6

4

Memorial für Joh. Oxenstierna, Ture Bielke und Salvius

8

Stockholm 1643 August

9

Kopie oder Reinschrift: Kgl. Koncepter

10

Memorial af Kongl. Maij:tt, vår allernådigste drottning, gifven och

11

tillskickadt des till fredztractaten i Osnabrügge förordnade commissarier,

12

rijkzrådh och hofcantzler, her Johan Oxenstierna, her Thuro Bielke och

13

Johanni Salvio Adler, öfver någre ehrenden, som i förrige gifne hufvudh-

14

instruction icke äre så klarligen uthtryckte, som närvarande tijder och

15

sakernes förlopp någon vijdare förklaring kunne fordra. Actum Stockholm

16

de *** Augusti åhr 1643.

17

1.

18

H. Kongl. Maij:ttz förordnade commissarier till fridztractaten hafve

19

uthförligen att sij uthur deres förrige här undfangne instruction och

20

underrättelse, huruledes H. K. M:t achtar nödigt, nyttigt och reputerligit

21

vara, at, sedhan praeparatorierne äre till redz och richtige, congressus

22

legatorum må anställas, huru dervedh att förfara och hvadh i begynnelsen

23

så i ceremonierne som realiteten vill tagas i acht, och fördenskuldh sine

24

commissarier hermedh remitterar till för:te instruction den som ett

25

rättesnöre i alt att effterkomma, så vijda det genom andre effterfölliande

26

skrifvelser eller ordrer icke tilläfventyrs kunde finnas limiterat. Men

27

effterdy nagot sädan ähr infallet, som bättre förklaringh synes behöfva,

28

derföre hafver Hennes Kongl. Maij:t sine yttermehre tankar theröfver

29

velat medh commissarierne communicera.

30

2.

31

Och till ded förste endogh Hennes K. M:tz i sin förre instruction serdeles

32

hafver sine commissarier opå lagdt at medh mediatorerne såväl som

33

Frantzösiske commissarierne och ständerne att öfverlägge och sigh beflijte,

34

huruledes Tyske fursternes och ständernes och sielfve Romerske rijkes

35

stat måtte till sitt förrige vilkohr redresseras, så hafver Hennes K. M:t

36

lijkväl det alt velat upreppa igen, dess commissarier starkare inbinda och

37

paleggie, att dhe denne punct de restitutione Germaniae principumque et

38

ordinum imperii in veterem libertatem et statum för all ting och såsom

[p. 8] [scan. 40]

1

den rätta hufvudh- och fundamentalorsaken till dette krigedt, hvilket ähr

2

af ständerne begynt, af åthskillige konungar och republiker fomenterat,

3

af konungen i Danmarck försökt, af sahl. Kongl. M:t intill sin dödh

4

fördt, sedan och aff H. K. M:t alt hijt till consinuerat och aff Frankerijke

5

angånget och ähnnu föres, på det högste hoos een och annan drifve medh

6

sådanne argument och remonstrancer, som dess vichtigheet kräfver.

7

3.

8

Derföre och såsom Kongl.M:t görligen befinner, att Keijsaren till stijffta

9

een absolut dominat och få Tysklandh till sitt frije och egenvillige commen-

10

do haffver till een tijdh bortåth på deputationsdagen i Frankofurth ahm

11

Main trachtat dereffter att furster och ständerne i Romerske rijkedt icke

12

måtte admitteras till fridztractaten cum iure voti et suffragii, så vill så

13

mycket mehr vara af nödhen, at commissarierne medh dhe Frantzösiske

14

och mediatorernes gesandter stå der fast opå att och furster och ständerne i

15

Romerske rijkedt admitteres till fridzhandelen och sielffve eller genom deres

16

fullmechtige tala på deres rätt, frijheet och interesse, efftersom och det haf-

17

ver varit een afftalt saak, at ständerne, men i synnerheet dhem som medh

18

oss för dette hafva stådt i vapnen eller elliest giordt sigh oss och chronan

19

medh alliancer anhängige och förbundne, skulle stånda fritt anten per se

20

eller per regnorum legatos et plenipotentiarios at drifva på fridztractaten

21

deres saak. Om dette hafver Kongl. Maij:t påmint och medh mehra be-

22

falladt uthi Nr. 3 .

23

4.

24

Men enkannerligen moste Kongl.M:tz commissarier först och frembst sigh

25

till det högste vinläggia och om beflijta at få dhe Frantzösische commissa-

26

rierne på denne meeningen och hoos dem anhålla och befodra, at på Hennes

27

K.Maij:tz såväl som konungens i Frankerijkes vägnar een rätt resolution

28

måtte fathas och eenhelligen drifvas, bådhe att bemälte Tyske furster och

29

ständer må admitteres till tractaten jemväl och att alle i sin förre stat sättias

30

måtte och deruthinnan hafves öga allenest opå Romerske rijkes och des

31

huffvudh och ledemoters herbrachte frijheet och rätt i andelige och verdz-

32

lige saker till förhindring af den absolute dominat, som sedhan genom

33

vapnen heller affträngde föreeningar ähr till alle rijkzens ledemoters och

34

nabolige kongerijkers praeiudicium funderat vorden.

35

5.

36

Kan nu Frankerijke dertill bringas, såsom för dess eget interesse förhop-

37

ligit ähr och kongen i Frankerijke såväl som dess ministri sigh hafva låtit

38

förlydha, då skole H.K.M:tz commissarier beflijta sigh om att den puncten

39

blifver upsatt och författadt på ded bäste sättet och at des intention eller

40

summa må denne blifva at restituera Tysklandh in eum statum, som det var

41

anno 1618, att den Pragiske friden och hvadh som sedan in praeiudicium

[p. 9] [scan. 41]

1

libertatis Germaniae och ordinum ähr anten per edictum anno 1629 eller per

2

collegium electorale eller per comitia Ratisbonensia eller elliest statuerat

3

och stadgatt vordet, må vara casserat och uphäfvet. Om orden tagas således

4

eller elliest, det vill Hennes Kongl.M:t inthet så nogha hafva satt, allenast

5

att meningen och intentionen bliffver observeradh. Och moste på dette fallet

6

ständerne starkt dragas dertill, icke allenast dee evangeliske, uthan der man

7

och någre kunde få derhän aff dhe catholiske, hafver man orsaker att arbeta

8

deropå, serdeles at förmå den ene och andre parten dertill förmedelst land-

9

grefvinnan af Hessens och flere adfectionerades cooperation, enkannerligen

10

att dhe catholiske drages dertill genom Frankerijke.

11

Där dette ochså kunde funderas, at här vore säkert att arbeta opå, då måste

12

ochså mediatorerne drages till cooperation; och om dhe icke vele heller

13

sigh difficulterade och excuserade, att då invidien deriverades inpå dem på

14

begge fallens uthslagh, att ded anten ginge för sigh eller tillbakars.

15

6.

16

Hvar nu Fransösiske commissarierne sådant att pådrifva eller admittere

17

låtha sigh finnas vedervärtige, så skole Hennes Kongl.M:ts commissarier

18

dogh lijkväl icke låtha strax fallat, uthan draga på sin sijdha hvem dhe

19

kunna, icke allenest ständerne, uthan och mediatorerne så och Staterne i

20

Nederlandh, kongen i Engelandh etc. och genom desse deels authoritate,

21

deels argumentis, deels och metu poussera Frantzoserne till att låtha sigh

22

vårda derom. I een summa göra alt det möijeligitt ähr, att alle fördreffne

23

måge restitueras så i erflanden som i Romerske rijkedt och alt komma i sitt

24

förrige lagh; och der då något på sidstonne icke kan nåås, att skulden deraff

25

må falla på andre och icke H. K.M:t eller Sveriges chrona.

26

7.

27

I medier tijdh nu att dette driffves och hufvudhtractaten påstår, då skole

28

H.K.M:tz commissarier låtha sigh vara anläget att renovera och upretta

29

een ny alliance medh landgrefvinnan af Hessen-Cassel, hvilken den här

30

hafver sökt genom sin uthskickade, Winnandt von Polhelm, och ähr af

31

Hennes K.M:t till commissarierne, uthi then honom theropå gifne resolu-

32

tion förvijst vorden; i hvilken saak och handell Kongl.M:tz commissarier

33

haffve sigh att rätta effter hoosfogade special instruction.

34

8.

35

Der nu Kongl.M:tz commissarier kunne medh landgrefvinnan sigh föreena,

36

moste dhe och tillsij, huru dhe kunne draga ifrån Keijsarens partie andre

37

ständer i Romerske rijkedt, men serdeles churfursten af Brandeburg, her-

38

tigerne af Brunsvijk och Luneburg, hertigerne aff Weimar och Altenburg,

39

margrefverne af Anspach och Culmbach så och förnembste ständerne i

40

rijkedt, icke att dhe slute medh dhem någon neutralitet medh conditioner

41

aff stillesittiande, men mehra af cooperation i fridztractaten och vapnen

[p. 10] [scan. 42]

1

under Hennes Kongl:e M:tz directorio görandes således in eventum pacis

2

et belli Keijsarens partije svagare och vårt starkare.