Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
283. Johan Oxenstierna an Königin Christina Osnabrück 1647 Juli 27/August 6

2

Johan Oxenstierna an Königin Christina


3
Osnabrück 1647 Juli 27/August 6

38
Vgl. Odhner S. 246.

4
Ausfertigung: DG, A I Legat . [ 6 ] fol. 1274–1276; Eingangsvermerk Stockholm 1647
5
August 12/22.

6
Satisfactio militum. Keine Fortschritte bei kaiserlich-französischen Verhandlungen: Differenzen
7
betr. Verhältnis des Kaisers zu Spanien; Immediatstände in den Bmm. Metz, Toul, Verdun
8
sowie im Elsaß; Titel des Landgrafen vom Elsaß; Hg. von Lothringen; Savoyen; Mantua. Schwe-
9
dische Versuche, Frankreich zur Mäßigung zu veranlassen; Rücksichtnahme wegen Subsidien.
10
Hessen-Kassel; Baden-Durlach; causa Palatina; Normaljahr 1634. Einfluß des Problems der
11
satisfactio militum auf die Verhandlungen. Abreise aus Münster. Satisfactio militum. Privata.

12
Verweis auf Nr. 282. Ich habe nun l’Aigner nach Stockholm abgefertigt; er wird
13
bei Euer Majestät vorsprechen. Für die Verhandlungen in Münster verweise ich auf
14
die vorhergehenden Schreiben. Eder Kongl:e Maij:tt varden sigh allernådigst
15
väll påminnandes at vij een rum tijdh för vår afreesa därhän allenast väntade
16
på herr Ersheins ankompst ifrå Eder Kongl:e Maij:tt och dät beskeedh han
17
oss medbringa skulle om soldatescans contentement

39
Vgl. z. B. [ Nr. 216 ] , [ 231 ] , [ 236 ] .
, varandes thet then
18
saken vij inthet kunde eller måtte något göra uhti förän vij deröfver om
19
Eders Kongl:e Maij:tts allernådigste villje vore rätt informerade. Huru-
20
vijda vij på herr Ersheins brachte beskeedh kunde gå, och hvadh vij i den
21
saken hafva sedan kunnat göra, det är Eder Kongl:e Maij:tt effter handen
22
med alle poster vordet deels af oss samptligen, deels separatim refererat .
23
Man hafver för feel af beskeedh på then punchten från armeen måst in effec-
24
tu hålla värket uppe och inthet kunnat komma till fulkomligit sluuth. Doch
25
hafver min oförgripeligh meeningh städes varit man skulle göra alle the
26
andre sakerne klara och så laga at thet måtte allenast hafva kommit uppå
27
den punchten. Men man hafver funnit sådane difficulteter vidh theras af-
28
handling at man icke eller hafver kunnat fogeligen komma till sluth, uthan
29
måst lembna them nästan i thet lagh som den vore när vij hädan reeste. Ty
30
först hafver man medh freden emellan Frankrijke och Keijssaren ingenvärts
31
kunnat komma för Frankrijkes postulato uppå renunciationen af all assi-
32
stence in futurum till Spagnien, drifvandes Frankrijke therunder någre andre
33
saker som mächta svåre äre at erhålla, som är at dee immediat Römiske
34
rikssens ständer som i thet Metsche-, Tull- och Verdunische item Elssasiske
35
gebieth äre och nu Frankrijke till satisfaction in perpetuum cederas här-
36
effter skole såssom mediat in omnibus resortera under Frankrijke, och der-
37
hoos at Keijssaren skall afstå med titlen af landtgravio Alsatiae. Sedan at

[p. 531] [scan. 587]


1
hertigens af Lothringen amnestia och restitution skall pure dependera af
2
Frankrijkes arbitrio; hvilket dee keijsl:e och Spagniske ingalunda villja
3
förstå till. Dee veckla och een hooper om Savoyen, Mantua och slijke saker
4
inn, som inthet annat äre än till at hålla värket oppe medh. Vij hafva varit
5
med dee Frantzöska plenipotentiarier starkt tilhopa och dem sökt at dis-
6
ponera till någon moderation. Men dee äre i alle sine saker blefne stående
7
med deras postulatis, hållandes oss före oss ratione foederis vara förbundne
8
att stå medh dem i alt thet dee desiderera. Dätt är dem fuller nogsampt
9
remonstrerat hvad man vi foederis är skyllig på både sijdor at göra och at
10
på vår sijda foedus i alla sine stycker är punctualmente observerat; men
11
at dee det lijthet nu i acht taga. Doch ehuru derom är, hafver den reflexionen
12
man hafft hafver på subsidierne så mycket opererat at man icke så strängt
13
eller skarpt hafver dem vellat ansträngia och altså det värket måst therhän
14
stå.

15
Med landtgrefvinnans aff Hessen Cassell desideriis hafver man eij heller
16
kunnat till ändskap komma, deels för hennes ägen opiniastritet, deels för
17
Frankrijkes styfvande, deels de interesserades geensagor skuldh.

18
Sammaledes är med marggrefvens af Baden postulatis afluppet.

19
Den Pfaltziske saken är fuller i thet närmaste afhandlat, doch står hon ännu
20
så at man kan ändran om man vill.

21
I synnerheet är fast besvärligit förekommit att dee catholiske vältlige sigh
22
inthet villja bequäma ratione exercitii religionis et bonorum ecclesiasticorum
23
till åhr 1624; hvilken lickväll är een afhandlat och belofvat terminus af
24
allom. Och detta är rätt een hufvudhpuncht som hafver stöt värket thenne
25
gången, så at vij inthet hafva kunnat fortkomma.

26
Och desse äre the förnämste stycken hvarpå saken hafver stannat. Doch
27
hade desse alle snart förmodeligen varit at afhjelpa der man icke hade måst
28
hafva afseendet på soldatescans contentement. Effterdy nu därmed drögdes
29
ifrå den eena tijden till then andre, man och sågh at thet ville än något anlöpa
30
föruthan att krigzactionerne sigh så temmeligen anläte, hafver man tyckt
31
bäst vara att draga hijt tilbakars at afsee hvad vijdare stodo till göra. I syn-
32
nerheet hafver jagh icke vellat mig längre i Munster oppehålla, effter h:r
33
Salvius var hijt dragen, dee evangeliske ständerne sammaledes mäst hijt
34
förreste, och altså ingen apparentie till något vijdare sluuth der var; hvilket
35
är nu så korteligen om vår onyttige reesas till Munster uthslagh. Önska
36
ville jag att Eder Kongl:e Maij:tt alt rätt måtte vetta eller at man thet måtte
37
kunna förtroo pennan. Men det måste sampt stå till mundteligh rapport.

38
I dagh hafve vij fåt ifrå Ershein Nr. 274 mit den dazugehörigen Beilagen angå-
39
ende militiens contentement. Jag tviflar inthet uppå att han derom hafver
40
Eder Kongl:e Maij:tt strax förståndigat, så at det synes öfverflödigt at
41
skicka [copier] härifrå. Deras postulata lära fuller gifva här temmelig
42
upsicht, och varder man, så snart Ershein ankommer, inthet underlåtandes
43
at incaminera värket på behörligit och bästa sättet, som det sigh vill practi-
44
cera låtha. Vij varde dee andre punchterne nu låtandes stå och allenast denne

[p. 532] [scan. 588]


1
drifvandes thet högsta och bästa vij kunna. Och hoppas jagh vist att alt skall,
2
näst Gudz hjelp, aflöpa till Eders Kongl:e Maij:tts nöije och fäderness-
3
landssens bästa.

4
Bitte um günstige Resolution in privaten Angelegenheiten.


5
Beilagen in DG, A I 1, Legat . [ 6 ]:


6
1277–1277 Schreiben J. Mülmans [an den Kayserlichen beichtvater, den grafen von Trautmanns-
7
dorff betreffend (Meiern IV, S. 703)]; vgl. Meiern IV, S. 703f.

8
1278–1286’ Kf. Maximilian von Bayern an den Kaiser. Wasserburg 1647 März 28; vgl.
9
Meiern V, S. 18–24

10
1287 1291’ Bericht aus Münster. 1647 Juli 6

11
1292–1295’ Bericht aus Münster. 1647 Juli 9

12
1296–1306’ Avise

Dokumente