Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
469. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina Münster 1648 Dezember 10/20

4
–/ 469 /–

5

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina


6
Münster 1648 Dezember 10/20

7
Ausf.: DG 13 fol. 1297–1300’; Eingangsvermerk Stockholm 1648 Dezember 29/1649 Januar 8.

8
Eingang des königlichen Reskripts vom 18./28. November. Nachfrage der Kaiserlichen nach der
9
schwedischen Ratifikation. Schwedische Mahnung, zuvor die Restitution der Stände durchzuset-
10
zen . Bischof zu Osnabrück. Korrespondenz mit der Armee. Ausbleiben der französischen Ratifi-
11
kation . Erschwerung der Exekution durch die Stände. Rechtfertigung der schwedischen Satisfak-
12
tionsforderungen . Ungelöster französisch-spanischer Gegensatz. Widerwillen Spaniens gegen eine
13
schwedische Vermittlung. Verlegung des Kongresses nach Osnabrück. Feierlichkeiten zur Veröf-
14
fentlichung der Verträge. Staatsrechtliche Stellung der unter die französischen Satisfaktionen fal-
15
lenden Reichsstände. Geschenke für die Gesandtschaftssekretäre und Schreiber. Rat Pfalzgraf
16
Carl Gustavs, die Ratifikation vorerst nicht auszuliefern.

17
Eders Kongliga Maijestätt allernådigste bref, de dato Stocholm den 18. pas-
18
sato

37
Das Reskript, mit dem die königliche Ratifikation ( [ Nr. 437 ] ) übersandt wurde, ist nicht er-
38
halten .
, hafve vij först igår, effter thet är emellan Helsingör och Hamburg något
19
öfver ordinarie luppett vordet opphållett, med underdånigste reverentz hand-
20
fått och theruthur förnummitt, huruvijda thet då var kåmmitt mäd ratifica-
21
tions uthferdning; och Gustaff Hanssons depesche, sampt hvadh Eders Kung-
22
liga Majestättz allernådigst befaller att tagas i acht om sin titel.

23
Så snart the keijserlige sporde igår, att Svensche brefven vore ankomne, hadhe
24
the secretarium legationis hoos oss och påmintte, att the 2 månader, som vore
25
satte till ratificationernes inlefvererande, vore på then dagen förflutne och
26
then keijserlige ratificationen nu länge sedan här in loco, i alle sijne stycker
27
fullkomlig, och plenipotentiarii caesarei redebogne, att vexla henne uth
28
emoot Eders Kongliga Majestätts ratification, begärandes att vetta, om vij
29
hadhe fått henne mäd denne påsten. Vij låte them keijserlige genom samme
30
theras secreterare till svar vetta, det vij höllo tijden inthet vare om förän näst-
31
kommande torsdagh, som blir den 14. huius, såsom den dag effter talet af
32
dagarne i månan, på hvilken instrumenta blefve här för 2 månader under-
33
schrefne . Och ehuruvel then tijden, som på ständernas eenträgenheet är vor-
34
den satt, faller temmelig knapp, så hoppas vij lofvet, att ther inge hinder, som
35
eenkannerlig i Danmarck, ther secreterarn måste passera 3 vattn nu om vin-
36
terdagarna , förfalla, skall han hinna hijt till den förschrefne dagen. Eders

[p. 853] [scan. 399]


1
Kongliga Majestätt hafvandes bekåmmit instrumentum pacis till sigh den 2.
2
passato, hadhe strax effter dess collation låtit 3 exemplarer schrifva reena och
3
them alle tree den 18. passato sjelff underschrefne och tänckte then andra
4
eller tridie dagen thereffter låta secreterarn reesa thermäd fort, efftersom vij
5
och höllo therföre, att han då skall vara vijd Hamburg eller der omtränt.

6
Och effter vij förmedelst Gudz hjelp håppades, att bekåmma icke allenast
7
sjelfve Eders Kongliga Majestätts ratification, uthan ock correcte exemplar, så
8
att förmodelig theruthinnan inthet skall kunna felas till commutationen, så
9
påminte vij ther hoos, att the keijserlige ville befordra the saker, som böre
10
vara richtige för ratificationernes uthvexling, eenkannerlig restitutionem sta-
11
tuum ex capite amnestiae et gravaminum. Vij förnummo fuller, att sedan cae-
12
sarea edicta vore publicerad i Rijkett, det the hade här och tär hafft någon
13
effect, såsom in specie hoos hertigen af Wrtenbergh, hvilken (effter hans ge-
14
sandter egen bekennelse och oss communicerade, och her hoos under A lagde
15
specification) hafver bekåmmit een deel af sitt igen. Män så vore än någon
16
orichtigheet i land Wrtenbergk, helst hoos praelaterne och munkarne, som
17
ock måste något restituera. Huru een af them hafver protesterat theremot,
18
teckes Eders Kungliga Majestätt see af littera B. Sedan förnummo vij, att the
19
catholische i Aussburg sökia allahanda uthfluschter och bland annat vela in-
20
thet erkenna hertigen af Wrtenbergk för keijserlige commissario jämpte bi-
21
schopen af Bamberg, effter Hans Furstlige Nåde hafver tillijka mäd andra
22
evangelische ständer varit på ther evangelische borgerschapetz sijda här på
23
tractaten. På thet sättet vore och episcopus Bambergensis partijsk, allden-
24
stundh han hafver hållitt mäd the catholische. Churbeyrn syntes icke heller
25
hvarken vela restituera staden Regensburg till sine rettigheter, eij heller befor-
26
dra pfaltzgrefven af Zulssbachz, som Eders Kungliga Majestätt täckes allernå-
27
digst låta sigh förläsa uth C och D, hvadh såväl på högbemälte Hans Furstlige
28
Nådes pfaltzgreven af Sultzbachz som staden Regensburgs vegnar är här hoos
29
oss inlagt i sammaledes och af littera E the evangelisches, som boo i Aken,
30
anlegenheeter i thetta fallett. Såsom nu instrumentet förmår, att desse och
31
andre slijke saker böra vara richtighe och inbrachte i lag, förän commutatio-
32
nen skeer, altså håppades vij, att the keijserlige, som mäd ord och åthhäfver
33
tesmognera sin begärelse till befordrandet af friden, det the poussera och
34
drijfva åfftabemälte restitution och derhoos förmå bischopen af Oßnabrugg
35
till een billig accommodation i thet, som ther är stridigt och hinderligit till
36
capitulationens perfection. Hvadh presterschapet uhr stifft Ossnabrugg, som
37
hafva hafft några af sitt meddel her hoos oss, hafva gifvit för ett memorial in,
38
fins under F och under G theras svar på bischopens berättelse om församblin-
39
gernes och religions tillstånd anno 1624.

40
Ifrån her generalissimi Furstlige Durchlaucht eller the andra Eders Kungliga
41
Majestätts generaler hafva vij i then framlupne veckan hafft inge bref. Hvad
42
Biörnklow fich i den 8 dagar sedan ifrån residenten Kleyhe, thet fogas här
43
hoos under H. Thet står altså till tijden huru i Prag aflöper, om the och innan
44
then satte dagen kunna sig föreena om restitutione locorum och militiens

[p. 854] [scan. 400]


1
exautoration[!], män för alt, om Hans Furstlige Durchlaucht kan så snart
2
blifva förvissat om penningarne af ständer, som skole ärleggias till förste ter-
3
min , äre i content i lägerstäderne, och een richtigheet träffat om assignatio-
4
nerne på the 2 andre terminer.

5
Gref Servient seger, att then Fransosche ratificationen är inthet än hijt kom-
6
men , ehuruvel andra villa meena, att hon är reda här. När nu Eders Kungliga
7
Majestättz ratification kåmmer, är lijkt att vij få något giöra mäd the keijser-
8
lige och ständerne för extraditionens skull.

9
Caesareani och catholici skola effter all apparence örkia mäd all macht på
10
uthvexlingen, att således vinna i executionen, hvadh the inthet hafve kunnatt
11
i sjelfve tractaten och genom conditionen expressus erhålla. Nu skulle vij ful-
12
ler mäd rätta vänta, hvad restitutionen ex capite amnestiae et gravaminum
13
vijdkåmmer, ett gått adsistence af heela corpore evangelicorum! Män såsom
14
thet består af många och the som mäst äre distraherade in partes af åthskillige
15
particularrespecter och interesser, altså kan thet och lätteligen häruthinnan
16
skee. The, som förmedelss amnestien och andre accorderade artikler skole
17
något få igen och finna hoos sin verpart opiniastretet, lära fuller liggia oss ann
18
och bedia, att hålla inne mäd extraditione, sålänge them skeer ett nöije, såsom
19
the Sultzbachische och Regensburgische reda hafva gjordt. Män effter mili-
20
tiens satisfaction träffar mäst alla ständerne och the nu in executione finna
21
henne för svår, helst effter Touraine icke allenast hafver belagdt och mäd
22
inquarteringar högt besvärat halffjerde kreijtz, uthan låter och förbjuda thet,
23
som bör utgifvas till then Svensche soldatesquens contentement, förtegat,
24
hvad här i Westphalische genom the keijserlige och Hessisches pressures, och
25
i then Frankische af Eders Kungliga Majestättz armees inlogering opgår och
26
försvinner, så kan och hända, att evangelici afficierade af denna almänna an-
27
lägenheeten , måtte mera see på denne particular besverligheeten, huru the
28
henne i hast skole kunna slippa, än thet som them i gemeen eller religionsför-
29
vanterne in particulari till theras fullkomblige restitution kan åläggia, och
30
altså tillijka mäd the keijserlige och catholische hoos oss sökia extraditionen.
31
Ty vij höra reda här af någe hvar thet kan icke heller vara uthan considera-
32
tion , att ther man alt vill så noga strängia och stå på, måtte tillefventyrs här
33
sjelfve hufvdhverkett få antingen här eller ther een anstööt och een recidio
34
infalla, som sedan inthet stodo till att redressera. Hvadh nu i thenna hasten
35
pacis amore ginges förbij, antingen in restitutione ex capite amnestiae eller
36
och blefve i rest af primo termino solutionis för then Svensche militien,
37
kunde hereffter beqvämmare praesteras mäd annatt slijkt, som the nu reda
38
eller hereffter kunne förläggia. Vij vettandes 1., att Eders Kongliga Majestätt
39
bland annatt hafver hafft thet målet för sin vapn, att kunna effter all möjelig-
40
heet restituere Imperium Romanum och dess ständer, helst the evangelische i
41
then stat och till the rättigheeter, som them bör och the för krigett hafva
42
hafft, och till thet 2., att Eders Kongliga Majestätt hafvandes genom Gudz
43
hjelp och sin heroische restitution sampt soldatesquens tappere actiones der-
44
hän bracht verkett, att man hafver nått samma mål inpå executionen af the

[p. 855] [scan. 401]


1
conditioner, som thet innehålla och fästa inthet heller seer, än att mehrbe-
2
mälte soldatesque får för sine uthstående tro-ijfrige och redelige opsåt och
3
travaglier een billig recompens, vele, när occasionerne förfalla, gouvernera
4
och stella oss theruthi, som Eders Kongliga Majestätts allernådigst intention
5
och ordre, sampt tijden och affairerne thet kunna lijda, män vele för alt cor-
6
respondera mäd her generalissimi Furstlige Durchlaucht öfver militiens rich-
7
tige contentement.

8
I tractaten emellan Frankrijke och Spanien är inthet förfallett. Greve Servient
9
och Brun tala nu mehr om praeparatoriis till nästkommande campagne än
10
tractatens fortsättning. Härtill hafver greve Servient väntatt, att sedan the i
11
Spanien hade fått effterrettelse om conclusione pacis Germanicae, Brun skulle
12
få närmare ordre om någott vore att giöra. Nu seger han, att the Spansche
13
stella sigh temmelig höge och lådas inthet achta samma slut; om thet är them
14
föga therom, eller the eljest giöra sigh thenne contenancen, thet skall tijden
15
snart vijsa. Vijd så fatta saker ville han inthet längre hålla och bemöda oss här
16
fåfängt och förgäfva för then saken, om inthet annatt vore att förretta för oss
17
på thenna orten; hållandes han, greve Servient, så före, att Spanien, seendes
18
vårt bårtreesande, skulle beqvämma sig mehr, icke att Spanien skulle inthet
19
lijda oss här, uthan tillefventyrs therföre, att the praesumera, det Franckrijke
20
hade optäckt Eders Kongliga Majestätt, såsom sijne allierades, gesanter inti-
21
miora suorum consiliorum i thenne saken, och vij, seendes att Frankrijke in-
22
thet kunde vijdare gå och giöra, hade förloratt håppett om tractaten och altså
23
rest härifrån. Om han, greve Servient, sporde någon lijknelse och håpp till ett
24
vist accommodement, ville han tidlig oss therom advertera.

25
Och stå vij förthenskull nu an, om vij icke skola reesa herifron till Ossna-
26
brugge igen, effter thet hafver varit then förnembste orsaken, för hvar skull
27
vij äre hijt komne, som nu härmäd cesserar. Thet är fuller vist, att alle gesan-
28
ter , som i desse åhr hafva varit i Ossnabrugge jämpte mäd oss, äre nu här och
29
hafva transporterat alle sijne mobilier hijt och i Ossnabrug opsaghdt och
30
skingratt sijne herbergen och hushåll. Thet vill them falla kåstbart och möde-
31
sampt , att i thetta oförett och besvärligheeten både få vagnar, till att öfverföra
32
sijne saker såsom och sine lägenheeter igen ther i Ossnabrugge. Sedan som
33
status äre forlikte in gravaminibus och tractaten är slutin, äre the heller ihoop
34
och formeena, att the så församblade på een ort kunna bättre och snarare
35
ofverläggia och expediera, hvadhsom förfalla kan. Förthenskull hafva the icke
36
allenast in particulari, uthan i den genom een deputation låtit begära, att vij
37
ville här förtöfva och låta publicationen skee. Att alt måtte tillgå uthan prae-
38
juditz , så ville the så laga, att een recess gjordes de modo publicationis. Vij äre
39
fuller underkastade samma besverligheeter helst mäd ofversandett som andre
40
och befinna ther hoos, att thet faller mychit dyrare och kåstbarare, att vara
41
och lefva här än i Ossnabrugge. Skulle och heller vara på een ort än så flyttia
42
af och till mäd heela hushållen. Men effter sådant alt är particular orsaker,
43
som dels inthet kunna i slijke fall undvijkas, dels på tjenligitt sätt blifva lät-

[p. 856] [scan. 402]


1
tade , så kåmma the inthet förnembst i consideration hoos oss, att vij förthen-
2
skull skulle vela resolvera, till att begifva oss hädan. Thet förnembste är 1., att
3
effter vij in tractatu Gallo-Hispanico ex confessione domini comitis de Ser-
4
vient inthet mehr kunne giöra; 2., effter status Imperii som åfftast måste in
5
rebus communibus beskicka oss och greve Servient, och the thet per ordina-
6
riam deputationem inthet giöra tillijka och på een gångh uthan successive,
7
och som åfftast besökia greve Servient förr änn oss; så ehuruvel thet nu skeer
8
så oförmärkt och synnes på uthan någon sådan regard, så är lichvel till att
9
befara, att thet i framtijden kan blifva allegerat som een praecedentz, then
10
Frankrijkett therföre skulle villa sigh tillägna, att hafva här in conspectu to-
11
tius conventus af alle Romersche Rijksens ständer uthan vår contradiction
12
then erhållet, efftersom vij vähl vetta oss påminna, det de Fransosche plenipo-
13
tentiarii hafva, ehuruvehl utan raison, skrytt af mindre avantage än thenne
14
kan vara.

15
Thet 3. är publicatio pacis, dertill the keijserlige och greve Servient giöra här
16
allehanda praeparatoria mäd fäyrverk och annatt. Man kunde kanskie kåmma
17
till at giöra them theruthi lijke, men så kan åffta een slijk aemulation föror-
18
saka andre effectus. Thet kan och andra actus ther hoos förgå, som måtte
19
draga någott praeiudicium effter sigh. Förthenskull stå vij, som för är mält,
20
an, hvadh oss heruthinnan står att giöra, och vele tillsee, hvad sigh bäst kan
21
skicka till Eders Kongliga Majestättz respects och reputations erhållelse.

22
Ifall vij nu skulle kunna kåmma tillrätta och skrida till extraditionem ratiha-
23
bitionum , och greve Servient på Frankrijkes sijda stodo finaliter therpå, att
24
the status immediati, som leggie inom then Fransosche satisfactions-gräntzen,
25
måtte blifva och hållas för Frankrijkes landsåterne, och status Imperii them
26
tvertemoot vela maintenera pro statibus immediatis Imperii Romani respectu
27
ditionum ibi sitarum, så skulle thet vara oss een god effterrettelse, om vij hade
28
Eders Kongliga Majestättz fullkomlige resolution i thetta fallett, huru vij oss
29
skulle regulera och ställa.

30
Thet blifver och dels directe deels per indirectum hoos oss insinuerat och
31
indigiteratt, att the keijserlige och Fransosche plenipotentiarii och residenten
32
La Cour jemvehl theras secreterare och skrifvare vist vänta ähre skänker af
33
Eders Kungliga Majestätt vijd slutett, efftersom mehrbemälte keijserlige och
34
Fransosche ministri reda sigh på, och en deel hafva här vist, hvad the vill gifva
35
igien. Hvarpå vij och gerna skulle hafva resolution.

36
PS: Rätt som posten skulle gå bårt, kommo tvenne bref ifron her genera-
37
lissimi Furstlige Durchlaucht af den 20. och 27. passato, hvaraf thet senare
38
fogas copialiter här hos under I och ett af her Erschein under K. Eders Kong-
39
liga Majestätt täckes theraf förnimma, att högbemälte Hans Furstlige Durch-
40
laucht råder hålla inne mäd extraditione ratificationis, tilldess man är viss om
41
penninge betalningen. Och effter thet synnes för then och andre saker skull,
42
att commutatio löper något längt an, tyckes för ofvantill anforde skiäl vara
43
bäst och rådligast, att vij reesa öfver till Ossnabrugge igen.

[p. 857] [scan. 403]


1
Beilagen in DG 13:


2
A: 1301–1302 Designation deren im herzogthum Würtenberg restituirter orther.
3
o. O. u. Tag

4
B: 1305–1307’ Protest des Abts Georg von Adelberg

35
Das Prämonstratenserkloster Adelberg bei Schorndorf wurde 1525 im Bauernkrieg zerstört und
36
1535 durch den Herzog von Württemberg protestantisiert, im Interim und im Dreißigjährigen
37
Krieg vorübergehend wiederhergestellt. – Der volle Name des katholischen Abtes lautet Georg
38
Schönheinz. Als Jahr seines Amtsantritts wird 1634 angegeben ( Dienerbuch , S. 238; Neues
39
Dienerbuch , § 3259). Der Abt amtierte bis zur Rückgabe des Klosters an den Herzog von
40
Württemberg ( Sattler S. 34); freundliche Auskunft des Hauptstaatsarchivs Stuttgart.
gegen die Anordnung Herzog Eberhards
5
von Württemberg

41
Eberhard III., Herzog von Württemberg, * 16. Dezember 1614, † 2. Juli 1647, regiert seit
42
1628, bis 1633 unter Vormundschaft, floh 1634 nach Straßburg, übernahm 1638 erneut die
43
Regierung ( Taddey , S. 290).
, das Kloster abzutreten. o. O. 1648 November [3]/13

6
C: 1303–1304 Erklärung der pfalz-durlach’schen Regierung wegen der Restitution.
7
o. O. u. Tag.

8
D: 1308–1311 Specificatio derojenigen stückh, in welchen die statt Regenspurg ex capite
9
amnestiae et gravaminum zu restituiren und dero Churfürstlicher Durchlaucht in Bayrn
10
den 12. Octobris [1648] in audientia underthänigst ubergeben worden.

11
E: 1312–1312’ Die Vorsteher der augsburgischen Konfessionsverwandten in Aachen an die
12
schwedischen Gesandten. Aachen 1648 Dezember [1]/11

13
F: 1313–1314 Die adligen Landstände, Prediger und Untertanen des Stifts Osnabrück Augs-
14
burger Konfession an die schwedischen Gesandten. Osnabrück 1648 Dezember 6/16

15
G: 1315–1350 Deduktion wegen der Religionsverhältnisse im Hochstift Osnabrück.
16
o. O. u. Tag

17
H: 1351–1354 Kleihe an Biörenklou. Prager Kleinseite 1648 November 20/30

18
I: 1355–1356 Pfalzgraf Carl Gustav an die schwedischen Gesandten. Prager Kleinseite 1648
19
November 27/Dezember 7

20
K: 1357–1357’ Erskein an Johan Oxenstierna. Prager Kleinseite 1648 November 15/25
21
(Nr. 436)

22
1358–1380 Avisen

Dokumente