Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
142. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina Osnabrück 1647 Februar 15/25

13
[118] / [126] / 142/ [160]

14

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina


15
Osnabrück 1647 Februar 15/25

35
Vgl. Lundgren S. 269; Odhner S. 212 Anm. 1.

16
Ausfertigung: DG, A I 1, Legat. [ 6] fol. 177–182.

17
[1] Summarischer Verweis auf vorhergehende Relationen. [2] Pommernfrage (Rückblick). [3]
18
Wismar. [4] Reinkingk in Osnabrück. [5] Haltung der pommerschen Gesandten zu den Satis-
19
faktionsvereinbarungen. [6] Brandenburgisch-kaiserliche Verhandlungen über die Entschädigung des
20
Kf.; Interessen der Stadt Magdeburg; Minden; braunschweig-lüneburgische Entschädigungsforde-
21
rungen. [7] (22. Februar st. n.) Visite Lambergs, Volmars, Kranes: gravamina; causa Palatina.
22
[8] Beratung der Pfalzfrage mit Kurpfälzer Gesandten. [9] Visite der Pfalz-Neuburger Gesandten.
23
[10] Französische Haltung (d’Avaux) zur Pfalzfrage. [11] Unterredung mit niederländischem
24
Vertreter: Stadt Bremen; reformierte Stände; causa Palatina; Gf. Moritz von Nassau. [12]
25
Philipp Horn. [13] Bezug auf Nr. 126: Pommernfrage. [14] Brandt in Osnabrück.

26
[ 1] Såssom vij alla veckur medh ordinarie Hamburger posten skrifva och i
27
underdånigheet gifva Eder Kongl:e Maij:tt part om förloppet af tractaten,
28
altså förmode vij och at våre nästföregångne af den 11, 18 och 25 januarii
29
[ 11./21., 18./28. Januar, 25. Januar/4. Februar] sampt den 1 och 8 huius
30
[ 1./11., 8./18. Februar] skole väll vara fram komne och Eder Kongl:e
31
Maij:tt theruthur efter handen hafva förnummit icke allenast att vij vore i
32
full tractat, uthan af det sidste, som i dagh 8 dagar sedan afgick , att vij
33
äfven då vore medh them keijsl:e komne till sluuth uthi Eders Kongl:e
34
Maij:tts satisfactionspuncht.

[p. 284] [scan. 340]


1
[ 2] Vij, bekommandes copian af churfurstens af Brandenburg svar till chur-
2
furstl:e collegium, som Plettenberg brachte tilbakar, iblandh annat af thet
3
innehåldh at churfursten i evigheet inthet ville låtha Oderen blifva terminus
4
emellan E:rs Kongl:e Maij:tts och churfurstens deel i Pommeren, ther-
5
medh lijkasom uthslåendes priorem partem alternativae, optogo och för-
6
klarade strax at prior pars alternativae var thermedh förfallen och vij inthet
7
mehra till henne bundne, ståendes på at blifva vidh heela Pommeren under
8
Keijssarens och Romerske rikssens manutention, aldeles som Eders Kongl:e
9
Maij:tts nådigste ordre och nu medh sidste poster af den 16

42
Vgl. [Nr. 118] .
och 23

43
Vgl. chronologisches Register.

10
passato [ 16./26. Januar, 23. Januar/2. Februar] ankomne breef i then saken
11
och på thet slaget oss intryckia.

12
Dee keijsl:e stälte fuller sigh i förstone uthi lijka mine medh oss, eftersom
13
först Wollmar och sedan grefven af Trautmanssdorf kommo medh hast ifrå
14
Munster hijt öfver och låddes vara fullhope at på thet slaget slutha med oss.
15
Men när grefven af Wittgenstein kom efter och tesmoignerade at ofvanbem:e
16
churfurstl:e svar inthet var pure negativum, uthan allenast dilatoriskt, för-
17
sökiandes han på alla vägar och hoos nåå hvar, som theri kunde något göra,
18
at hindra oss i vårt propos medh them keijsl:e, vore the keijsl:e the förste
19
som begynte difficultera guaranden, uthtydandes churfurstens svar vara i
20
hastigheet uthstält och at alternativa äntå syntes vara dem öppen och frijt
21
at vällja hvilkenthera deelen churfursten ville. The keijsl:e hade optagit
22
posteriorem partem alternativae icke som then ther skulle aldeles kunna gå
23
eller och hade stoort beståndh, uthan som then ther tjente lijkasom för een
24
vigg at drifva fram churfursten till at acceptera then förre deelen. När thet
25
skedde och Eder Kongl:e Maij:tt fi[n]ge thensamma i alla sina stycken
26
medh churfurstens consens, så tyckte the at thet vore bäst och säkrast.

27
Samma declaration hafva the gjordt emot d’Avaux, Holländerne sampt
28
ständernes gessandter och them Churbrandenburgiske sjelfve, förorsakandes
29
at the hvar om annan, eftersom the syntes hafva antingen i gemeen eller
30
hvar för s[igh] interesse, ansökte oss och recommenderade thenne saken till
31
förlijkningh.

32
Vij s〈lo〉go förre och stodo länge på heela Pommeren medh churfurstens
33
consens, lofvandes dem churfurstl:e at vella arbeeta medh them på itt gott
34
och nöijachtigt vederlagh, men thet ville inthet hjelpa hvarken på then eena
35
eller andre sijdan. Thet värsta och svåreste var först at the churfurstl:e
36
inthet ville gifva efter heela Pommeren med consens och 2) at caesareani
37
och ständerne, märkiandes Brandenburgicos vella taga vidh priorem partem
38
alternativae, ingalunda ville förstå till guarantien. Vidh så [stäl]ta saker hafve
39
vij most skicka oss theruthi och låtha saken komma till afhandlingh under
40
d’Avauxes intervention, som våre underdånigste relationer thet efter handen
41
och medh mehra förmäla om.

[p. 285] [scan. 341]


1
Sedan vij nu den 8 huius [ 8./18. Februar] blefve här richtiga medh them
2
Keijsl:e, hafver heela conventen fattat itt gott hopp om itt fridligit sluth
3
på heela värket.

4
Hvadh residenten Rosenhanen berättar therom uhr Munster, thet är på bij-
5
lagen under lit. A.

6
[ 3] Vij meddelte samma dagh som skriften underskrefz itt extract theraf, och
7
så mycket som angår then Wissmariske saken, åt hertigens gessandter dr.
8
Keijsser. Caesareani hafva och skrifvit högbem:e hertigh till, som innelijchte
9
copia under lit. B förmäler.

10
[ 4] Erkiebispen af Bremen hafver sändt sin cantzler Reinkingk hijtåth, hvil-
11
ken och är i dagh hijt inkommen

37
Vgl.
38
Lorenz S. 163–177.
.

12
[ 5] Deputati Pomeranici, som härtills hafva mäst varit bekymrade för poste-
13
riori parte alternativae, äre nu vidh gott modh och tala föga om privilegio
14
de non appellando och licenterne, contenterandes sigh medh then aller-
15
nådigste förklaringh som Eder Kongl:e Maij:tt hafven genom oss them
16
låtit få i landständernes angelägenheeter.

17
[ 6] The Churbrandenburgiske hafva nu i thenne veekur plägat tractat medh
18
them keijsl:e öfver churfurstens vederlagh

39
Vgl. hierzu zusammenfassend Breucker S. 89–94.
. Under lit. C är the churfurstl:es
19
project och under D hvadh the keijsl:e therpå hafva svarat, och för någre
20
dagar thet ståt på itt sluuth

40
Vgl. Electoris Brandenburgici legatorum replicatio ad recompensationem a Caesareanis
41
oblatam, exhibit d. 6. Februar 1647 ( Meiern IV S. 293f. ); Conventio inter Caesareanos
42
et Brandenburgicos legatos super aequipollenti processa in Suecos Pomerania, Osnabrück
43
1647 Februar 19 ( Meiern IV S. 328f. ); Extrema resolutio dominorum Caesareanorum
44
de aequivalente domini electoris Brandenburgici, Osnabrück 1647 Februar 1/11 ( Meiern
IV S. 280f. ).
, eftersom vij och hålla thet före at thet skall
21
och vara kommit thertill, alldenstundh then eena churfurstl:e gessandten,
22
Fromholt, som mäst hafver häri negotierat, är nu reester till churfursten.

23
Vij hafva thervidh påmint om staden Magdeburgz interesse, recommende-
24
randes thet till thet bästa, at vidh insersionen af thenne articklen in instru-
25
mento pacis behörligen ihugkommas och förvaras.

26
Dee churfurstl:e hafva och vijst it skrifteligit skeen underskrifvit, thermedh
27
the hafva förtröstningh at få Minden på lijka conditioner som Halberstadt,
28
såframpt Minden blifver hoos them evangeliske .

29
The Brunsswijk-Lünenbuurgiske, märkiandes at dee näpligen skola kunna
30
studssa och hindra at churfursten icke må bekomma Magdeburg och Halber-
31
stadt, och theras nådigste herrskap lickväll, som innelagde skrifft under
32
lit. E gifver til känna, praetendera vara mächtog tingh interesserat i the
33
Nedersachssiske erkie- och stiffterne, slå nu på een annan bogh och stå
34
efter at the furstl:e personerne af huus Brunsswijk-Lunenborg so〈m〉 nu
35
mista måtte på sätt och vijss, som the härtills hafva varit accommoderade
36
i erkie och stiffterne Magdeburg, Bremen, Halberstadt och Ratzeburg, här-

[p. 286] [scan. 342]


1
efter få ställe i stiffterne Hildessheim, Minden och Ossnabrugge, ehuruväll
2
thesse seenare vore olijka med then förre lägenheeterne som the ther deels
3
hade, deels väntade fåå

38
Vgl. Lorenz, Koadjutorwahl S. 126f., 129.
.

4
När the hafva therom talt hoos oss, hafva vij tesmoignerat vår villfarigheet
5
i alt hvadh som skee kan och sigh göra låther. Medh Hildessheim vore
6
thesse difficulteter 1) att thet vore odisput[er]ligit itt catholiskt stifft, 2) vore
7
een hertig af Beyern valdh coadiutor

39
Maximilian Heinrich, Sohn Hg. Albrechts VI. von Bayern: * 8. 10. 1621 München (?),
40
† 3. 6. 1688; 23. 11. 1633 Coadjutor des Hochstifts Hildesheim (1651 Bf.), 1642 Coadjutor
41
des Erzstifts Köln, 1650 Ebf. und Kf. von Köln. Vgl. ADB XXI S. 53–56 ; Hierarchia
42
Catholica IV S. 156, 203.
. På Minden hade the Churbranden-
8
burgiske fåt tillsäijelsse. Medh Ossnabrugge, ehuruväll thet höllo hårdt och
9
vij väntade starke oppositioner af d’Avaux, så tänckte vij lickväll stå them
10
uth och thetsamma salvera för them evangeliske, men lickväll så at greef
11
Gustaff, som af een så lång tijdh hafver här varit landzherre, måtte thet
12
behålla i sin lijfztijdh. Kunde the vidh så fatta saker något uthrätta och
13
någorlunda komma till sin intention, ville vij icke allenast inthet vara ther-
14
emot, uthan såvijda sigh göra låther them secundera.

15
I dagh hafva the varit hoos them keijsl:e och anbracht sitt ährende. Med
16
näste post skall berättas hvadh för rapport the oss härom gifva.

17
[ 7] The keijsl:e, grefven af Lamberg, Vollmar och Crane vore then 12 huius
18
[ 12./22. Februar] hoos oss och berättade at the fuller då vore färdige medh
19
itt svar och opsatt in puncto gravaminum, men kunde thet inthet extradera
20
förän som eftermiddagen; sade at the thet hade affattat på Tyska och meente
21
göra bäst om man blefve vidh thet språket, således at partherne förlijktes
22
och slöthe i gravaminibus sigh emellan på Tyska och lathe sedan thensamma
23
skrifften pertinent och väll verteras på Latin att införas in instrumentum
24
pacis. Om then conventioner inthet blefve in forma authentica på Tyska,
25
så skulle theraf förorsakas mångehanda villevalla och irringar in iudiciis .

26
Efftermiddagen sände the oss bem:e opsatt, som thet nu fogas här hoos
27
under lit. F. Vij hafva thet fåt åth evangelicorum deputerade och vänta nu
28
theras sentiment theröfver.

29
Samma gångh, nembl. then 12 dito [ 12./22. Februar], när caesareani så talte
30
medh oss om gravaminibus, lefvererade the oss sitt opsatt in caussa Palatina,
31
sådant som lit. G innehåller, förmälandes at thensamma saken vore så fatt
32
at hon ändteligen måtte lijkasom praeliminariter och för the andre sakerne
33
afhjelpas. Om man inthet kommo theri till förlijkningh, vore all användh
34
möda i the andre fåfäng och förgäfves, hängiandes henne härhoos ut con-
35
ditionem sine qua non .

36
Vij tesmoignerade theremot at saken var af consideration och värd at man
37
tänkte och bemödde sigh ju förre ju hällre om dess förlijkningh, lickväll så

[p. 287] [scan. 343]


1
at man för hennes skuldh icke satte the andre, som angå antingen heela
2
rijket eller andre particularständer, uhr vägen och aldeles tilbakar. Om thet
3
skedde, så vore vår arbete lijka fåfängt och förgäfves at vänta någon fridh.
4
När vij vidh öfverläsandet af samma opsatt in caussa Palatina innuerade at
5
the keijsl:e icke allenast blefve nästan vidh sitt förre in instrumento pacis
6
gjorde förslagh, uthan hade och satt andre conditiones till, som passlig
7
dugde, sade the keijsl:e at thet vore så aftalt medh legatione Gallica, hop-
8
pades at vij och skulle vara thermedh till fridz. The hade then effterrättelsse
9
at Palatinus, Carolus Ludovicus, fölljandes theri principia suae religionis,
10
låtha then saken gå, som thet vore af Gudh ärnat och beskärt.

11
[ 8] Vij togo saken ad communicandum medh d’Avaux och deputatis Pala-
12
tinis, Camerario och Mesterling

36
Dr. Jonas Meisterlin, kurpfälzischer Gesandter.
, som här äre. Thesse äre nästan rådlöse
13
och uthan instruction. The hafva strax skrifvit therom till sin collegam i
14
Munster, herr Streiff

37
Philipp Streuff von Lauenstein, kurpfälzischer Gesandter; vgl. APW [II C 2 S. 20 Anm. 3] .
. Rätt nu communicerade the oss sine tanckar, som
15
the ungefär meena at thet kunde svaras, hvaraf copian lägges under lit. H.

16
[ 9] The Pfaltz-Neuburgiske

38
APW [III D 1 S. 351] nennt Johann Bertram Weschpfennig, Frh. von Scheidt; Simon von Labrique
39
zu Lanoy; Dr. Dietrich Althoven; Lic. Reinhard Cloet; Dr. Johann Dietrich Caspars.
läggia sigh nästan mehra uth för sitt huus
17
interesse än the Churpfaltziske sjelfve. The vore then 12 [ 12./22. Februar]
18
moot aftonen hoos oss och gofve oss här under lit. I lagde afskrifne copia.
19
The villja och bära sine tanckar tillsammans öfver thet keijsl:e opsattet som
20
the då finge af oss.

21
[ 10] D’Avaux består fuller at legatio Gallica hafver något gjordt i then saken,
22
men lickväll inthet änteligit aftalt, fastmindre gillat alt som the keijsl:e thet
23
nu hafva opsatt. Fundamenta till thet som gjordt var hade han desse 1) att
24
Frankrijke hade ifrå begynnelssen af Palatini Frederici förhafvande medh
25
Behmiske chronan icke allenast improberat, uthan offenteligen och genom
26
förnähme ambassadeurer afrådt honom therifrå

40
Vgl. Riezler S. 148 sowie allgemein zu den Vorgängen 1618–1623 Riezler S. 133–238
41
(bayrische Sicht); Steinberg S. 46f.; Wedgwood S. 86–142; Zeeden (in Gebhardt II)
42
S. 134–138.
, 2) att sedan saken lopp
27
illa aff och Bavarus bleef churfurste, hafver Frankrijke agnoscerat och trac-
28
terat honom i qualitet af een sådan charge, 3) att Eders Kongl:e Maij:tts
29
herr fader, glorvärdigst i åminnelsse, skall och i tractaten medh Charnace
30
på Frankrijkes remonstration, att Bavarus hade per toutes les formalitées
31
du droict de l’empire obtinerat electoralem dignitatem, nämpt honom elec-
32
torem Bavariae, 4) att Frankrijkes ministri hemma och på alle andre ohrter
33
i Engelandh, Hollandh och Tysklandh hafva theremot vägrat gifva Palatino
34
titulum electoris, förandes mig, Salvio, till minnes hvadh i Hamburg var
35
passerat medh then Engelske ambassadeuren Thomas Roe

43
Roe, Sir Thomas: * 1581 (?) Low Leyton near Wanstead (Essex), † 1644 Bath; englischer
44
Diplomat. Vgl. The Dictionary Of National Biography, vol. XVII S. 89–93.
, hvilken fuller i

[p. 288] [scan. 344]


1
förstone stoodh på och ville at Pfaltzgreefve Carll Ludwich måtte få titulum
2
electoris

39
Eine Ursache der englischen Intervention zugunsten Karl Ludwigs ist die Tatsache, daß sich
40
Kf. Friedrich V. und seine Familie nach England geflüchtet hatten, der Heimat der Gattin
41
Friedrichs V.
, men quitterade sedan then praetensionen, när han sågh sigh inthet
3
komma fort thermedh. Yterst och till thet 5:te sade han at plenipotentiarii
4
Gallici hade i thenne saken funderat sigh på then concert som in julio af
5
thet nästförledne åhret höltz i Munster emellan them och mig, Johan Oxen-
6
stierna, ther jag skulle å Eders Kongl:e Maij:tts vägnar mig hafva ungefär
7
efter theras meeningh förklarat.

8
Vij stälte therhän och till sin ohrt hvadh Frankrijke hafver hafft för rationes
9
at således sigh comportera emellan Beyern och Pfaltz. Hvadh Charnacé
10
anlangade, hade vij theraf een copia som inthet annat nämpner Bavarum än
11
ducem Bavariae. Eders Kongl:e Maij:tts ambassadeur greeff Magnus de la
12
Gardie hafver och i the skriffter, som vidh Frantzöske hofvet nu nyligen
13
äre ingifne, tracterat Bavarum i qualitet af een hertig till Beyern och inthet
14
mehra. Mig och the discourser jag, Johan Oxenstierna, skulle hafva fördt
15
med legatione Gallica i Munster uthi then Pfaltziske saken beträffande,
16
påminte jag d’Avaux hvadh legatio Gallica hade talt på then tijden och
17
huru högt the medh them keijsl:e stodo på at befordra Bavari interesse
18
och at jag då hade mine rationes theremot, men befinnandes at the på sin
19
sijda höllo then saken vara then eendeste som skulle kunna befordra chro-
20
nornes interesse och consequenter heela friden, svarade att om Frankrijke
21
så ville tala och the keijsl:e med samptlige ständerne i Romerske rijket falla
22
them bij, så hade å Eders Kongl:e Maij:tts vägnar vij ondt at göra. Ehvadh
23
man och toge sigh förre, hölt jag doch lickväll nödvändigt at man först
24
hämptade statuum Imperii sentiment.

25
D’Avaux jakade då at thet och aldeles var så min declaration, som min af
26
den 13 julii [ 13./23. Juli 1646]

42
Vgl. APW [II C 2 Nr. 150] .
härifrå till Eder Kongl:e Maij:tt afgångne
27
relation thet medh mehra betygar.

28
Nu efter vij inthet än viste hvadh ständernes egentelige meening var i thenne
29
saken, så höllo vij för rådeligit at man talte medh them och förmåda the
30
them keijsl:e thertill, på thet at Keijsaren icke får genom chronornes till-
31
hjelp här een a[ct] och härefter lijkasom een rätt till at sättia thet eene
32
ståndet i rijket af och thet andre till efter sitt ägit behagh, heela rijket till
33
praeiuditz och chronorne, som nu äre mästare med vapnen, till spott och
34
neesa.

35
D’Avaux tyckte thet vara gott och tesmoignerade therhoos at Frankrijkes
36
consilia gå theruth på 1) att Bavarus får electoralem dignitatem på sigh,
37
sine descendentes och heela lineam Wilhelmianam

43
Linea Guilhelmiana (Wilhelmiana), die Linie der Hgg./Kff. von Bayern, die von Hg. Wilhelm V.
44
(1548–1626) begründet worden ist; vgl. [Anm. 1 S. 192] .
med the pr[ae]eminen-
38
tier som Palatini henne hafva hafft och excercerat, 2) att han, Bavarus, och

[p. 289] [scan. 345]


1
bekommer heela Palatinatum Superiorem; thermedh sökte Frankrijke göra
2
Bavari huus stoort och sättiat i then postur at thet kunde taga itu medh
3
huus Österrijke och förhindrat, ifall thet skulle sigh understå at taga något
4
före emot Elssas, när Frankrijke vore antingen hemma medh motibus civili-
5
bus eller annorstädes occuperat, 3) at Palatinus finge heela Underpfaltz igen
6
medh Bergstrassen och the andre styckerne som the keijsl:e excipera. Thet
7
vore fuller santt at om the komme åth och kunde komma till väga at hjelpa
8
Maintz medh Bergstrassen, skulle the fuller theri göra sitt bästa . Men om
9
alt annat blifver richtigt och vij stå på at heela Underpfaltz må restitueras,
10
ville the theruthi inthet opiniastrera, uthan förebära at the inthet kunde stå
11
therpå medh någon effect för vår skuldh.

12
Thet synes af altsammans at the keijsl:e draga op och fälla punctum grava-
13
minum, eftersom the kunna komma fort i the andre sakerne.

14
[ 11] Holländske gessandterne hafva sändt secretarium legationis

37
Jacob van der Burgh; vgl. APW [III D 1 S. 347] .
hijt at
15
observera hvadh här passerar. Han var hoos oss och recommenderade å sine
16
principalers vägnar 1) staden Bremens interesse således att Bremen måtte
17
blifva infördh och ihugkommen in puncto satisfacitonis, ther man talar och
18
Bremens och Verdens cession, på thet vijs som caesareani hafva opsatt, eller
19
ifall saken numehra inthet vore at ändra, uthan theri sluthet efter vårt pro-
20
ject, så begiärte han at staden måtte njutha dess effect och blifva vidh sin
21
immedietet, 2) reformatorum statuum interesse, 3) caussam Palatinam, 4)
22
gouverneurens i Wessell, greff Mauritz af Nassou

38
Johann Moritz Gf. von Nassau-Siegen: * 17. 6. 1604, † 20. 12. 1679 Jagdschloß Berg en Dal,
39
in jungen Jahren in den Kriegsdienst der Generalstaaten eingetreten, 1636–1643 Generalgouverneur
40
in Niederländisch-Brasilien, 1644 Generalleutnant der Reiterei und Kommandant zu Wesel,
41
1647 kfl.-brandenburgischer Statthalter der clevischen Lande (neben den niederländischen Ämtern).
42
Vgl. ADB XIV S. 268–272 ; Isenburg I T. 117; UuA IV S. 525.
, interesse, jämväll någre
23
andre små saker, hvarpå honom efter hvars och eens beskaffenheet är
24
svarat.

25
[ 12] Philip Horn är inthet än kommen hijt. Hertigens af Croy deputerade,
26
Bonin

43
Bonin, Georg v.: Deputierter des Hg. von Croy, Kolberger Dekan; vgl. Bär S. 160 Anm. 658;
44
möglicherweise identisch mit G. Otto v. Bonin – vgl. ADB III S. 130 .
, som kom för någre dagar, berättar at han, Horn, lågh sjuk i Lübeck
27
och ärnade sigh hijtåth. Vij hafva varnat deputatos Pomeranicos och hålla
28
så före at the afråda honom at reesa hijt. Kommer han, så velle vij under-
29
dånigst taga i acht hvadh Eder Kongl:e Maij:tt i sitt breef af den 23 passato
30
[ 23. Januar/2. Februar] nådigst befaller. Offvanbem:e Croyske deputerade
31
Bonin hafver här lagt in till påminnelsse om sin herres interesse som lit. K
32
mäler.

33
[ 13] Innmoot posten skulle gå sin koos, kom l’Aigner medh Eders Kongl:e
34
Maij:tts breff af then 30 passato [ 30. Januar/9. Februar] theruthi Eders
35
Kongl:e Maij:tt oss nådigst befaller at stå på och taga vidh heela Pommeren

[p. 290] [scan. 346]


1
under imperatoris och imperii consens, försvar och eviction, förmodandes
2
at fastän churfursten af Brandenburg contracicerar, the keijsl:e draga sigh
3
tilbakar, collegium electorale in contrarium resolverar och the Holländske
4
läggia sigh theremot, the evangeliske lickväll inthet skola vara theremot,
5
fastmindre d’Avaux in thenne inthet låtha tilbakar at drifva saken till ändskap
6
som Eder Kongl:e Maij:tt henne åstundar.

7
Nu kunne vij Eder Kongl:e Maij:tt härmedh underdånigst försäkra dät vij
8
ingen flijt, mödo och omsorg hafva hafft ospardt at skaffa Eder Kongl:e
9
Maij:tt heela Pommeren medh Keijssarens och ständernes consens och
10
under theras försvar, hade och visserligen förmodat at icke allenast the
11
keijsl:e skulle blifva beständige i sin oss een gång gifne resolution, uthan
12
och at status evangelici och hälst d’Avaux hade varit oss bättre secunder.
13
Men huru caesareani snorde sigh så småningom uhr slingan och föllo emot
14
oss, thet hafva vij i förre breef och härofvantill förmält. Them fölgda sedan
15
ständerne, icke allenast catholici, uthan evangelici medh, fruchtandes att
16
thet skulle föda nya motus, efter caesareani, the Hållandske och Branden-
17
burgici målade för them uth alle them som kunde komma churfursten till
18
hjelp och förorsaka icke mindre oreeda i Tysklandh än then Pfaltziske saken
19
hafver gjordt. D’Avaux var icke allenast i thetta fallet medh then här
20
ofvanbem:e meeningh och spädde inn slijka tankar hvar han kunde at
21
hindra cessionen af heela Pommeren, uthan när vij omsijder på hans anhål-
22
lande och drifvande recurrerade till alternativam, måste vij som oftast ool-
23
kastas och brotas medh honom, som vore våre postulata in priori parte
24
alternativae obillige och the churfurstliges snörerätte.

25
Emedan vij nu vidh så fatta saker hafva här sluttit och stält till Eders
26
Kongl:e Maij:tts allernådigste gottfinnande och ratification, så bedja vij
27
underdånigst at Eder Kongl:e Maij:tt, betrachtandes concurrencen af
28
sakerne och the oppositioner vij hafva funnit för oss, velle inthet medh
29
onåder förmärkia thet som skedt är. Om theri något feelas och står till at
30
emendera, velle vij tillsee at thet må kunna redresseras vidh instrumenti
31
affattande.

32
[ 14] Öffvercommissarien Brandt är nu på tijman kommen hijt i staden,
33
bringandes uthan tvifvell feldtmarskalkens sentiment medh sigh om solda-
34
tescans contentement.


35
Beilagen in DG, A I 1, Legat. [ 6]:


36
A: 183–184’ Rosenhane an Johan Oxenstierna. Münster 1647 Februar 11/21 [Nr. 137]

37
B: 186–187 Die kaiserlichen Gesandten an den Hg. von Mecklenburg. Osnabrück 1647 Februar 18

38
C: 188–189 Kurbrandenburgisches Projekt betr. Äquivalent; vgl. Meiern IV, S. 293f.

39
D: 190–191’ Kaiserliches Schriftstück zur brandenburgischen Entschädigung ( vgl. Wortlaut der
40
späteren kaiserlich-brandenburgischen VereinbarungMeiern IV, S. 328f.)

41
E: 192 Interesse des furstlichen haußes Braunschweig Lüneburgk bey den evangelischen
42
ertz- und stifftern im Niedersächsischen creyß

43
F: 193–206 Kaiserlicher Entwurf betr. gravamina; vgl. Meiern IV, S. 78–86

[p. 291] [scan. 347]


1
G: 207–208 Kaiserlicher Entwurf betr. causa Palatina; vgl. Meiern IV, S. 354f. ( als bayrischer
2
Entwurf bezeichnet)

3
H: 209–210 Vorstellungen der Kurpfälzer Gesandten zur Pfalzfrage; vgl. Meiern IV, S. 356f.

4
I: 211–217 Vorstellungen der Pfalz-Neuburger Gesandten zur Pfalzfrage

5
K: 218 Eingabe Bovins

6
219–225 Avise

7
226–226’ C. G. Wrangel an die Augsburger Kaufleute. Hauptquartier Bregenz 1646
8
Dezember 31/1647 Januar 10

9
227–235’ Avise

10
236 G. Fürstenhäuser ( 1517) an G. Keller [ Ausfertigung]. [ Nürnberg] 1647 Februar 5115

11
237–249 Avise

12
250–251 Schreiben der bayrischen Gesandten in Ulm. Ulm 1647 Februar 1; vgl. Nèg. secr.
13
IV, S. 383f.

14
252–252’ Douglas und P. Brandt an C. G. Wrangel [Auszug]. Ulm 1647 Januar 19/29

15
252’–258 Avise

Dokumente