Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
325. Salvius an Königin Christina Osnabrück 1648 Juli 31/August 10
–/ 325 /–
Osnabrück 1648 Juli 31/August 10
Eigh. Ausf.: DG 13 fol. 311–311’; Eingangsvermerk Stockholm 1648 August 17/27; Druck: ST
VI 1 S. 316–317.
Abschluß des schwedischen Friedens, der aber erst nach Abschluß des französischen Friedens un-
terschrieben werden soll. Gerüchte über einen militärischen Anschlag auf Schweden. Bevorste-
hende Absendung der Pergamentausfertigung des Friedensvertrags, der Ratifikation inseriert,
nach Stockholm. Hoffnung auf eine nachgiebigere Haltung des Kaisers angesichts schwedischer
Erfolge in Böhmen und Bayern sowie französischer in Italien.
Den 24. Julii berättade jagh underdånigst, huruledes ständerne då adjusterade
medh oss executions- och assecurationsarticlarna. Theropå kumme the kaijse-
riske och alle Rijksensständer i tree collegiis till oss den 27. Julii, och blef då
heela instrumentum pacis a capite ad calcem i alles praesentia offentligen up-
läset , hvilket vahrade från klockan 9 til 5 om aftonen. Hvad här och ther var
at ändra, ändrades. Och blef då friden sluten och medh handsträckning, gra-
tulationer och lyckönskningar bekräftadh. Men så gofve vij theropå caesarea-
nis och ordinibus een skriftlig declaration, at instrumentum icke skulle un-
derskrifvas , förän den Fransöske friden tillijka blefve färdigh.
Idagh reeste Volmar til Münster, icke villjandes här tractera den Fransöske
friden, på thet icke mediatores ther toget op för en affront. Men så hafve
ständerne här idagh unanimiter in pleno slutet, at icke vijka härifrån, förän
the hafve fattat ett endligit slut i den Fransösche saken. Servien är theröffver
mächtog content. När thet är skedt, reese vij alle till Münster i hopp at sluta
den Französche friden. Vil Käijsaren icke medh goda, så lofve ständerne vele
träda ihoop medh chronorne. Man hoppas at Käijsaren beqvämer sigh. Den
Svenska friden hoppas poussera den Französche och denna den Spaniska.
Den officiern, som jagh sidst mälte om, gaf migh idag innelagda upsatt sub
littera A om the meneer moot Sverige, men the äre nu genom denne friden
brutne och theres authores confunderade. Eders Kungliga Majestet kan näpli-
gen troo, hvilken glädje ständerne tesmoignerade vidh slutet, så at en part
ginge ögorna öfver af frögd. Vij före nu krijget allenast för Frankrijkes
skuld.
Instrumentum pacis, ratificationi insertum, hade vij hoppats idag kunnat fort-
sända , men effter thet är longt och svårt at skrifva på pergameen, så kan thet
icke så hastigt blifva färdigt. Skal medh thet första, vil Gudh, föllja. Imedler-
tidh hafver Königsmarck intaget Kleinsidan och slotet i Prag
emot honom på andra sidan om Muldaun
pfaltzgrefven trycker efter op genom Schlesien, så hoppas, at Käijsaren moste
gifva kööp i den Fransösche friden, i synnerhet efter Tortosa är öffver
Frankrijke prospererar i Italien och vapnen i Bäyern stå väl. Hafver altså
Eders Kungliga Majestet gjort fridh, florentibus suis armis, och altså medh
alle menniskors applausu och högsta reputation! I synnerheet, ther, genom
Eders Kungliga Majestets förmedlande den Fransöske och Spaniske friden i
lijka motto theropå föllja kunde. Gudh låte thet vara skedt i lycksaligh stund
och förläna Eders Kungliga Mejestet vidara lycka och framgång moot alla
dess öfriga fiender.