Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
113. Königin Christina an Johan Oxenstierna und Salvius Stockholm 1647 Januar 9/19

[p. 206] [scan. 262]


1
–/ 113 /–

2

Königin Christina an Johan Oxenstierna und Salvius


3
Stockholm 1647 Januar 9/19

4
Kopie: RR fol. 31’–33’.

5
Pommern: Verweis auf die Order vom 7./17. November; Weisung für den Fall eines kurbranden-
6
burgischen Protestes betr. die besetzten kurbrandenburgischen Festungen und den Artikel über die
7
Verwicklung Pommerns in militärische Auseinandersetzungen. PS: Bericht Cbanuts über Nach-
8
giebigkeit des Kf. von Brandenburg. Vorrangiges Verhandlungsziel: Erwerb ganz Pommerns.

9
Med denne sidst ankombne post öfver Hamburg finge vij från Eder inge
10
bref, uthan tvifvel af ohrsaak att Plettenburg och S:t Romain äntå icke vore
11
kombne tillbakar från churförsten af Brandeburg; derföre vij och vedh näste
12
ankommandhe post vele churfurstens svar och Eder vijdare relation för-
13
väntha .

14
Vij, öfverläggiandes hoos oss dhe skiähl som vidh Pomerske satisfactionen
15
komma i consideration, befinne vår ordre af then 7 novemb. förleden [ 7./17.
16
November 1646 ] intet vara till förandra eller deraf något till moderere eller
17
falla låte. Och derföre där så ähr att bem:te keijserlige och Frantzösiske till
18
churfursten uthskickadhe betjänte bringa från honom tillbakar den resolu-
19
tionen att han consenterar till vårt förste förslag om Förpommern, Rugen,
20
Wollin och Stettin, dervidh I och hafve till taga i acht Gardtz på För-
21
pomerske och på andre sijdan Dam, Gilnow, Tiefenow, så att heele Friske
22
Hafvet blifver i vår och chronans våldh och devotion, tå må I theröfver
23
sluthe. Men ther churfursten intet vill dertill gifva sin consens (efftersom
24
oss om hans opiniatrite från Hollandh berättes och Rosenhanen i sitt bref
25
uthur Munster den 20 decembris [ 20./30. Dezember 1646 ] nestförleden
26
menar att Plettenburg och S:t Romain ingen annan resolution från chur-
27
fursten hafve bracht), tå och i teth fallet stå I på hele Pommern medh
28
caesaris et imperii consens och manutention att beholla, försäkrandes oss
29
på det slaget om vår och Sveriges chronos Pomerske satisfaction, görandes
30
altså een ända på then saken och vettandes att vij från denne resolutionen
31
icke täncke till vijka, och der det kommer på denne resolutionen, att I dhå
32
per expressum tillholle oss, såsom hertig aff Pommern, stifftet Cammin.
33
Vill och churfursten af Brandeburg häremooth praetendere, thå giöre Eder
34
flijth att protestationen icke blijfver accepterat eller och, ther then accepterad
35
varder, att I dhå deremooth reprotestere. Och så myckit the fästningar som
36
vij af churfurstens landh March Brandeburg innehafve anlangar, behöfve I
37
intet att gifva honom (i fall han icke gifver consensum) om deres restitution

[p. 207] [scan. 263]


1
nogre promesser, men gå heller den saken tacite förbij eller ju skjutha henne
2
till een particularaf handling emillan oss och churförsten. Härhoos vij elljest
3
vele Eder vidh den artiklen i pactis som skahl röra om Pommerns infläch-
4
tandhe i nogoth fremmandh krigh medh våre grannar icke obemält låtha,
5
nembl. deröfver denne vår mening vara att I af Eder icke behöfve till att
6
komma theropå eller nembna dervidh Pommern uthan gåå den saaken
7
generaliter. Men ther vederparten urgerar att then artiklen particularius
8
motte beskrifvas, villjandes aff oss och Sveriges chrono vara försäkradh att
9
Pomerske [Romerske] rijket för Pomers skuldh icke skahl mängias i nogon
10
annan feigdhe, tå må I och thet låte så skee, dogh reciproce, att oss och
11
chronan deremooth skeer af Caesare et imperio den försäkring att vij eij
12
heller för Pomerns skuldh blifve aff andre serdeles uthi Pommern anfäch-
13
tadhe och turberadhe, men aff Pomerske [Romerske] rijket vidh dess pos-
14
session maintineradhe.

15
PS:

16
Vij vele Eder icke förholla, troo män och commissarier, att den Frantzösiske
17
residenten Chanut hafver i gåår hoos oss fördt den discurssen som chur-
18
fursten af Brandeburg, seendes att I å våre vägnar bekomme Keijsarens och
19
Romerske rijkzens ständers consens opå hele Pomern, skahl fuller omsijder
20
vele gifva sitt samtyckie till Förpomern och dhe andre i förste förslaget
21
begäradhe stycken af Hinderpomern. Hvadh nu härom ähr eller blifver,
22
eller om churförsten så länge täncker till tergiversera, till dess vij erholle
23
Caesaris et imperii concensum öfver hele Pomern, förmenandes sigh stå
24
fritt och tijdh nogh för sigh vara att consentera till det andra, det ställe vij
25
derhän. Medhan lijkväl af Chanutz förde taal praesumeliger är att något
26
sådant moste vara på färdhe och residenten theraf hafver een rök, vij der-
27
emoth icke vele vara af churförsten i så motto dragne vijdh näsan, ty ähr
28
härmedh vår nådige villje och befalning att såframpt och när I kunne få
29
Imperatoris et statum imperii Romani consensum öfver heele Pomern att
30
beholla under oss och Sveriges chrono till satisfaction, I thå icke reflectere
31
Eder till acceptere churförstens consens opå Förpomern och dhe andre
32
stycken som vij af Hinderpomern begärat hafve, men blifve vidh den
33
consens och manutention som Keijsarn och ständerne öfver heele Pomern
34
uthfäste och försäkra och går sedan där intet ifrån.

Documents