Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
370. Salvius an Königin Christina Münster 1648 September 17/27

19
–/ 370 /–

20

Salvius an Königin Christina


21
Münster 1648 September 17/27

22
Eigh. Ausf.: DG 13 fol. 607–608’ = Druckvorlage; Eingangsvermerk 1648 Oktober 6/16; Kon-
23
zept
: Salvius Slg. Koncepter vol. 1.

24
Feierliche Überreichung des französischen, in Osnabrück fertiggestellten Friedensvertrages an die
25
Kaiserlichen in Münster. Deren Anmerkungen dazu, über die Servien nicht verhandeln will,
26
aber, mit Contarini und den Ständen, Salvius um Vermittlung bittet. Dieser nennt dafür die
27
Verhandlungsgrundlagen, besonders für die spanischen Abtretungen in den Niederlanden und in
28
Katalonien. Gegensätzliche Meinungen Serviens und Bruns darüber. Allgemeine Hoffnung auf
29
einen gleichzeitigen Abschluß des deutschen und spanischen Friedens. Unsicherheit des deutschen
30
Friedens, wenn Spanien, Frankreich und Polen in Waffen bleiben. Weltweite Empörungen der
31
Völker gegen ihre Regenten. Günstige Lage der schwedischen Armee.

32
The ifrån Osnabrugge hijtkomne sämptlige Rijksständer hafve den 11. Sep-
33
tembris solenniter tillstält dem keijserlige gesanterne, grefven af Nassaw och
34
herr Volmar, det i Osnabrugge slutne, förseglade och deponerade instrumen-
35
tum pacis Galliae, mädh begäran, at efter alt var theri till Keijserlige Maije-

[p. 698] [scan. 244]


1
stetz och Römerske Rijkzens bästa afhandlat, the ville sådant tillijka mädh
2
them approbera och friden mädh det forderligste sluta. The keijseriske hafve
3
thet mädh höfligheet emottaget, heelt civilt svarat ständerne, at the ville thet
4
conferera mädh sine instructioner och innan fhå dagar theröffver förklara
5
sigh, begärandes, at status Osnabruggenses ville thet ock communicera mädh
6
statibus Monasteriensibus, at i lijka motto få theras consens och suffragia,
7
hvilken communication ock så skedh är.

8
Den 15. Septembris hafva caesareani genom nuncium och Venetum sändt
9
greff Servien innelagda notas sub littera A öffver instrumentum Gallicum ,
10
och i lijka motto sjelfve tillstält ständerne samma notas, begärande af desse, at
11
efter the vänta Keijsarnes förklaring öfver assistenspuncten till den 21. Sep-
12
tembris , the motte thertill unna them dilation. Hvilken dilation ock bevilljad
13
är.

14
När nu den 20. Septembris ahnkommer, så ärne doch ständerne, thet komme
15
då frå Keijsaren hvad resolution thet vara vill, säija caesareanis, at the inga-
16
lunda vele inlåta sigh i någon conference öfver bemälte notis, uthan at caesa-
17
reani och status Monasterienses måste simpliciter approbera instrumentum
18
pacis Gallicae, såsom thet är i Ossnabrugge slutet och them tillstält vordet,
19
thervidh och Servien aldeles förblifva vill.

20
Mädhan nu detta så hänger, hafver Servien, Contareni och Rijksstanderne be-
21
det migh, jagh ville hjelpa fordra Gallo-Hispanicam pacem till thet bästa.
22
Jagh hafver theröffver varit i conference mädh en och annan, och äre desse
23
fundamenter begge sides lagde, först, at the 48 artiklar, som tillförene hafva
24
varit afhandlade, skole för afhandlade hållas. Hvilke artiklar doch föga annat
25
innehålla, än the communia, som i alla pacificationer gemeenligen pläga inse-
26
reras . Secundo, at man vil företaga fem principalpuncter om Niderland, Cata-
27
lonien , Portugal, Casale, Lotthringen, som ännu äre odeciderade. Tertio, at
28
man ibland the fem först vil företaga the två förste om Nederland och Cata-
29
lonien , som ahngå immediate sjelfve chronorne; iis compositis, menar man
30
icke så svårt blifva at afhjelpa controversias faederatorum. Quarto är ock
31
dette fundament lagdt, ut, quae utraque corona in Belgiis et Catalonia iam
32
possidet, possideat et habeat quoque in posterum Belgica perpetuo, Catalo-
33
nica till trettijo åhrs stillstånds uthlopp. Quinto, effter ordo nu är hoos Ser-
34
vien at proponera, så varde han först upsättiande conceptet om Artois allena,
35
och thet hafver Contareni mädh approberat. Eij om Artois meenas Brun
36
hafva macht at sluta, eller hvar theri nogot feelas, at han snart kan få ordre
37
från ertzhertigen och consilio Hispanico i Brussel. Män om Catalonien tvif-
38
las , om han hafver ordre, förän Peneranda kommer thertill. Blifva the om
39
Artois eense, så är eadem et idem iudicium om Catalonien. Ty såsom Hispa-
40
nus hafver Artois icke mehr än tvenne praefecturas, Saint Omer och Arien

43
Arras.
,
41
så hafver han icke mehr i Catalonien än Ilerdam

44
Lerida.
et Tarracona. Jagh haver

[p. 699] [scan. 245]


1
rådt Servien fatta conceptet (in substantia) på det slaget: Cum inter coronas
2
conventum sit, ut quae utraque iam territoria retineat, rex autem catholicus in
3
Artesia duas tantum prefecturas iam tenet, Saint Omer et Arien, ergo eas cum
4
omnibus et singulis appertinentiis et dependentiis retineat, caetera omnia et
5
singula (uthan nogons nampn eller specification) rex christianissimus. Servien
6
håller detta förslaget för det bästa, såsom hans schedel sub littera B uthvijser,
7
och varder idagh eller morgon sitt concept uthleffrerandes. Men Brun är än
8
på en annan meening, nemligen, at conceptet skulle så formeras: Quas urbes,
9
fortalitia, oppida, pagos, vicos etc. rex christianissimus tenet in Artesia, eas
10
cum omnibus et singulis earum appertinentiis et dependentiis retineat, caetera
11
omnia et singula rex catholicus. Differentien står häruthi, at effter vidh någre
12
hufvudplatzer äre trij ting at considerera: 1. supremum regis catholici domi-
13
nium , secundo territorium et iurisdictio magistratus loci och tertio en ko-
14
nunglig Spanisk gerichtstuhl. Så cederar fuller Brun the tu första ut loco ad-
15
haerentia . Men tertium säger han vara rem mobilem, som icke är nogon ap-
16
pertenentz eller dependentz af orten, uthan för bättre beqvämigheet och sä-
17
kerheet schuld tijtlagd, och kan altidh tädan tagas. Och effter deraf depen-
18
dera många örter, som icke höra under ofvanbemälte platzer, uthan komma
19
allenast tijt mädh theras rättgångssaker, så vill Brun thesamma a cessione frij-
20
kalla och tillijka mädh Saint Omer och Arien för Spanien behålla. Män effter
21
desse örter liggia förmängde mellan the Fransösche behållande platzer och
22
guarnisoner, så synes the icke uthan confusion kunna behållas under Saint
23
Omer och Arien.

24
Hvadh nu detta vill få för ett uthslag, och om den Spansche friden kan ändas
25
tillijka mädh den Tyska, thet få vij nu effterhanden förnimma. Rijksständerne
26
sågo fuller gerna, at thet kunde skee, hvar ock icke, så vele the lijkvel sluta
27
den Tyska friden seposita Gallo-Hispanica. Thet vore väl, at Gallo-Hispanica
28
pax kunde tillijka slutas. Ty ther Eders Kungliga Majestet och Tyskland
29
skulle desarmera och Spanien på den ena gräntzen mädh Frankrijke, Polen
30
medh Cossakerne och Tardarne på den andre sijdan stå in armis, thet vore
31
ingen säkerheet för den Tyscha friden.

32
Ett stort under synes vore, at öfver hela verlden höres seditiones populi con-
33
tra principes. Femton grandes skrifves i Spanien hafva conspirerat in mortem
34
regis, theraf fem skole vara fångne och en torquerad. Thet synes var een sak af
35
vidlöftige consequentier, ehuru hon uthslår. I Frankrijke, Engeland, Tysk-
36
land , Polen, Muschow, Turkijet, Tartaria magna, China äre allestädes dispu-
37
tationes populi contra regentes. Om en allmän constellatio på hemmelen är
38
orsak thertill eller communis quasi consensus populorum a regentibus male
39
habitorum, thet må Gudh veta.

40
Om Eders Kungliga Majestetz arméen höres, Gudh skee loff, in thet annat
41
änn gott. Hesserne hafver per accord emporterat Düren

42
Die von kaiserlichen Truppen besetzte Stadt Düren wurde nach dreiwöchiger Belagerung am
43
11./21. oder 12./22. September 1648 durch Akkord an den hessischen General von Geyso über-
44
geben ( TE VI S. 527ff.).
och Eders Kungliga

[p. 700] [scan. 246]


1
Majestetz armée Tetschen. Gudh förläne vidare progressen och i synnerhet
2
snart fridh.

3
Ständerne hoppas vist den Tyska friden innan kort.


4
Beilagen in DG 13:


5
A: 609–610 Anmerkungen der kaiserlichen Gesandten zum französischen Friedensinstrument.

6
Münster 1648 September [5]/15

7
B: 611 Servien an Salvius. Münster 1648 September [15]/25

8
612–636 Avisen

Documents