Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
140. Königin Christina an Johan Oxenstierna und Salvius Stockholm 1647 Februar 13/23
Stockholm 1647 Februar 13/23
Kopie: RR fol. 193–196’.
Bezug auf Nr. 124 mit kurzem Referat; problematische Grenzziehung; Angefälle betr. Neumark
etc. Scharfe Kritik an Verhandlungsergebnis unter Verweis auf vorhergehende Ordern. Notwendigkeit
einer präzisen und für Schweden günstigen Grenzziehung. Simultanea investitura. Donationen in
Hinterpommern. Alternation auf Reichs- und Kreistagen. Finanzielle Entschädigung für Hinter-
pommern . Ständegravamina. Satisfactio militum.
Nr. 124 är oss den 11 huius väll inhändigat vorden, deraf vij sij och för-
nimme att I på den Frantzösiske plenipotentierades grefve d’Avauxes inter-
position och inständige drifvande hafve recurrerat till den förre alternativam
af the tvenne förslagh vij hafve låtet göra och insinuera icke allenast them
Frantzösiske i Munster, uthan och them keijserlige plenipotentierade, och,
som vij af brefvet icke annat kunna döma och aftaga, skole I nästan hafve
låtet benöije Eder medh Förpomern och des pertinentier i stifftet Camin
och därtill medh Grifenhagen, Bahn och Wildenbruch sampt Rugen, Wollin,
Stettin, Gartz, Dam, Golnow och Tiefenow, särdeles medh dhe conditioner
att grefve d’Avaux motte skaffa Edher richtigheet både i 10 t:r guld rijkz-
daler emot det I till churfursten afstodo uthi Hinderpomern, jämväll och
uthi militiens satisfaction och af betalning.
Dervidh vij och hafve sedt ibland annat huru gräntzen emellan thesse våre
och churfurstens landh sökes att skrufves och beskränckias till vårt prae-
iudicium , befahrande osäkerheet och stridige vidlöfftigheet i framtijden, ity
att churfursten söker till bekomma och slå under sigh the interstitia af landh,
som liggia icke allenast uth medh Oderstranden emillan Grifenhagen och
Dam, uthan och hvadh emellan Wildenbruch sampt Bahn och Oderströmen,
jämväll och hvadh emellan Dam och Golnow och sedan nidh i Camminiske
Sjön är beläget, och däriblandh heedamptet Fredrichzwaldh, therigenom
och särdeles förmedelst Stepenitz kan må komma in i Oderen och Friske
Hafvet.
Dertill medh och finne vij uthi brefvet Eder alzinthet hafva rördt, myckit
mindre förbehollet oss och Sveriges crono angefällen eller eventualem
successionem på Nyemark, Sterneberger landh, Vieraden och Lökenitz,
hvilcke åhr 1244 först genom krigh och sedan genom tractaten och därpå
fölljande fredh och gifftermåhl äre kombne ifrån Pomern och sedan effter
förde longlige tractater emellan margrefven af Brandeburg och hertigen af
Pomern äre exempterade ifrån then arfförbrödering som margrefverne af
Brandeburg medh the chur- och furstlige husen Saxen och Hessen i förno
tijder hafve ingådt, och att be:te länder och lehnskaffter skulle falla till
Pomern, när margrefverne af Brandeburgz manlige linie ophörde; hvilcket
och sedan åhr 1573 af Keijsaren är confirmerat vordet. Att vij andre con-
siderationer , som fuller i sigh sjelfve äre betänckelige nogh, men lijkväll af
mindre importance och lättare till afhjelpa, här gå förbij.
Nu kommer oss nogot fremmandt och sälsampt före att I, förnimmandes
thet churfursten af Brandeburg varande i Haag på then apertur the keijser-
lige genom Plettenberg och dhe Frantzösiske plenipotentierade genom Saint
Romain hafve honom gjordt hafver uthslaget then förre offerten och gifvit
i saken ett responsum pure negativum, och ther I altsedan icke hafve velat
mehra höra af nogon alternativa om Förpomern och the andre berörde
länder och stycken af Hinderpomern att vedertaga medh churfurstens con-
sens , nu omsijder äre kombne såvidt att I hafve förlåtet thet andre postula-
tum att fordra och bekomma heele Pomern, hvar icke medh churfurstens
och hans agnaters samtycke, då under Keijsarens och Romerske rijkzens
ständers consens och manutention, och hört sampt vedertaget förslagh och
tractater om thet förre postulato, som churfursten hafver förkastat. Hvadh
Edher härtill kan hafva beveckt eller huru I härupå äre kombne, anten af
importunitet eller andre orsaker och tillfällen, thet kunne vij icke vetha;
undre fastmeera att I hafve gådt ifrån thet andre vårt rättmätige och skälige
postulato om heele Pomern att fordra och bekomma jämpte andre länder
till vår och Sveriges cronos satisfaction och endtligen låtet Edher försättia
uthi een sådan efftertänckeligh tractat och bevilning om een deel af Pomern,
ther Eder doch väll vitterligit är hvar [hvad] för consequentier och difficulteter
een sådan Pomerlandets dismembration medh sigh förer och huru disrepu-
terligit oss är att recurrera till then förre vår offerte, sedhan churfursten
then hafver uthslaget. Och derföre, ändoch vij äre ovisse huru vidt I hafve
consenterat till det förre förslaget, icke kunne oss annorlunda häröfver för-
klara än som vij Edher för detta hafve befallat att icke höra meera af nogon
alternativa, men blifva simpelt bestående på heela Pomern att nåå och
erhålla, helst fuller under churfurstens consens, men ifall den icke fölgde,
tå medh Keijsarens och Romerske rijkzens ständers samtycke och garande,
så att vij icke vele att I re existente adhuc integra skole vijka och gifva effter
een foots måhn af heele Pomern och stifftet Camini; lijkväl ther så skulle
vara hendt att I hafve accepterat och gifvit Eder parole ifrån Edher och
endligen theröfver formaliter slutet att behålla Förpomern medh halfve
stifftet Camin sampt Grifenhagen, Bahn och Wildenbrugh, så och Rugen,
Wollin, Stettin, Gartz, Dam, Golnow medh dheres districter och heeder
sampt Tiefenow medh visse landh och ständer kring om Friske Hafvet och
vidh Oderen och Difenowen, och alt det medh condition att dhe 10 t:r
guldh skulle gifvas oss för then öfrige af Hinderpomern, så och soldates-
quens contentement göras richtigt, tå måste vij fuller vara thermedh till
fridz, såsom een saak then gjordh är och icke haf:r sin vändning eller för-
andring ; doch så och medh den beskedh att I nu vidh denne tractaten ju in
genere gräntzerne emillan vårt och churfurstens landh, så att ingen stridh
oss emellan framdeeles kan opkomma och gräntzerne ifrån Oderströhmen
sträckie och uthvidga, så att I till accordere och förbeholle oss alt hvadh
som är beläget emellan Oderströmen och desse effterfölljande orter, nemb-
ligen Wildenbruck, Bahn, Colbatz, hedamptet Fredrichzwaldh och Golnow,
och alle desse orter inclusive medh sine pertinentier och hvadh som är
däremillan och Oderen beläget, varde oss och cronan cederat och consti-
tueres termini hereffter emellan oss och churfursten. Sedan ifrån Golnow
måste grentzen sättias nidhåth Cammin och så alt nedh i Saltsjön, och ingen
grentz komme närmare Friske Hafvet, Tiefenow eller Caminiske Sjön än
på half mijl. I så motto måste I beskrifva och * * * gräntzerne, på det att
när dett per commissionen kommer till gräntzelegningen, man tå må vetha
hvartuth man gå skall och tå icke opkomme nogon stridh theröfver oss
emellan. Och såsom uthan tvifvel the Churbrandeburgiske eller andre skole
förbrå Edher, som hadhe I cederat Colbatz åth churfursten, eij heller för
något * * * rördt om Fredrichzwaldh, så hafve I till säija dhem deropå att
oss icke är ännu så myckit till göra om landzens förvidgelsse från Oderen
för intrader och räntorne skuldh, som mehra för gräntzen och till att undfly
eller gifva nogon orsak till nye striden framdeeles, och derföre vele vij
ingalunda * * * oss desse specificerade orter och landh; eij heller hafver vår
mening vidh then förre alternativa annan varit än att gräntzen skulle gå
från Wildenbrugh och Bahn på Colbatz och Golnow och så forth på Camin
neth i Saltsjön, så att alt hvadh som innan om samma linie intill Oderen
vore beläget, thet skulle höra oss och cronan, och hvadh uthan eller öster
om thenne gräntzelinie vore, churfursten till. Nu sedhan I äre kombne på
thet förslaget att churfursten får behålla een deel af Pomern och oss moveres
controversier om Fredrichzwaldh och therunder Stepenitz, hafve I så mycken
större och högre orsak i grentzernes beskrifning att vigilera och för ingen
deel cedere hvarcken Colbatz eller hedamptet Fredrichzwald, myckit mindre
Stepenitz.
Därnest måste I per expressum förbehålla oss och cronan icke allenast
eventualem successionem och simultaneam investituram på Hinderpomern,
uthan och tillijka på Nyemarck, Sternebergerlandh, Vierraden och Lökenitz,
att the alle falle till Pomern och consequenter oss och cronan, när moderno-
rum marchionum Brandeburgensium manlige afföda ophörer, och att desse
tillijka medh Hinderpomerske ständerne praestere oss och cronan deres
försäkring och homagium öfver eventuali successione in casum deficientis
linea masculinae modernorum marchionum Brandeburgicorum.
Sedan och ther churfursten ifall hadhe thertill consenterat för thet öfrige af
Hinderpomern, så måste I fuller stå dheropå och anholle att han våre con-
cessioner och donationer på godzen thersammestädes ratificerar; men hvar
han thett ingalunda vill göra medh concession af een perpetuitet, tå kunne
I låta benöija Edher medh den tijdh som i våre bref är nembdh och våre
generaler och officerere them beholle den tijden igenom, doch så att dhe
ingaledes äre plichtige till afstå samme godz, förän churfursten hafver
refunderat dem all dheri anlagde och gjorde bevijsslige och skälige melio-
rationskostnadh .
Därtill medh och vele vij icke att I cedere och bevillje till nogon alternation
i praecedencen på rijkzconventer, men tillhålle oss den een vägh som annan
icke mindre i rijkz- än creitzconventerne.
Hvadh elljest dhe 10 t:r guldh anlangar, såsom I hafve cederat mäste deelen
af Hinderpomern emot conditioner att få samme * * * peningar för oss och
cronan effter Edert förslagh, öfverlefvererat grefve d’Avaux och oss til-
skickat för bijlage hoos Edert bref under lit. B, så hafve I och till att strängt
och endligen deropå att stå.
Desse äre fuller dhe förnämbste påminnelsser som vij hoos thette Edert
sidst ankombne bref hafve till att göra; andre äre af mindre consideration,
och vethe I väll af egen discretion dem till dijudicere och våre förre gångne
ordrer att tillämpa, såsom och hvadh thet förnämbste är göra Edher flijt,
att stendernes gravamina må blifva afhulpne och en richtigheet drabbat i
vår milities satisfaction.