Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
72. Rosenhane an Königin Christine Münster 1646 März 7/17

7
–/ 72 /–

8

Rosenhane an Königin Christine


9
Münster 1646 März 7/17

10
Pr.: Stockholm 1646 März 30/April 9

11
Ausf.: DG, A I 1, Legat . [ 5 ], 1257–1258’

12
Klagen Trauttmansdorffs über unzumutbare Forderungen der Evangelischen an die Katholiken.
13
Französische Meinung zur Überlassung geistlicher Güter an die Evangelischen. Ablehnung der
14
französischen Satisfaktionen durch Trauttmansdorff, dagegen Bereitschaft zum Vergleich mit
15
Schweden. Lothringischer Paß. Eintreffen der französischen Antwort auf das spanische Friedens-
16
angebot . Spanisch-französischer Heiratsplan.

17
The förnembste sakerne hvaropå denne fridzhandel nu beroor, ähre grava-
18
minum och satisfactionspuncterne, uthi i hvilke stoore besvär yppas och
19
sig finna låtha. Grefven af Trautmansdorff difficulterade desse ting hårdt,
20
befruchtandes synnerligen hvadh uthgång uppå protestantium gravaminibus
21
skulle blifva, emedan the alt för svåre förekomma dem catholische, och fast
22
svårare föreslagne media sine desiderier at erhålla, skattandes them af den
23
vichtigheet, at papisterne heller ville opsättia lijf och godz än them bevillia
24
och undergå, hvarmedh the offentligen samtyckte til deres religions egen
25
ruin. Desse hafva uthkastadt någre media på sin sijda och komme i desse
26
dagar uth. Galli praesumeras sammalunda secondera papisterne medh för-
27
tröstningar at bijfalla them, deraf obstinationen mehra växer. Dogh emot
28
mig låtha icke sådant märckia, fast heller inrådandes, at man icke urgerar
29
perpetuam bonorum ecclesiasticorum possessionem, emedan thet hålles för
30
een omöijelig ting, uthan heller amicabili compositione låtha komma på
31
prolongation af åhren, såssom til 50, 60 heller huru beggie deelarne kunna
32
sig deröfver föreena.

33
Dhet andre mehrbemelte greff Trautmansdorff uthi sin reciproserade visite
34
til mig berörde, var den store satisfaction cronorne begiähra, och i synner-
35
heet Franckrijke. Och oansedt Eders Kgl. Maj. och cronan Sverige väl

[p. 198] [scan. 238]


1
hafver mycket begiähradt, deröfver och monge mootständere sig hafva
2
yppadt, så kunde man lijkväl häruthinnan finna expedient, dher elliest någon
3
moderation skedde, såssom han sig förmeente på dette aldranärmaste reeda
4
hafva uthelåthidt emot Eders Kgl. Maj. legater i Ossnabrügk, derom han
5
nu medh förlånghan väntade svar ifrån Eders Kgl. Maj. uhr Sverige. Men
6
medh Elsass vara een omöijeligit och heelt impracticabel ting, emedan thet
7
vore den förnembste provincie i Tysklandh, der icke stodo til abalieneras.
8
Jemväl och falla härvarande ständers samptlige vota icke allenast emot ces-
9
sionen af dette landh, uthan och all annor satisfaction för Frankrijke, som
10
ingen legitimam belli causam hafft hafver heller ringeste praetension på
11
Elsass, fast heller hållandes före, som skähligare vore det cronan Franckrijke
12
obligerades den at gifva Keijssaren. Dogh at unflöga vidhlyfftige disputer
13
sampt tesmoignera sin fridhbegirigheet vore deröfver tilbudit Metz, Toul
14
och Verdun etc. Hvar the hermedh sig icke vele låtha benöija, inthet högre
15
någon tidh hafve til förvachta. Och förmeente han denne stendernes censur
16
varda så mycket krafftigare, som deres votorum suffragiorumque iura äre
17
hijtbrachte, införde och confirmerade genom chronornes giorde intercessio-
18
ner , invitationer och pådrifvande.

19
Häremot Galli tyckia sig heller vela låtha genom krijgets continuation
20
afvinnas occuperade platzer, än något vidare cedera af thet the uthi sin
21
replique begiähradt hafva.

22
I desse förledne dagar hafva mediatorerne å nyo på keijsserlige legaternes
23
vägnar solliciteradt om pass för hertig Carl af Lottringen hoos legationem
24
Gallicam, och medh åthskillige motiver budit til den at erhålla, alleguerandes
25
för skähligt det han, hvilken af rijkzens församblade stender judiceras een
26
interessent i saakerne, motte hafva fritt här genom sine deputerade com-
27
parera och förebringa låtha, hvadh han för nöden hade, jemväl och at the
28
i betrachtande af föregångne courtoisier dem och deres allierade af Keijssaren
29
uthi meddelande af passporten för mediatstenderne äre vederfarne. Nu the
30
fördenskuldh icke låthe finnas sig så obstinate och frånvänt, besynnerlig
31
effter och chronan Franckrikes vänner och allierade ogilla at det passport
32
refuseras skulle, men alt dette såssom impertinent och in praeliminaribus
33
afhandladt, af legatione Gallica platt uthslagit blifvit

41
In der Relation der französischen Gesandten vom 24. März 1646 an Brienne wird die schwedische
42
Haltung bezüglich des lothringischen Passes, die mit der französischen Einstellung übereinstimmte,
43
als ein besonders positives Anzeichen für die wiederhergestellte Einigkeit der beiden Mächte
44
angeführt: Négociations secrètes III S. 132.
.

34
I förgår kom desslikest tilbakars den courieren, som härifrån för få veekur
35
sedan expedierades medh den proposition Spanische gesandterne genom
36
mediatores hafva giöra låthidt, dher theres konung hemstälte drotningens
37
i Frankrike, såssom sin systers, discretion at mediera friden emellan sig,
38
som broderen och hennes sohn, och nu til svar bekommit, at legatio Gallica
39
må höra deres Spaniernes förslag, sampt förehålla dem innevahrande til-
40
ståndh , och at the noga considerera den consequence som föllia vil, dher

[p. 199] [scan. 239]


1
kriget längre continuera skal; fördenskuldh henne ställandes tilbakars kon-
2
gen i Spaniens discretion at lämpa alle saker til sådane conditioner, som
3
denne tiden kunne lijkmätige vara. Och effter the vidh Frantzöske hofvet
4
hålla sådant raiçonnabelt, giörligit, och à propos, ty önska the Fransöske
5
plenipotentiariis til sluthedt lijcka, medh synnerlige gratulationer til een
6
beständig och reputerlig fridh.

7
Öfver Hollandh, som elliest ifrån åthskillige andre orther, äre här tiender
8
inkompne, som itt gifftermåhl vore förhanden emellan kongen i Franckrijke
9
och fröken i Spanien

34
Der am 5. September 1638 geborene und seit dem 14. Mai 1643 unter Vormundschaft regierende
35
Ludwig XIV. heiratete nach dem Pyrenäenfrieden am 9. Juni 1660 die am 20. September 1638
36
geborene Infantin Maria Theresia von Spanien.
, medh hvilken konungen i Spanien vore sinnadt
10
cedera alle 17 Niederländiske provincierne, dogh förbehållen unitis Belgie
11
sin souverainitet, jempte vidh hängdh condition at kongen i Franckrijke
12
häremot affstår protectionen af Portugal och Catalaunien, hvilket een stoor
13
alteration hafver här förorsakadt. Jag hafve fördenskuldh låthit mig denne
14
importante saak varit angelägen at penetrera och hoos Fransöske legaterne
15
vissare erfahra; hvilke hålla fult och fast före det vara een feincte af Spa-
16
nierne at giöra een förandring i humeurerne, sampt een omöijelig ting, som
17
skrifver emot Spaniernes art och maneer, mehre tilbiuda sig at cedera och
18
affstå än någon tidh är begiähradt. Hvadh vidare häruthinnan förelöpa kan,
19
berättar Eders Kgl. Maj. jag hereffter underdånigst.

Dokumente