] , på hvadh sätt stiffterne äre nämbde
16
i replicquen.

17
La Barde var i går hoos oss och gaf tilkänna, at legatio Gallica, ehuruväll
18
ther ingen satisfaction hade fåt af ständerne, lickväll boni publici caussa
19
hade tillåtit, at replicquen måtte them kaijsserlige tillställas. Den *** huius
20
hafva Caesareani här låtit inhändiga thet Maintziske directoriumet sitt proto-
21
coll aff vår replicque, hvilket i förgår är begynt at dicteras åt ständernes
22
skrifvare. Vårt, som är extractevijs tagit uhr relationen de dato den 31. De-
23
cembris , hafve vij i går underhanden meddelt then Hessen-Casselske, Alten-
24
burgiske och någre andre, att the måge thet jämföra med thet kaijsserlige
25
och i the tillstundande deliberationer hafva sigh thet tillhanda.

26
Grefven af Nassou, Vollmar och Crane, som vij i nästförledne vecku uthi
27
visit- och revisiterne äre komne till talss med, hålla amnestien tagin ifrå
28
anno 1618 och extenderat på Behmen, erffländerne och Pfaltz vara een
29
tröögh saak och tractaten till hinder. The sökia som oftast anledning till
30
närmare conversation medh oss och thermed lägenheet at smöija oss i
31
sinnet, at Kaijssaren tår fuller lickväll finna rådh, att contentera Eder Kgl.
32
Maj. i dess privat desiderio; men Frankrijke låtz the icke villia gifva een
33
prick eller hårsmån mehr än som reeda är tilbudet. Inthet hafva the ännu
34
nämbt, eller vij med grund kunnat erfahra, hvadh the tänkia at biuda Eder
35
Kgl. Maj. till satisfaction.

36
The Brandenburgiske låto den 8. huius [ 8./18. Januar 1646] begära 1. audience
37
hoos oss och 2., at man på både sijdor måtte hafva secretarios tillstädes at
38
protocollera thet som förefölle. Effter thet senare postulatum om secreterar-
39
nes adhibition var nytt och tillförende på theras sijda inthet brukat hoos
40
oss, hafver man kunnat eftertänkia, at the skulle villia något synnerliget
41
bringa före, och förthenskuldh opskuttit audiencen på någre dagar. Imedler-
42
tijdh sände vij Mylonium till them, at förhöra, om the, som man af theras

[p. 80] [scan. 120]


1
begäran kunde döma, förmodelig hade något vichtigt at föredraga hoos oss,
2
icke skulle villia gifva oss thet föruth skrifftelig, at man kunde desto bättre
3
öfverläggia saken och them therpå behörligen svara. Grefven af Wittgen-
4
stein hafver svarat, dät the hade ingen ordre at gifva thetta skriffteligen,
5
uthan mundteligen ifrå sigh. Saken inthet vara ny, uthan then samma, som
6
the tillförende hoos oss och residenten Rosenhanen i Munster någre gånger
7
hafva förebracht om Pommeren. Och efter the hafva spordt at theras, men
8
eenkannerligh grefvens af Wittgensteins förebringan i thenne saken, vare
9
på Eders Kgl. Maj. sijda illa optagen, kan skee therföre, at then inthet var,
10
som Wittgenstein hafver henne förrestält, infattat och öfverskrifvin, så ville
11
the nu hafva secreterare therhoos, som kunde protocollera itt och annat
12
som förrefaller. Them och vara befallat, at i lijka måtto remonstrera them
13
kaijsserlige, konglige och alle här vidh tractaten varande gessandter sampt
14
Romerske rikssens ständer churfurstens af Brandenburgs rätt till Pommeren,
15
och at han för sin person inthet achtar stå af thet samma medh godo. Om
16
thet skeer med gevalt och trugh, kan han fuller nu vidh så fatte saker inthet
17
göra theremot och taga till värn, uthan vill befalla Gud saken och låta heela
18
världen see, at honom skeer orätt. Han hade thet inthet förtient af the
19
evangeliske väsendet, som han efter sin anträdelsse till regeringen och chur-
20
würden hafver troligen ståt bij; eij eller väntat eller ännu kan troo, at Eder
21
Kgl. Maj. medh alfvare söker at förhålla honom, churfursten, hans landh.
22
Thetta var så ungefär thet som Mylonius hafver märkt hoos grefven af
23
Wittgenstein.

24
Schäffer sade oss, at the kalla thet sielfva een protestation, som the villia
25
göra. Vij hafva inthet än satt them tijman, men hålla lickväll så före, at the
26
kunna komma i morgen, då vij, eftersom theras förebringan kan vara an-
27
tingen som ofvantill är mält eller annorledes artat, achta mötha och svara
28
thene, hafvandes till rättesnöre, hvadh Eder Kgl. Maj. uthi instructionen
29
och sidermehra inkomne ordres allernådigst befaller och then saken kan
30
gifva oss vid handen.

31
The Chursachssiske skole vara å vägen och väntes hijt i thesse dagar.
32
Secretarius, som är för them skickat, skall hafva sagt, at the näpligen stå
33
efter then ähran uthi receptioner, gång, säte och titlar, som the andra chur-
34
furstlige hafva hoos een deel fått.

35
Ertzhertigh Leopoldi

36
Leopold Wilhelm Erzherzog von Österreich, * 6. Januar 1614, † 20. November 1662 Straßburg,
37
zweiter Sohn Kaiser Ferdinands II., war Bischof zu Passau und Straßburg (1625), Halberstadt
38
(1626), Olmütz (1637) und später Breslau (1655). Seit 1642 bekleidete er auch die Würde des
39
Hoch- und Deutschmeisters. Von 1639 bis 1646 befehligte er als Generalissimus das kaiserliche
40
Heer und wirkte seit 1646 als spanischer Generalgouverneur in den Niederlanden.
såssom episcopi Argentinensis gessandter

41
Johann von Giffen, * Prag, Rat der bischöflich straßburgischen Regierung und Großvogt zu
42
Schirmeck. Er wurde zum Bevollmächtigten Erzherzog Leopold Wilhelms bei den Friedens-
43
verhandlungen ernannt. Nach dem Friedensschluß war er Direktor der bischöflichen Rechenkammer
44
und starb am 13. Mai 1656 in Zabern. Biographie in Eduard Sitzmann : Dictionnaire des
45
hommes célèbres de l’Alsace I (Rixheim 1909) S. 602. APK 9408f.
hafver

[p. 81] [scan. 121]


1
besökt then Maintziske principalgesandten i Munster och ingen mehra
2
titell, än förr hafver varit them emellan vant, gifvit honom. När samma
3
gessandte mälte sigh an hoos Bavaricos, hafva fuller thesse tillstat honom
4
tijman, men sagt, at the hoppas han honorerar them medh then titell som
5
the kaijsserlige och konglige plenipotentiarii gifva. Argentinensis skall
6
allenast hafva sagt, at han ville theri vetta skicka sigh, som thet tienar och
7
bör vara them emellan. The Beijerske, märkiandes then andres resolution,
8
hafva undanbögt visiten, förevändandes at andre hinder vore infallne.

9
Generalstaternes gessandter

33
Vgl. Relation de l’arrivée et de l’entrée de leurs Excellences Messieurs les Ambassadeurs
34
et Plénipotentiaires de leurs Hautes Puissances les Etats Généraux des Provinces-Unies
35
à Munster, et de quelle manière ils y ont été reçus et congratulez selon leurs propres
36
écrits: Négociations secrètes III S. 396–398. Vgl. auch die Verhandlungen des schwedi-
37
schen
Reichsrats vom 17./27. Dezember 1645: Her R. Cancelleren rådde man skulle kalla
38
dem Excellentes och tractera dem som kongelige legatos, efter Galli dedh samma gö-
39
ra: SRP XI S. 260.
äre uthan för staden Munster fägnade af the
10
Frantzöske och Portugiske gessandterne med folck och vagnar och sedan
11
efter maneeret ini logementerne beledsagade. Uth på fältet, när duc de
12
Longuevilles och hans colleges adelssmän, som vore sände medh vagnarne,
13
komo till at beneventera them, äre Holländerne, som the Maintziske giorde våre
14
uthskickade, blefve i sine säten och hafva inthet rördt sig op eller uhr vagnen.
15
I lijka måtto hafva the, kommandes ini logementerne, icke häller på bruke-
16
ligit sätt tackat och dimitterat ofvanbemelte Frantzöske adelssmän, uthan
17
hvar och een fijckt till stolerne och uthaf them räkt handen åt them andre.
18
Hvilket duc de Longueville hafver förtrutit och på maneerligit vijs reproche-
19
rat them igen, i dät at, när Hålländernes secretarius kom till honom, duc
20
de Longueville, at tacka för ähran, som legaterne var vederfarin med
21
receptionen, hafver han mött och fölgt honom uthom sin cammar och saal,
22
caresserandes honom på thet höfligste, och när hertigen trädde sin koos
23
och in igen, hafver een af Frantzoserne, thertill bestält, sagt secretario
24
Batavico i öronen: Duc de Longueville är mycket courtoisare än edre princi-
25
paler, som icke eens viste at stiga op för oss, hvarken i vagnarne eller aff
26
stolerne

40
Wörtlich von S. von Pufendorf, Suecia S. 655 berichtet.
! Hvilket the Holländske gesandterne strax hafva fåt vetta och
27
sedan beflijtat sigh om reciprocque comportementer

41
Die Gründe für die Unhöflichkeit der Holländer gegenüber den Franzosen lagen in den proto-
42
kollarischen
Schwierigkeiten, die diese ihnen bisher bereitet hatten. Vgl. F. Dickmann 1 S. 209.
43
J. H. Scholte: Die niederländische Delegation. In Pax optima rerum. Beiträge zur
44
Geschichte des Westfälischen Friedens (Münster 1948) S. 137–156.
.

28
The Spagniske hafva fram för alle andra besökt Hålländarne och thesse
29
them andra igen; hvarest the Spagniske hafva icke allenast gifvit them all
30
ähra, som souveraine princers gesandter vederfars, uthan och i alla måtto
31
på thet höfligaste tracterat them

45
Vgl. F. Dickmann S. 208.
.

[p. 82] [scan. 122]


1
Hvadh öffversten Morser

28
Friedrich Moser von Filseck, schwedischer Kommandant der Festung Benfeld.
skrifver uhr Benefäldt hijt till oss, thet vijsar
2
bijlagan under lit. B. Vij villia höra hvadh then Strassburgiske säger, och
3
efter sakens beskaffenheet tala med La Bard och låta residenten Rosenhanen
4
göra thet samma hoos legationem Gallicam.


5
Beilagen in DG, A I 1, Legat. [4]:


6
A: 17–17’ Die französischen Gesandten an die schwedische Gesandtschaft [Kopie ]. Münster 1646
7
Januar 14

8
B: 18–18’ Obrist Friedrich Moser von Filseck an die schwedischen Friedensgesandten. Benfeld
9
1646 Januar 1

10
Ohne Bezeichnung: [ ohne Zählung] Avise

11
Desgl.: [ohne Zählung] Zeitungsbericht eines Korrespondenten [Chiffre: 1517] an Georg Keller zu
12
Osnabrück. Ohne Ort 1646 Januar 2

13
Desgl.: Ausländische Avise

14
Desgl.: 23
Extract schreibens aus Regensburg 1645 Dezember 24

15
Desgl.: 24–28 Avise

16
Desgl.: 29–29’ Collegium catholicorum an das Collegium evangelicorum [Kopie ]. Münster 1645
17
Dezember 12

18
Desgl.: 30 Avise

19
Desgl.: 31–31’ Notul des reverses in puncto admissionis, ausgestellt von Dr. Johann Krull
20
[ Kopie]. Osnabrück 1645 Dezember 11 [ Druck: J. G. v. Meiern II S. 130]

21
Desgl.: 32–32’ Avise

22
Desgl.: 33 Copia befelchs des vicomte de Corvoall

29
Charles Christophe de Mazancourt, Vicomte de Courval. Er tritt 1650 als Gesandter beim
30
Domkapitel in Trier auf: Repertorium der diplomatischen Vertreter I S. 242.
. Mainz 1645 Dezember 17 [ Druck:
23
J. G. v. Meiern II S. 833]

24
Desgl.: 34–36 Avise

25
Desgl.: 37–37’ Korrespondent B[ilderbeck] an den Sekretär Keller in Osnabrück. Ohne Ort 1646
26
Januar 14

27
Desgl.: 38 Derselbe an denselben. Ohne Ort 1646 Januar 18

Documents