Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
250. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina Münster 1647 Juni 6/16

32
–/ 250 / [ 260 ]

33

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina


34
Münster 1647 Juni 6/16

35
Ausfertigung: DG, A I 1, Legat . [ 6 ] fol. 959–962; Eingangsvermerk Stockholm 1647 Juni 24/
36
Juli 4.

37
Keine weitere Zusammenkunft mit Erskein vor dessen Abreise zur Hauptarmee; Vorschläge der
38
Gesandten zur satisfactio militum (Abfindung auf Monatssoldbasis). Königsmarcks Vorgehen gegen

[p. 457] [scan. 513]


1
Fürstenau. Stand der schwedisch-kaiserlichen Verhandlungen. Stand der französisch-kaiserlichen
2
Verhandlungen; Übergabe zweier kaiserlicher Entwürfe an die Franzosen. Unterredung mit den
3
französischen Gesandten: Unzufriedenheit mit dem kaiserlichen Projekt; Satisfaktion, Prätention
4
vuf Stift Straßburg; Verzögerung des Friedensschlusses einkalkuliert; schwedische Kritik an franzö-
5
sischer Haltung; Ausbau der kaiserlichen Armee; Befürchtungen wegen Bayerns und französischer
6
Truppenabzüge. Schwedische Verhandlungen mit Wartenberg.

7
Såssom vij i Nr. 236 månde förmäla dät vij ville trachta effter att få än een
8
gångh tala medh Ershein förän han reeste op till hufvudharmeen, altså och
9
emedan vij, varandes då nyligen komne hijt och här engagerade medh visit-
10
och revisiter, inthet kunde, när han kom igen ifrå Furstenou, med maneer
11
skilljas hädan, slogo vij honom före han måtte taga sin vägh härigenom till
12
armeen. Men effter han tyckte thet skulle dröija honom och därtill med
13
lijtet vore härtill att uthrätta i hans commission förän han hade talt med
14
feldtmarskalken, ty optächte vij honom deels genom skrifvelsse, deels
15
mundteligen genom öffvercommissarien Brandt vårt ringa sentiment gå
16
därhän att contentera soldatescan effter månadtzsåldh, som copierne aff
17
brefven, vexlade med Ershein och skrifne till feldtmarskalken, under lit. A,
18
B, C, D, E, F thet som ofvanbem. är med mehra uthvijsa.

19
Vidh vår förste öfverkompst hijt hafva icke allenast the keijsl:e deels
20
sjelfve, deels genom evangeliske ständernes deputerade, uthan och the
21
Frantzöske varit åth oss för general Königzmarkz action emoot Furstenou ,
22
ståendes therpå at thet skedde directe emot praeliminarsluthet och kunde
23
förorsaka een ruptur uthaff tractaten . Om biskopen Frantz Wilhelm eller
24
hans folck hade något gjordt, som vij förmeente vara emot samma Ham-
25
burgiske afhandlingh, vore inthet han uthan keijssaren pars contrahens, eij
26
eller något uthaf honom, biskopen, gjordt emot Eders Kongl:e Maij:tts
27
fästningar uthi stifft Ossnabrugge, landet, folket och annat slijkt, kunde
28
inthet frijkallas under § in cognominem vero dioecesin etc. med andre
29
slijke odulige invändningar.

30
Vij hafva theremot remonstrerat icke allenast them här ofvanbem. uthan
31
andre fleere som med oss hafva talt om thenne casu att ehuruväll biskopen
32
inthet vore pars contrahens, så vore han lickväll adhaerens partis contra-
33
hentis , öfver hvilkens vidrige procedere, då emot vår suite, då andre i
34
stifftet Ossnabrugge, som med rätta och effter oprättade accord borde vara
35
omolesterade, vij strax i begynnelssen och altsedan oss hafva emot them
36
keijsl:e besvärat, men allrigh fåt böther therupå, uthan måst thet infräta och
37
försmälta. Eders Kongl:e Maij:tts generalitet hade och länge sedt igenom
38
fingren med biskopens folck och förmodat at thet som var påmint här på
39
tractaten skulle tjena till varningh och förbätring och honom kunna hålla
40
sigh vidh mehrbem:e sluuth och inthet tillmäta och göra sigh mehra här
41
i stifftet och theruttom Kongl:e Maij:tts krigzstaat till förfångh än honom
42
vore tillåteligit; men effter tijden hafver uthvijst att thet mehr hafver ökt

[p. 458] [scan. 514]


1
besvären här i stiftet och theruthom gjordt Kongl:e Maij:tts krigzstaat
2
störste skaden, som tillförende insände breef particulariteterne med mehra
3
uthvijsa, så hafver bem:e generalitet, ehuruväll ogärna, måst gripa til thetta
4
medlet. Furstenou är nu öfver och generalen i marchen therifrån. Hvadh
5
han skrifver till Ershein och thenne till oss therom, thet finnes under lit.
6
G, H. Nu är här stilla och höres föga tala om Furstenou. Vij vänta Brandten
7
tilbakar eenthera dagen och at han bär instruction med sigh ifrå Königz-
8
mark att tractera med biskopen.

9
Hvadh hufvudhtractaten och vår principaliste commission vidhkommer,
10
hafve vij i underdånigheet berättat Eder Kongl:e Maij:tt näst för vår reesa
11
uhr Ossnabrugge huruvijda vij ther vore komne med them keijsl:e i inrättan-
12
det aff instrumentet, nembl. att thet i the mästa och svåraste punchterne, som
13
vij uthan communication med dee Frantzöske plenipotentiarierne kunde
14
slutha, vore richtige, hafvandes spardt thet öfrige hijt. När vij nu komo,
15
var vår första syssla att förnimma huruvijda the Frantzöske vore gångne in
16
caussa communi och thet som angår Romerske rijket, alldenstundh d’Avaux,
17
varandes i Ossnabrugge, månde medh all macht örkia på oss och hootas
18
thermedh at Frankrijke ville fordra sin armee uhr Tysklandh och inthet
19
vijdare gifva subsidier om vij icke skyndade till sluth, förvijtandes oss då,
20
som vore vij i vägen och vållande till opskofvet aff tractaten, som thet alt
21
effter handen är berättat. Och ehuruväll vij uthan dess och effter Eders
22
Kongl:e Maij:tts nådigste ordres hafva medh all flijt trachtat effter at
23
bringa thesse svåre saker till een honorabel och säker förlijkningh, thermed
24
interessenterne kunna vara förnögde så hafver äntå therofvanpå slijka the
25
Frantzöskes påminnelsser gifvit oss inthet ringa moodh at fahra foort,
26
hoppandes vij att the och på sin ort skulle vara färdige. Men vij förnummo
27
nu först att the intill vår ankompst hafva hållit inne medh the sakerne och
28
theruthi på een lång tijdh ståt stilla . När vij fordrade therpå är thet såvijda
29
kommit till gångz att the keijsl:e för 4 dagar inhändigade mediatorerne
30
tvenne projecth af instrumenterne, thet eena för nuncio och thet andre för
31
Veneto , hvilka hafva i förgår stält them i the Frantzöskes händer. Vij hafva
32
nu först i dagh fåt see och läsa them, befinnandes at thet som nuncius hafver
33
bekommit och åter från sigh leffvererat mäler inthet om religionen och
34
hvadh theraf hänger, så med flijt stält, effter han inthet låtz villja vetta af thet
35
som här i then saken förefaller. Elljest äre the andre punchterne nästan i the
36
terminis som thet project grefven aff Trautmanssdorff gaff oss något förän
37
han reeste ifrå Ossnabrugge och vij för een tijdh sedan sände inn. Thet andre
38
som Venetus hafver fåt och uthstält, stämmer in caussis communibus mäste
39
parten in med vårt opsatt, som thet nu effter sidst hållne conferencier i
40
Ossnabrug är inrättat, efftersom här hoosfogade korte collation uthvijsar
41
under lit. I. Plenipotentiarii Gallici, hafvandes äfven nu som vij göra med

[p. 459] [scan. 515]


1
posten, kunde inthet så länge mista exemplarerne at vij finge taga copia af
2
them. Härnäst hoppas vij få sända them afcopierade.

3
Vij vore för itt par tijmar hoos mehrbem:e Frantzöske plenipotentierade
4
at förnimma hvadh the nu vijdare tänckte göra, om the snart kunde komma
5
med oss till conference? The excuserade sigh, som sagt är, för Parijser
6
expeditionen, som the hade för händer, villjandes göra sin flijt at kunna i
7
öfvermårgon träda tillsammans med oss. Uthi ofvanbem. keijsl:e projecth
8
funne the, som the sade, stoore discrepantier, och eenkannerlig att the
9
keijserlige hade mycket ändrat in puncto satisfactionis Gallicae emot thet
10
som för itt åhr var bevilljat och sluthet, hvilket legati Gallici synes inthet
11
ogärna förmärkia, på thet the må finna orsak at ändra något medh, uthan
12
tvifvell till Frankrijkes fördeell, effter the länge hafva ångrat at the vore för
13
hastige att slutha in puncto satisfactionis. The låtha höra sigh att the vella
14
stå effter stifft Strassburg. The späda och in, lijkasom i skämtevijs emot oss,
15
at trachtaten näpligen kan ändas innan 6 månar häreffter; the hade nu på een
16
tijdh töfvat effter oss, therföre hoppades the vij göra them thetsamma igen
17
och inthet förhasta värket.

18
Vij hafva theremot tesmoignerat at å Eders Kongl:e Maij:tts vägnar vij
19
gärna accommodera och skicka oss effter theras lägenheet i alt thet som skee
20
kan och hörligit är. The vore fuller förr blefne färdige med Frankrijkes än
21
vij med Eders Kongl:e Maij:tts satisfaction och the saker som i Ossnabrug
22
äre tracterade. Men then förmonnen vore inthet sked af någon vår försum-
23
melsse , uthan af andre orsaker, eenkannerligen synes at fienden hafver med
24
slijka särskilte contentement sökt contrequarera alliancen och therigenom
25
göra divisiones. Sedan Eders Kongl:e Maij:tts satisfaction var richtig
26
hafva vij nästan hvar dag varit i arbete, deels öfver interessenternes veder-
27
lagh , deelss Romerske rikssens saker. Thesse och then oreeda som the för-
28
medelss huuss Österrijkes intenderade universaldominat vore satte uthi
29
hafver förnämligen förorsakat kriget och gjordtet Eder Kongl:e Maij:tt
30
och Frankrijke mächtog svårt; att nu släppa them handlöst och ohjelpte,
31
sedan chronorne hade fåt sin particularsatisfaction, thet ville inthet skicka
32
sigh, fastmehra thetta, nembligen att vij effter alliancen syfftade och arbe-
33
tade till att nå och erhålla thet måhl som är föresatt. Nu hade vij effter före-
34
gångne åthskillige concerter med them projecterat conditiones pacis och
35
communicerat hvadh ifrå then eene tijden till then andre hade lijdit i tracta-
36
ten med the keijsl:e, hafvandes för någre dagar sedan saken såvijda bracht
37
i Ossnabrugge som thet hafver kunnat skee och vårt them tedde instrument
38
med mehra uthvijsar, varandes alt som Romerske rijket angår aftalt med
39
ständernes vettskap och villja. Thet öfrige, som än står tilbakar, hafver
40
fuller sine considerationer, men tyckes kunna jämkas och lagas till sluth,
41
således at chronorne kunna hafva theraf ähra och interessenterne förmode-
42
ligen itt gott contentement. Heela conventen vetet i hvadh terminis vij äre,
43
effter caesareani hafva i desse dagar per dictaturam, som the kalla, låthit
44
publicera för alla heela vårt instrument. Therföre och ther vij nu skulle

[p. 460] [scan. 516]


1
sökia uthvägar och beskönia något opskoff med negotiis imperii, skulle
2
thet förorsaka efftertaal och göra eelack blodh hoos them som härtill hafva
3
varit affectionerade. Och om vij än drogo tractaten längre op vore för Eder
4
Kongl:e Maij:tt in particulari inthet therföre att vänta, uthan fastmehra at
5
man måtte sättia thet som nu medh ähra kan obtineras i största hazard. Thet
6
vore them icke mindre än oss vitterligit at Holtzapfell hade på een kort
7
tijdh så redresserat Keijssarens militie och satt henne i sådant postur som
8
hon inthet hafver nyligen varit. Han, Holtzapfell, var begirig at göra något,
9
styrkiandes them keijsl:e at inthet förhasta sigh. Man märker och här på
10
the keijsl:e att theras heeta, som the förr hade till at slutha, är nu öfvergån-
11
gen .

12
Bavarus säijes armeera sigh och göra större praeparatoria nu än förr, som
13
lijkt synes at göra oss något sneed. Hans förre actiones lära oss att vij lijtet
14
hafva till att troon. Frankrijke, i stället som thet nu skulle blifva tillhoopa
15
och göra itt med feldtmarskalken, drager sin armee uhr Tysklandh. Och
16
ehuruväll thet föregifves att hon kommer snart igen är thet inthet stoor
17
tröst, alldenstundh the keijsserlige få under een slijk separation stoor
18
avantage.

19
Med slijke och andre mehre rationibus svarade vij them på theras
20
deelss i skämpt, deelss elljest förebrachte taal. Hvadh nu vijdare förefaller,
21
hälst i nästa conferencier, thet skall effter handen underdånigst blifva rappor-
22
terat . Ifall Frankrijke skulle häreffter och frambättre föra thesse discurser
23
och villja bjuda till att hålla Eder Kongl:e Maij:tt i kriget, sedan Eders
24
Kongl:e Maij:tts soldatesca och ständerne blifva förnögde, voret gott att
25
vij hade Eders Kongl:e Maij:tts nådigste ordre, huru vij oss i een sådan
26
occasion skulle gouvernera.

27
Rätt nu moot brefvet skulle sluthas kom öffvercommissarien Brandt med
28
fullmacht och instruction ifrå general Königzmark at tractera med biskop
29
Frantz Wilhelm, som copian förmäler under lit. K.


30
Beilagen in DG, A I 1, Legat . [ 6 ]:


31
A: 963 Erskein an Johan Oxenstierna. Feldlager vor Fürstenau 1647 Mai 31/Juni 10 [Nr. 238]

32
B: 964–965’ Johan Oxenstierna und Salvius an Erskein. Münster 1647 Juni 1/11 [Nr. 239]

33
C: 967–968 Erskein an Salvius. Osnabrück 1647 Juni 2/12 [Nr. 242]

34
D: 966–966’ Erskein an Johan Oxenstierna und Salvius. Osnabrück 1647 Juni 2/12 [Nr. 241]

35
E: 969–970 Johan Oxenstierna und Salvius an Erskein. Münster 1647 Juni 4/14 [Nr. 244]

36
F: 975–976’ Johan Oxenstierna und Salvius an C. G. Wrangel. Münster 1647 Juni 5/15
37
[Nr. 249]

38
G: 977 Erskein an Johan Oxenstierna und Salvius. Osnabrück 1647 Juni 4/14

39
H: 978–978’ Königsmarck an Erskein. Fürstenau 1647 Juni 2/12

40
979–979’ Johan Oxenstierna an Erskein. Münster 1647 Juni 4/14 [Nr. 245]

41
I: 980–980’ Instrumentum exhibitum oratori Veneto

42
K: 981 Vollmacht Königsmarcks für Brandt. Hauptquartier Sarbeck

45
Sarbeck: gemeint ist Saerbeck, zwischen Lengerich und Rheine gelegen.
1647 Juni 6/16

43
982–983 Instruktion Königsmarcks für Brandt zu Verhandlungen mit Wartenberg. Haupt-
44
quartier Sarbeck 1647 Juni 6/16

Documents