14

–/ 171 /–

Rosenhane an Königin Christine

16

Münster 1646 August 16/26

17

Pr.: Stockholm 1646 September 3/13

18

Ausf.: DG, A I 1, Legat . [ 5 ], 1280–1281

19

Belebung der kaiserlichen Verhandlungsfreude durch schwedische Waffenerfolge. Versuche zur Tren-

20

nung Frankreichs von Schweden. Frankreichs Verzicht auf die Reichsstädte im Elsaß. Longuevilles

21

Drängen auf Vorangehen der Verhandlungen über die schwedischen Satisfaktionen. Sein Hinweis

22

auf entstehende Gefahren bei fehlender Einigkeit der beiden Kronen

34

Über die vorhergehenden Themen berichtete Rosenhane am selben Tage auch den Osnabrücker

35

Hauptgesandten: DG, A I 1, Resident ., 353–354.

. Hoffnung auf baldigen Abschluß

23

der französisch-spanischen Verhandlungen. Abwesenheit der holländischen Gesandten.

24

Jag för min ringa persohn, såssom een Eders Kgl. Maj. underdånige och

25

trogne tienare, hafver orsak mig högeligen at hugna och frögda öfver thet

26

önskelige tilståndh vidh Eders Kgl. Maj. armée, hvilken sin fiende så vijda

27

hafver bracht och pousseradt, at then icke allenast hafver most quitteradt

28

sine quarteer och fördeeler sampt proviant och munition som the samblat

29

hafva, uthan är och så ifrån sine länder och desseiner afskurin och uthi

30

angustias bracht, at man menneskelig til dömma håller den mehrendeels för

31

ruineradt.

32

Upå hvilket iblandh andre gode effecter som föllia måge, den allaredan sig

33

hafver yppat, at keijsserlige gesandterne på thenne ohrten, som härtil genom

[p. 421] [scan. 461]

1

een obstination hafva oppehållit tractaterne för någon ringa advantage, som

2

the för någre veckur sedan förmeente sig hafva medh kriget, än igen ähre

3

kompne på andre tanckar och genom mediatorerne i thesse dagar recom-

4

menderadt Frantzösche gesandterne tractatens reassumption och fortsätt-

5

ning , brukandes dhertil allehanda skähl och motiver, eenkannerlig före-

6

bråendes them thet, at the alt för myckit låtha regera sig utaf sine allierade

7

och för sig sielfve inthet kunde företaga, dher dogh nogsampt viste at Eders

8

Kgl. Maj. och cronan Sverige ingen alfvar hade medh friden och thet fåfengt

9

och alt förlångt vore theropå at vänta.

10

Hvaropå sedan som tilbörligen af Frantzösche gesandterne är svaradt medh

11

contestation af beggie cronornes sinceritet och åstundan til friden, doch alt

12

medh deres bestendige conjunctur och samhelligheet, sampt theres upsååt

13

at tillijka i acht taga Tyske stendernes interesse och hvadh mehra til een

14

honest och redelig fridh hörer, ähre [the] förslagsvijs öfver Frantzösche

15

satisfactionen kompne til at taala och eenkannerlig om Philipsbourg. Vidh

16

hvilken occasion the Frantzösische hafva framdraget och mediatorerne

17

öfvergivit den accord som the churfursten äller biscopen af Speijr theröfver

18

slutit hafva.

19

Den samma som utaf them keijsserlige sedan til churfurstlige collegio är

20

öfvergifven til at fatta dheröfver sitt betänckiande, och i fall at the tillijka

21

medh Keijssaren gifva thertil sitt samtyckie, som förmodeligt ähr, låtha the

22

Frantzösische sig märckia villige at afstå theres praetension på the 10 rijks-

23

städer i Elsass, hvilke städer the keijsserlige härtill hafva hållit omöijeligit

24

at kunna cedera. Huruvida the nu häröfver förlijkas, hafver man snart til

25

at förnimma.

26

Tmedlertijdh örkia Frantzoserne som offtast upå at man på Eders Kgl. Maj.

27

och chronan Sveriges vägnar medh tractaten avancera motte och sådane

28

medel föreslå, som til friden tiena, til hvilken at maturera the föredraga

29

alle the skiähl the veeta, såssom duc de Longueville thet i går medh vidh-

30

lyfftigheet giorde, dragandes iblandh annat det til een motif at såssom la

31

grandeur de la maison d’Austriche hafver opvöcht öfver sig the jalousier

32

och krijg som hon nu sticker uthi, så hafver man at see sig före, at la

33

grandeur et bonne union des couronnes icke förorsaka i lijka motto för

34

månge invidos och opponenter, som kunna medh tidh falla them prae-

35

judicerlige , såssom han i synnerheet berättade, medh hvadh flijt och artifices

36

the Spanische sökia at imprimera Staterne den fahrn the sittia uthi emellan

37

tvenne mechtige cronor, som lefva i sådan union och gått förståndh sin

38

emellan. Hvilket och hoos dem sådan jalousie hafver förorsakat, at the nu

39

inthet mehra låtha vara sig angeläget och efftertrachta än huru the genom

40

een och annan väg måge hindra och stutza cronornes desseiner och pro-

41

gresser , hvilket i tijdh til at förekomma han för rådeligast hölt, at man för

42

thenne tijden acquirerade så mycket möijeligast vore och sig thermedh

43

contenterade til thess the orages och tempestes som nu synas upstå, motte

44

sättia sig, och man een annan gång finge tidh och occasion thet at uthföra,

[p. 422] [scan. 462]

1

dher man lust hade, och at beggies cronorne imedlertijdh såväl nu durante

2

tractatu såssom sedan immerfort motte blifva uthi een très estroicte union

3

och allience tilsamman en despit för alla deres missgynnare.

4

Medh Spansche tractaten är inthet vidare kommit, sädan jag af den 1. huius

5

Eder Kgl. Maj. underdånigst derom adviserade. Och hålla Fransösche ge-

6

sandterne dherföre at den ingen stor difficultet skal gifva, uthan lättelig

7

kunna slutas af endan vidh dette feldttåget.

8

Staternes plenipotentierade som til Nederlandh afreste, ähre ännu inthet

9

igen kompne.