[p. 768] [scan. 800]

1

397

Rosenhane an Joh. Oxenstierna

3

Münster 1645 September 19/29

4

Ausf.: J. Ox. Slg. B II; Kopie als Beilage B der Nr. 405

5

Besprechungen mit Longueville über die Zulassung der hessischen Gesandten. Hessi-

6

scher Protest. Kaiserliche Antwort an französische Gesandte. Mitteilung an Pesch-

7

witz . Spanisch-niederländische Verhandlungen. Kriegsnachrichten.

8

Såssom jag senast til Eders Excell. monde förmäla, huru Fransösche ge-

9

sandterne hade i sinnet at beklaga sig öfver Hessernes exclusion vid sidst

10

håldne act och stendernes sammankompst, altså hafva the thetsamma i för-

11

ledne tijssdag förrättat. Däropå duc de Longeville om afftonen seent lät

12

säija mig, at the mächta hårdt hafva theröfver varit tilhopa medh media-

13

torerne och funnit them heelt vidrige i then saken. Thesslikest hafva the

14

varit hoos Frantz Wilhelm, dher den Beyersche affgesandten allena hafver

15

sig instelt (oansedt the hafva begärt them churfurstl. alle samman skulle sig

16

dher sambla) och i lijka motto befunnit them ovillige, the ther och hafva

17

föreslaget, at man skulle remittera saken til mediatores och låtha sig nöija

18

medh theres censur; men som Frantzösche gesandterne thet ingalunda

19

velat ingå, hafva the lofvat taga den saken i deliberation och theröfver

20

medh the andre samptlige stenderne conferera.

21

Jag refererade honom theremot, huru corpus statuum igenom deputatos af

22

hvart collegio hafva försäkrat Eders Excell. och gifvit sin parole ifrån sig,

23

at excludendi på then orthen skulle hereffter til alla consultationer admitte-

24

ras , och emedan landtgrefvinnan på thet sättet får sin session i Ossnabrügk,

25

hvilket lätteligare dher kan skee, effter Scheffer dher allaredo sitter i posses-

26

sion af samma rättigheet och den alt härtil exercerat, så syntes mig oför-

27

gripeligen onödigt at bemöda sig så högt derom at thesse Hessiske ge-

28

santerne blifva här admitterade, emedan the doch inthet kunna föra något

29

votum på både sijdor, uthan, såframpt the här skulle hafva votum, motte her

30

Scheffer thermedh afstå i Ossnabrügk, hvilket syntes villia falla svårare.

31

Therupå hafver jag sedan med Frantzoserne ingen conference hafft.

32

Ständerne ähre occuperade medh dictatura och therbreede jempte hafva the

33

thesse tvenne ehrenden at resolvera sig upå, såssom först om Hessernes ad-

34

mission och sedan, om them rådeligit synes, at keijss. svaret skal cronornes

35

legater blifva öfvergifvit, huru the sig derupå förklara, få vij härnäst för-

36

nimma . Interim hafva Hessische gesanterne ingifvit til Churmaintzische ge-

37

sandterne een protest öfver sin exclusion, hvilken inthet är blifven accepte-

38

rat , uthan tilbaka sänder medh enskyllan, at the then inthet hafva kunnat

39

uptaga, förrän the medh them andre stenderne theröfver hafva berådslaget.

[p. 769] [scan. 801]

1

Kaijss. svaret och placitum, som jag i förtroende hafver bekommit medh

2

försäkring, at thet skulle hållas hemligit, sändes härhoos til Eders Excell.

3

sub num. 1, och så myckit jag förstår, seer jag inthet, hvar thet sticker, som

4

the keijss. så stort hafva rosadt utaf och förmeent oss på sådane conditioner

5

vara glade til at få fridh.

6

Then Frantzösche raiçonnement, som Peschewitz hafver talat om, sändes

7

och hermedh under num. 2; och oansedt ther äre curieuxe saker uthi,

8

som kunna observeras, finner jag lijkväl icke den finem theruthi, som han

9

hafver föregifvit, uthan ther som talas om separation emellan Tyskland och

10

Spanien, synes lijka, som han hafver förstådt emellan Sverige och Franck-

11

rijke , effter han på theres sijda uttyder alt til thet värsta, och är lijkt, at

12

sådant motte vara stuckit honom uthi henderne utaf them keijss., effter jag

13

af hans discurser förnimmer, at han måtte nu vara i större förtroende hoos

14

them än tilförende. Han veet til berätta, huru väl och medh beröm the keijs-

15

serlige hafva uptagit, thet Eders Excell. bono publico til bästa hafver inthet

16

så hårdt opponerat sig uthi exclusione quorundam statuum vidh den acten,

17

som i Ossnabr. förehades, uthan at Eders Excell. skulle hafva styrckt them

18

at gifva sig för den gången thermedh tilfridz. Sammaledes veet han referera

19

the keijss. liberalitet, promesser och synnerlige affection emot Sveriges

20

chrona, om Frankrijke kunde derifrån separeras.

21

Spaniske gesandten, bispen af Cambray, är åt Nederlandh förreest och

22

seijes tillijka medh Salamanca skole tractera medh Staterne, at the skola

23

blifva förnögde och inthet behöfva komma hijt.

24

Här går och taahl, at the Beyersche på nytt hafva fådt hugg af Frantzoserne

25

och at Canea är af Turken vist intaget, hvarutaf mediatores seijes vara heelt

26

bekymbrade. Hvad Eders Excell. förmäler medh dagsposten om före-

27

gångne act i Ossnabrüg, skal jag vidh lägenheet berätta Frantzösche

28

legaterne. Duc de Longeville hafver väl som i morgon ärnadt sig resa til

29

Ossnabrügk, men för infalne affaires opskutidt den på otta dagar …

Beilagen in J. Ox. Slg. B II: