Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
326. Biörenklou an Königin Christina Osnabrück 1648 Juli 31/August 10

16
–/ 326 /–

17

Biörenklou an Königin Christina


18
Osnabrück 1648 Juli 31/August 10

19
Ausf. mit eigh. PS: DG 13 fol. 350–351; Eingangsvermerk Stockholm 1648 August 17/27.

20
Abschluß des schwedischen Friedens am 24. Juli/3. August. Kaiserlicher Wunsch nach schwedi-
21
scher Unterstützung bei Herbeiführung des spanischen Friedens. Freude Serviens über die Abreise
22
der Holländer, die die Spanier unterstützten. Bereitschaft der Stände, weiter in Osnabrück mit
23
den Schweden für die französische Sache zu wirken. Geringe Neigung der Kaiserlichen, dazu
24
nach Osnabrück zu kommen. Widerstreben vieler Stände gegen eine Entfremdung des Elsaß vom
25
Reich, wozu der Kaiser nicht berechtigt sei. Vorteile für Frankreich bei einem Erwerb des Elsaß
26
als Reichslehen. Schwerster Punkt beim französischen Vertrag: Verzicht des Kaisers auf Unter-
27
stützung der Spanier. Briefwechsel zwischen Servien und Brun.

28
Eders Kongliga Maijestett får nu på thenne orthen och allestädes, ther frijden
29
önskas, månge förböner och lyckönskningar, att Eders Kongliga Maijestetz

[p. 632] [scan. 178]


1
plenipotentiarii, oachtandes att tijenderne voro här reda om general Königs-
2
marckz lyckelige inkompst i Prage, general Wittenbergs marche ini Böhmen,
3
Sporckens nederlage i Beyern

40
Die kurbayerischen und kaiserlichen Truppen in Bayern operierten nicht gerade glücklich gegen
41
Wrangel, so daß der Kurfürst aus München fliehen mußte. Von einer größeren Niederlage
42
Sporcks ist indessen nichts bekannt. – Johann Graf von Sporck (1601–1679), aus bäuerlichem
43
Hause, 1639 bayerischer Obrist der Kavallerie, 1647 in kaiserliche Dienste getreten; Hinweise:
44
APW [ II C 3 S. 499 Anm. 4. ]
och Hennes Furstliga Nådes hertig Carls
4
öfverkompst till Pommeren hafva liqvähl blifvit i the påbegynte och härtill
5
observerade terminis tractandi, och therpå den 27. huius slutit sakerne. Gud
6
och the, som på alle partens sijda här föra värcket, synes devolvera arbitrium
7
pacis uthi Eders Kongliga Maijestetz hand och våld.

8
Caesareani, ehuruvähl thet inthet går af hjertet, tesmognera liqvähl nu, dett
9
Keijsaren gerna skulle see, att Eders Kongliga Maijestetz plenipotentiarii,
10
jämpte the Venetianiske, ville hjelpa then Spaniske tractaten till ända. Gref
11
Servient var glad theröfver, att Batavici voro sin koss reste. Om nu caesarei,
12
sade han, inthet kunne propter rationes proprii status förstå till assistentiens
13
renunciation, uthan ville heller till Spaniske tractaternes fortsättning, vill
14
Franckrijke theruthi deferera Eders Kongliga Maijestet och sig i sjelffe saken
15
nätt och uthan ambagibus förklara, så att thet inthet skull oppehulla
16
värcket.

17
Status Imperii synes nu så till seijandes föllja Eders Kongliga Majestetz pleni-
18
potentiariernes dictum! The hafve idag, oachtandes hvad caesareani theremot
19
hafva bygt, och att herr Volmar reste i thenne morgonen härifrån, icke per
20
maiora, uthan uno pene ore slutit, att subsistera här hoos Eders Kongliga
21
Maijestetz plenipotentiarier och här företaga och debattera interesse Galliae.
22
Till then ända vele the skriffva till gref aff Nassau och bemelte herr Volmar
23
och them bedja och råda, att komma hijtt. The låta och deputationem ordina-
24
rem besökia gref af Lamberg och Krane, att the ville i lijka måtto förmå sijne
25
colleger, att begifva sig hijtt. Hvad effect härpå fölljer och om status blifva
26
altijd så lijdige eller kunno öfvertala the keijserlige att resa hijtt, thet lärer
27
tijden. Volmar gjorde een dyr ed therpå, att han inthet kunde här något göra.
28
I Münster ville the effter all möijeligheet sig förklara! Orsaken hvij gref Ser-
29
vient och status inthet vela gärna med thenne saken till Münster, finnes i här
30
hoos fogade Wallii bref under littera A. Status, som äre i Münster, ställa sig
31
alt partialijk! Hvadh sjelfve Galliae sak vijdkommer, äre fuller här och ther i
32
theras instrument någre dificultäter, men mästa parten af ringe värde!

33
Uthi satisfactione Galliae movera interessati status något. Gref Servient skall,
34
som Würtenbergicus sade, hafva sig theri dels reda förklarat, dels lofvat för-
35
klaring att interessenterne kunna sig nöija. Jag förnimmer, att thet skall hafva
36
varit på tals hoos ständerne, att Keijsaren inthet kan alienera thet ius, som
37
Imperium hafva på Elsass. Ja een part af ständerne skole hafva sustinerat, dett
38
Galli hade gjordt rättare och klokare, om the hade begäret och tagit emot
39
Elsas på sådant sätt, som Eders Kongliga Maijestett Fårpommern. Thermede

[p. 633] [scan. 179]


1
hade Franckrijke fåt lägenheet, att vara in comitiis Imperii, penetrera dess
2
arcana och contrequarrera Austriacos och Hispanos. Status hade och theraff
3
fåt bättre stöd. Andra status, helst the, som grentze mot Franckrijke, befaran-
4
des catholicorum tillvexande magnitudinem genom Keijssaren och 2 konun-
5
gar sampt mala vicinitatis, skole vara theremot. Gref Servient tesmognerar
6
fuller, att Franckrijke skulle häller taga vijd Elsas som feudum, men finner nu
7
inthet tijd att röra therom, uthan vill sparat till nästa Rijkzdagen. Caesareani
8
vele någorlunda ifrån thet, som är accorderat. The hoppas, att kunna på thet
9
slaget bättre komma åt att få thet igen! Om nu thenne quaestio kommer med
10
in deliberatione, thet vijser tijden! Thet höras liqvähl, att een part ständerne,
11
såsom till exempel Brunsvijck, inthet vela förstå och consentera till Alsatiae
12
alienationem ab Imperio.

13
Thet svåraste, som in causis Gallicis finnes, är adsistentiae renunciatio. Ther-
14
uthi ställa sig ständerne helt resolut. Tijden gifver huru the framhärda. Gref
15
Servient hafver idag af ständernes resolution fått ett nytt mood och god för-
16
hopning .

17
PS: Hvad gref Servient hafver skrifvit till status och signior Brun, thet för-
18
nimmandes , therpå i lijka måtto svaret och skrifvit till bemälte status, then
19
finnes under littera B och C.


20
Beilagen in DG 13:


21
A: 352 Wallius an Biörenklou. Münster 1648 Juli 30/August 9

22
353–353’ Desgl. Münster 1648 Juli 7/17

23
B: 354–354’ Servien an die Gesandten der Reichsstände. Münster 1648 [Juni 21]/Juli 1

24
C: 355–357’ Brun an die Gesandten der Reichsstände. Münster 1648 Juli [14]/24

25
358–358’ Entwurf zum § Tandem omnes. o. O. u. Tag

26
359–359’ Bericht über die Ständekonferenz. Osnabrück 1648 Juli 7/17

27
360 Französisches Memorial wegen der Justizreform. o. O. u. Tag

28
361–362’ Anmerkungen der französischen zu einem Aufsatz der schwedischen Gesandten.
29
Osnabrück 1648 Juli 8/18

30
363–364 Kaiserliche Deklaration zur Ständeresolution betr. die Militärsatisfaktion. Osna-
31
brück
1648 Juli 8/18

32
365–366’ Desgl. betr. die schwedische Militärsatisfaktion. o. O. u. Tag

33
367–368 Die Gesandten der Reichsstände an Wrangel. o. O. u. Tag

34
369–370 Resolution der Reichsstände zur kaiserlichen Deklaration wegen der Militärsatis-
35
faktion
. Osnabrück 1648 Juli 6/16

36
371–371’ Protokoll der Konferenz der kaiserlichen und schwedischen Gesandten [Auszug].
37
Osnabrück 1648 Juli 9/19

38
372–373’ Desgl. Osnabrück 1648 Juli 8/18

39
374–375 Bericht über die Osnabrücker Verhandlungen. 1648 Juli 10/20

40
376–377 Bericht über die kaiserliche Proposition. Osnabrück 1648 Juli 6/16

41
378 Extrakt aus einem vertrauten Schreiben. Osnabrück 1648 Juli 10/20

42
379–379’ Servien an den kurmainzischen Gesandten. Münster 1648 [Juni 21]/Juli 1

43
380 Artikel: Qui vero subditi et vasalli. Osnabrück 1648 Juli 7/17

44
381–382 Relation über die Osnabrücker Verhandlungen. 1648 Juli 6/16

45
383–383’ Conclusum des Städterats. Osnabrück 1648 Juli 4/14

46
384–385’ Relation über die Osnabrücker Verhandlungen. 1648 Juli 5/15

47
386–386’ Notae betr. die Militärsatisfaktion. o. O. u. Tag

Dokumente