Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
266. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina Münster 1647 Juli 5/15

28
–/ 266 / [ 286 ]

29

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina


30
Münster 1647 Juli 5/15

31
Ausfertigung: DG A I 1, Legat . [ 6 ] fol. 1130–1137.

[p. 491] [scan. 547]


1
[1] Bezug und Verweis auf verschiedene Schreiben. [2] Verzögerung bei Friedensverhandlungen
2
infolge französisch-kaiserlicher Differenzen wegen französischer Satisfaktion. [3] Visite Volmars:
3
Causa Palatina (Bergstraße und Mainzer Rechte, Neuburger Prätentionen, bayrische Bestrebun-
4
gen , Zahlungen an die Brüder sowie Bemühungen um die Mutter und die Schwester des Pfälzer Kf.,
5
Belehnung Kurmainzer Räte, exercitium catholicae religionis); Hessen-Kassel; Baden; kaiserliche
6
Änderungswünsche betr. Gravamina. [4] Visite der französischen Gesandten und de la Courts:
7
Entwurf zur französischen Satisfaktion und schwedische Kritik. [5] Unterredung mit Volmar:
8
Klagen über die Haltung der Franzosen; causa Palatina. (Bergstraße, Zahlung an die Brüder des
9
Pfälzer Kf., Hilfe für dessen Mutter und Schwestern). [6] Konferenz mit den Gesandten von
10
Hessen-Kassel über causa Hassiaca. [7] Visite Contarinis: Bevorstehende Abreise Trauttmans-
11
dorffs ; venezianisches Interesse am Friedensschluß. [8] Visite der kaiserlichen Gesandten: Ab-
12
schiedsbesuch Trauttmansdorffs; causa Palatina (Bergstraße, finanzielle Zuwendungen für die
13
Geschwister des Kf.); Württemberg (Heidenheim); Hessen-Kassel (Satisfaction, Marburg-
14
Problematik); Baden; Vergleich der kaiserlichen und schwedischen Texte; Verschärfung der
15
kaiserlichen Haltung infolge günstiger militärischer Nachrichten. [9] Jean de Werth; Zweifel an
16
Bayerns Vertragstreue. [10] Verhandlung mit den französischen Gesandten: Causa Palatina;
17
französischer Vertragsentwurf, Satisfaktion; schwedische Kritik an französische Haltung; Sub-
18
sidien . [11] Abschiedsvisite bei Trauttmansdorff. [12] Unterredung mit evangelischen Gesandten;
19
deren Bemühungen um Aufschub der Abreise Trauttmansdorffs. [13] Unterredung mit Longueville
20
und d’Avaux über bevorstehende Abreise Trauttmansdorffs; Einschätzung der zurückbleibenden
21
kaiserlichen Gesandten; Bemühungen um Aufschub der Abreise Trauttmansdorffs. [14] Unter-
22
redung mit Deputation der evangelischen Gesandten: Aufschub der Abreise Trauttmansdorffs;
23
Mißtrauen gegenüber den katholischen Ständen; Haltung zu Frankreich. [15] Delmenhorst;
24
Stifter Ratzeburg und Schwerin.

25
[ 1 ] Nr. 247, 253, 254, 255 äre den 29 [ 29. Juni 19. Juli ] tillijka hijt komne.
26
Vij hafva i underdånigheet theruhr förnummit Eders Kongl:e Maij:tts
27
nådigste villja och ordres vara att vij effter all möijeligheet skole 1) assistera
28
landtgrefvinnans Furstl:e Nåde till at bekomma ius directi dominii på
29
Schaumburgiske ämbterne icke räcknade in i dess satisfaction, uthan som
30
itt vederlagh för then donation, hvilken Eders Kongl:e Maij:tts herr fader
31
glorvärdigst i åminnelsse hafver gifvit framledne landtgreff Wilhelm.
32
2) uthi then Marpurgiske saken och till dess förlijkningh stå på then resolu-
33
tion vij för een tijd sedan togo med d’Avaux i Ossnabrugge; 3) erkundiga
34
oss om Dellmenhorst och så laga at ther stifftet Bremen hade någon rätt till
35
samma greffskap, den då blefve Eder Kongl:e Maij:tt denne tractaten
36
förbehållen; 4) beflijta oss at bekomma anvartningen på stiffterne Schwerin
37
och Ratzeburg, och 5) förmäla Eder Kongl:e Maij:tt in postscripto huru
38
vij hafva at gouvernera oss der legatio Gallica skulle villja sökia vår coope-
39
ration till at förmå Keijssaren at inthet adsistera Spagnien, ifall thet Tyska
40
kriget blifver sluthet och Frankrijke och Spagnien stå ändå i vapnen.

41
Eder Kongl:e Maij:tt hafva vij effter handen hörsambligast berättat hvad i
42
mäst alle 5 ofvanbem:e saker är passerat intill den 28 passato [ 28. Juni/
43
8. Juli ], då vårt sidste breeff sändes sin koos . Vij vore då i then förhopnin-
44
gen at kunna thenne gången referera hvar icke om itt fullkomligit sluuth,
45
lickväll at sakerne skulle ungefär vid thet laget i thet närmaste vara jämkade
46
och näre till förlijkningh, efftersom vij, och jämpte oss the evangeliske

[p. 492] [scan. 548]


1
ständerne, hafva på alla tjenlige sätt vinlagt och beflijtat oss therom.

2
[ 2 ] The keijsl:e skute skulden på the Frantzöske, att the altför länge höllo
3
tilbakar med sitt project aff instrumento futurae pacis. Legatio Gallica före-
4
bär theremot at projectet är färdigt och i rikzsakerne lijka lydande med vårt
5
hvilket the vella uthgifva så snart the få een nöijachtig declaration uthi
6
Frankrijkes satisfaction, alldenstund the, bekommandes thet keijsl:e pro-
7
jectet , funne at caesareani hade ändrat någre §:os i bem:e Frantzöske satis-
8
faction och altså gått ifrå then skrifften som var för ungefär 8 månader them
9
emellan oprättat. Therföre hafver legatio Gallica som han föregifver satt
10
sine puncter något explicatius, väntandes nu på at the blifva accepterade.
11
Vidh så fatte saker hafve vij blifvit vidh vårt här påbegynte arbete at drifva
12
på the saker som vore hijt reserverade och strax effter vår ankompst här
13
brachte till handlingz.

14
[ 3 ] Så snart posten och brefven till Sverige vore den 28 passato [ 28. Juni/
15
8. Juli ] affärdade, var then keijsl:e gesandten Vollmar hoos oss och con-
16
fererade med oss öfver then Pfaltziske, Hessiske, Badiske och någre andre
17
saker.

18
Uthi caussa Palatina hade vij då för oss våre sidste uthgifne och med the Frant-
19
zöske äfven i then saken och på samma tijdh extraderade, nästan i alle §:is,
20
undantagandes then eene om catholiske religionen, lijkalydande project.
21
Alle §:i under lit. A

34
Um die folgenden Passagen zu verstehen, wird hier die Beilage A (fol. 1138–1139’) vollständig
35
abgedruckt:

36
Ante omnia vero causam Palatinam conventus Monasteriensis et Osnabrugensis eo
37
deduxit ut ea de re iam diu motu lis diremta sit modo sequenti.

38
Et quidem primo quod attinet domum Bavaricam dignitas electoralis quam electores
39
Palatini ante hac habuerunt cum omnibus regaliis et officiis, praecedentiis, insigniis et
40
iuribus quibuscunque ad hanc dignitatem spectantibus nullo prorsus excepto ut et
41
Palatinatus Superior totus cum omnibus appertinentiis sicut hactenus ita et imposterum
42
maneant penes dominum Maximilianum comitem Palatinum Rehni, Bavariae ducem
43
eiusque liberos totamque lineam Guilhelmianam quam diu masculi ex ea superstites
44
fuerint.

45
Marginalvermerk: placet.

28
Qui fuit status religionis et ecclesiae in Superiori Palatinatu anno 1624 quacunque anni
29
parte servetur etiam in posterum pro ut generali conventione cautum est infra articuli
30
de gravaminibus paragrapho duodecimo.

31
Marginalvermerk: deleatur.

32
Vicissim dominus elector Bavariae pro se, haeredibus ac successoribus suis totaliter
33
renunciet debito tredecim millionum omnique praetensioni in Austriam superiorem et
34
statim a publicata pace omnia instrumenta desuper obtenta Caesareae maiestati ad
35
cassandum et annullandum extradat.

36
Quod ad domum Palatinam attinet Imperator cum Imperio publicae tranquillitatis causa
37
consentit ut vigore praesentis conventionis institutus sit electoratus octavus quo
38
dominus Carolus Ludovicus comes Palatinus Rheni eiusque haeredes et agnad iuxta
39
ordinem succedendi in aurea bulla expressum deinceps fruantur. Nihil tamen iuris
40
praeter simultaneam investituram ipsi domino Carolo Ludovico aut eius successoribus
41
ad ea quae cum dignitate electorali domino electori Bavariae totique linea Guilhelmianae
42
attributa sunt competat.

43
Deinde ut inferior Palatinatus totus cum omnibus et singulis ecclesiasticis et secularibus
44
bonis iuribusque et appertinentiis quibus ante motus Bohemicos electores principesque
45
Palatini gavisi sunt omnibusque docomentis, regestis, rationariis et caeteris actis huc
46
spectantibus eidem plenarie restituantur cassatis iis quae in contrarium acta sunt idque
22
autoritate Caesarea effectum iri ut neque rex catholicus neque ullus alius qui exinde
23
aliquid tenet se huic restitutioni ullo modo opponat.

24
Marginalvermerk: placet.

25
Circa quasdam praefecturas Strata Montanae antiquitus ad electorem et archiepiscopam
26
Moguntinensem pertinentes anno demum millesimo quadringentesimo sexagesimo tertio
27
pro certa pecuniae summa Palatinis cum pacto perpetuae reluitionis impignoratus con-
28
ventum est ut in earum possessionem dominus Carolus Ludovicus restituatur hac tamen
29
lege ut quandocunque idem in specie precium pignorationis sponte oblatum parata
30
pecunia et depositum fuerit teneatur dictus dominus Carolus Ludovicus easdem prae-
31
fecturas domino electori Moguntinensi sine mora restituere.

32
Marginalvermerk: controversum.

33
Electori quoque Trevirensi tanquam episcopo Spirensi iura quae praetendunt in bona
34
quaedam ecclesiastica intra Palatinatus Inferioris territorium sita, coram competenti
35
iudice prosequi liberum esto nisi de his inter utrumque principem amice conveniatur.

36
Mariginalvermerk: placet.

37
Quod si vero contigerit lineam Guilhelmianam masculinam prorsus deficere superstite
38
Palatina non modo Palatinatus Superior sed etiam dignitas electoralis quae penes
39
Bavariae duces fuit ad eosdem superstites Palatinos interim simultanea investitura
40
gavisuros redeat octavo tunc electoratu prorsus expungendo.

41
Marginalvermerk: placet.

42
Ita tamen Palatinatus Superior hoc casu ad Palatinos superstites redeat ut haeredibus
43
allodialibus electoris Bavariae actiones et beneficia quae ipsis ibidem de iure competunt
44
reservata maneant.

45
Marginalvermerk: controversum.

46
Pacta quoque gentilitia inter domum electoralem Heidelbergensem et Neoburgicam a
47
prioribus Imperatoribus super electorali successione confirmata ut et totius lineae
48
Rudolphinae iura quatenus huic dispositioni contraria non sunt salva rataque maneant.

6
Ad haec si quae feuda Iuliacensia ob deficientes masculos aut alias aperta sunt eo
7
Palatinis absque mora cedant et evacuentur.

8
Marginalvermerk: placet.

9
Praeterea ut dictus dominus Carolus Ludovicus aliquatenus liberetur onere prospiciendi
10
fratribus de appennagio Caesarea maiestas ordinabit ut dictis suis fratribus quadringenta
11
Imperialium thalerorum millia intra biennium ab initio anni venturi millesimi sexcen-
12
tesimi quadragesimi octavi numerandum expendantur singulisque annis ducentena millia
13
solvantur una cum annuo censu quinque de centum computatis.

14
Marginalvermerk: controversum.

15
Deinde tota domus Palatina cum omnibus et singulis qui ei quocunque modo addicti
16
sunt aut fuerunt praecipue vero ministri qui ei quocunque modo addicti sunt aut
17
fuerunt praecipue vero ministri qui ei in hoc conventu aut alias operam suam navarunt
18
ut et omnes Palatinatus exules fruantur amnestia generali supra descripta pari cum
19
caeteris in ea comprehensis iure et hac transactione singulariter in puncto gravaminum
20
plenissime.

21
Marginalvermerk: placet.

22
Vicissim dominus Carolus Ludovicus eum fratribus Caesareae maiestati obedientiam
23
et fidelitatem sicut caeteri electores principesque Imperii praestet ac insuper Palatinatui
24
superiori pro se et haeredibus suis tum ipse tum eius fratres donec ex linea Guilhelmiana
25
haeredes legitime et masculi superfuerint renuncient.

26
Marginalvermerk: placet.

27
Cum autem eiusdem principis tam viduae matri quam sororibus ius quaesitum sit in
28
Superiorem Palatinatum iuxta ac Inferiorem, Superiorem vero in electoris Bavariae
29
dominum concedat ut omni ergo ipsum debito solutus sit Imperator. Conventum est
30
ut matri ea pecuniae summa quae per pactum nuptiale in singulos viduitatis annos
31
constituta fuit et filiabus pro dignitate elocandis congrua dos aequis postionibus a
32
Caesarea Maiestate dictoque domino Carolo Ludovico exsoluantur.

33
Marginalvermerk: controversum.

34
Liberam Imperii nobilitatem per Franconiam, Sueviam et tractum Rheni cum districtibus
35
appertinentibus in suo statu immediato inviolate relinquat.

36
Marginalvermerk: placet.

37
Exercitium catholicae religionis si qui post plenarium restitutionem id petant in Pala-
38
tinatu Inferiori liberum erit nec subditi catholici ad aliam religionem amplectendam
39
adigantur.

40
Marginalvermerk: deleatur.

41
Augustanae confessionis consortibus qui in possessione templorum fuerant interque
42
eos civibus et incolis Oppenheimensibus servetur status ecclesiasticus anni 1624 caeteris-
43
que id desideraturis Augustanae confessionis exercitium tam publice in templis ad
44
statas horas quam privatim in aedibus propriis aut alienis ei rei destinatis per suos aut
45
vicinos verbi divini ministros peragere liberum esto.

46
Marginalvermerk: placet.
, som äre noterade med placet, blifve då oss emellan
22
richtige. Hvad anlangar the öfrige och 1) om Bergstraßen, § circa quasdam
23
praefecturas etc., remonstrerade vij dät vij theruthinnan inthet mehra sökte
24
än att alt ginge i thenne tractaten decenter et debito modo. Palatinus är
25
depossiderat och bör med rätta restitueras i sin possession igen. Hafver
26
Moguntinus någon rätt, så står honom frijt effter artic. 3 §:um quodsi
27
restituendorum etc. fullföllja sin praetension med lagh. Rätten kan inthet
28
slå feelt för honom, som njuter all favor hoos thet keijsl:e hoffvet.

29
H:r Vollmar invände theremot 1) Moguntini rätt, 2) Gallicae legationis
30
consens, hvilken oansedt hon hade lijkasom vij inrättat thenne punchter,
31
så vore the lickväll visse therpå att the Frantzöske inthet blefve thervidh,
32
ja the hafva reeda låtit säija icke allenast genom mediatorerne, uthan the
33
Maintziske sjelfva at the ville villfahra Maintz theruthi, såframpt vij thet

[p. 493] [scan. 549]


1
efftergifva. Vij hade therhoos fast mehra och andra rationes än Frankrijke
2
at å Eders Kongl:e Maij:tts vägnar förklara oss till Churmaintzes bästa
3
uthi een så richtig och klaar saak, alldenstundh Eder Kongl:e Maij:tt blifven
4
häreffter itt ståndh i rijket och behöfde som oftast i rikzsakerne bruka
5
Churmaintz, som är decanus collegii electoralis.

6
Vij svarade thet vij gärna läggia fundament till een godh vänskap med
7
Churmaintz, doch lickväll så at the äre aequa et iusta. The måtte betänkia
8
huru Palatini landh och iura vore bortplåckade. Om vij här på tractaten
9
betaga hans rätt på Bergstraßen, så torde vij thermed gifva orsak at han in-
10
thet togo vidh thenne accorden, effter han på thet sättet blefve nästan satt
11
uhr alle sine landh. Vij ville therom tala med legatione Gallica.

12
Thernäst komme vij occasionaliter af §:o quod si vero contigerit etc. och
13
§:o pacta gentilitia etc. till talss om Neoburgici praetension, hvilken begärar
14
att honom och the andre husen af linea Rudolphina måtte reserveras suc-
15
cessionem till octavum electoratum, ifall linea Heidelbergensis ginge uth,
16
superstite Guilhelmiana.

17
H:r Vollmar meente at thet vore öfverflödigt at föra een slijk clausulam
18
inn, aldenstundh Neoburgici eveniente tali casu succederade the Heijdel-
19
bergiske in octavo electoratu ex iure communi.

20
In §:o ita tamen etc. velle Bavarici, ifall manlinien dödde uth och Öffver-
21
pfaltz föllo till Palatinos igen, förbehålla sigh meliorationerne och andre
22
actiones. Vij regererade at the kunde i sin tijdh decideras ex iure communi.
23
Thermed Vollmar då var till fridz och ville thet berätta them Beyerske.

24
§ Praeterea ut etc. ville the keijsl:e fuller gifva Churpfaltzes bröder

47
Dies sind Ruprecht (1619–1682), Moritz (1621–1654), Eduard (1625–1663) und Philipp
48
(1627–1650).
4 tun-
25
nor guldh, men på 4 åhrs tijdh. Om the få så mycket på een gångh, så under-
26
stå the sigh till att rebellera. Thet vore inthet brukeligit i rijket at fursterna
27
få så myket om åhret.

[p. 494] [scan. 550]


1
Vij invände att bem:e herrar vore gäldskyllige, komme i itt uthödt landh,
2
tänckte till äfventyrs giffta sigh eller köpa sigh itt god therföre; hade the
3
penningarne på een gångh, så kunde the något gott uthrätta thermedh. Thet
4
bleeff så oaftalt, effter Vollmar causserade defectum mandati.

5
Uthi §. cum autem eiusdem principis contradicerade han the orden ius
6
quaesitum; thet vij ther praetenderade för Palatini frumoder och syster vore
7
ius personale, som inthet anginge Beyern, fastmindre Keijsaren. Nos, effter
8
Keijssaren blefve libererat ifrå sin handskrifft på landh ob der Enss, syntes
9
billigt at han till vederlag gjorde thetta som är ringa och hafver föga på
10
sigh. Thet bleeff och oslijtet.

11
Therhoos urgerade han på att vij måtte föra inn een §:um någre feudis,
12
som Keijssaren för een tijdh sedan hade i Nederpfaltz förlähnt åth 3 Chur-
13
maintziske rådh. Vij tesmoignerade oss vara villinge att praestera bem:e
14
consiliariis Moguntinis häruthi våre officia förmedelss recommendationer
15
hoos the Churpfaltziske; at föra thet in i instrumentet föllo något betäncke-
16
ligit .

17
Yterst ville han, Vollmar, at exercitium catholicae religionis skulle blifva in
18
Palatinatu inferiori som thet nu ther finnes, förebärandes att Gallica legatio
19
är icke allenast thermed eense, uthan lärer näpligen gifva Palatino the inne-
20
hafvande platzerne om thet icke skeer. Vij blefve vidh vårt opssatt och
21
amnestien, som hon är föraccorderat.

[p. 495] [scan. 551]


1
Till thet II togo vij Casselske saken före och examinerade våre differentier
2
effter opsattet under lit. B. Han bestodh på sine och vij på våre, kunnandes
3
ingenvärts theri komma.

4
I lijka måtto opiniasterade han i then Badiske saken och ville icke till een
5
prick gå ifrå thet keijsl:e sidst insände förslaget.

[p. 496] [scan. 552]


1
Sidst gaf han oss här hoosfogade papeer under lit. C, therpå finnes någre
2
saker som the keijsel:e villja ryggia och taga tillbakar in tractatu gravami-
3
num emot vårt afftal i Ossnabrugge.

4
[ 4 ] Den 29 passato [ 29. Juni/9. Juli ] vore duc de Longueville, d’Avaux och
5
residenten La Cour hoos oss och läste för oss op Frankrijkes satisfaction,
6
som the then andra dagen gofve åth them keijsl:e. Thernäst berättade the
7
att mediatores hade pousserat på theras project och the svarat at thet var
8
sluttit emellan bägge legationerne at stanna så länge then Casselske och
9
Pfaltziske sakerne vore richtige.

10
Vij, näst vår tacksäijelsse för communicationen af theras satisfaction och the
11
saker som vore passerade, svarade dät vij hade tänckt at Frankrijkes satis-
12
faction skulle längesedan vara richtig, effter the thet så solenniter hade con-
13
testerat emot oss i Ossnabrugge och förthenskuldh trängt på oss, gifvandes
14
La Cour som offtast före att när vij komme hijt, skulle vij kunna slutha innan
15
24 tijmar. Vij unte gärna Frankrijke een godh och nöijachtig satisfaction
16
och then väll och klart explicerat, men önskade therhoos at the hade thet
17
gjordt i thenne interims förflutne tijdh. Vij hafva och med någre ord och
18
beqvämare ordningh förbättrat Eders Kongl:e Maij:tts satisfaction, men
19
uthan något gny och roop, emedan vij tracterade rikssakerne.

20
The keijserlige kasta allestädes skulden på Frankrijke och stryka med elaka
21
färgor uth theras utheblifvande med projectet. När thet icke allenast inthet
22
kommer heelt fram, uthan allenast thetta stycket om satisfactionen, ändrat
23
ifrå sitt förre contesterade opsatt, hafvandes therhoos punctum garantiae,
24
thermed Frankrijke vill skära Keijssaren aff facultatem at adsistera Spagnien,
25
tyckes oss at här blifver itt stoort 〈sk〉ry i staden.

26
[ 5 ] Vollmar hade querulerat emot oss och besvärat sigh at legatio caesarea
27
blifver indigne tracterat af them Frantzöske, som så länge hålla inne medh
28
sitt projecto, hvilket lickväll skulle vara färdigt och föga förbätringh behöf-
29
va , effter thet är lijkalydande med vårt och thet keijsl:e, som i Ossnabrug
30
är concerterat.

31
Vij hafva fuller behörligen mött och svarat Vollmar på desse hans quereler
32
och föreburit alt hvad som tjenar till Frankrijkes satisfaction, eenkannerligen
33
at the keijsl:e sinka med sin declaration in caussa Palatina, Hassiaca och
34
Badensi, som vore praemitterade för thet Frantzöske projectet. Men effter
35
vij i samma conferentz med Vollmar förmärkte att the keijsl:e, såssom till
36
exempell om Bergstraßen och landtgrefvinnans Furstl:e Nådes satisfaction
37
med een million, beropa sigh på the Frantzöske at the äre gifmildare än vij
38
och under handen ogilla opsattet och consequenter liggia i vägen för sjelfva
39
sluthet, så bode vij at the ville ännu een gång fatta een ändtelig resolution
40
med oss och sedan stå therpå med een mund och lijka skäll med oss. Ther-
41
före togo vij åter caussam Palatinam före och resolverade 1) stå på Berg-
42
straßen för Palatino effter all möijeligheet, kunde vij then inthet erhålla,
43
så måtte man så infatta clausulen, at Palatinus kan effter tenorem obligatio-
44
nis komma till sitt igen; 2) att vij ville effterlåta Keijssaren 4 åhr till at betala

[p. 497] [scan. 553]


1
Palatini bröder the 4 tunnor guldh, såframpt han tager på sigh att förnöija
2
modren

38
Elisabeth, Tochter des englischen Königs Jakob I.; sie lebte von 1596 bis 1662. Vgl. Isenburg II
39
T. 64.
och systrarne

40
Luise Hollandine (1622–1709), Henriette Marie (1626–1651), Sophie (1630–1714); vgl.
41
Isenburg II T. 64.
effter vårt opsatt.

3
[ 6 ] Thereffter kallade vij Hassiacos in för oss och refererade them hvad vij
4
hade gjordt till Hennes Furstl:e Nådes sak med Vollmar, repraesenterandes
5
them Vollmars rationes till hvar puncht och närvarande tijdh och con-
6
currence , som obligera oss att fatta een viss och beständight resolution,
7
rådandes them at expectorera sigh in för oss, vij ville managera Hennes
8
Furstl:e Nådes interesse på bästa sättet. Therpå läste the, Hassiaci, op
9
för oss sine remarquer öfver the keijsl:es invändningar, som the på näst-
10
tillförende unfådde effterrättelsse hade opsatt och nu lägges under lit. D.
11
Vij, finnandes af the keijsl:es discurser att alt thet öfrige, undantagandes
12
millionen som på landtgrefvinnans sijda begäras, skulle i thet närmaste
13
kunna gå, hörde åth om the icke kunde i något låta falla. Therpå komme
14
the först fram med een skrifft, som nu fogas under lit. E, theri the läthe
15
sjunka in på 9 tunnor guldh, sedan mundteligen in på 8, och at the inthet
16
ville postulera godz therföre insolutum uthan hypotecsvijs, contesterandes
17
att the inthet hade ordre therom, men gjorde thet i anseende af bägge lega-
18
tionernes repraesentationer, bedjandes at vij ville hjelpa försvara thet
19
emot landtgrefvinnan. Thet bleef altså een enhällig resolution tagen i then
20
saken at hålla landtgrefvinnans Furstl:e Nåde ryggen och med een macht
21
och mun hjelpa till at poussera then saken till ända.

22
[ 7 ] Den 29 [ 29. Juni/9. Juli ] förmiddagen var Contareni hoos oss och berät-
23
tade at grefven af Trauttmanssdorff, som nu een lång tijdh hafver varit
24
reesefärdig härifrå, hade fåt befallning på befallningh at förfoga sigh till
25
hofvet; och effter han, Contareni, trodde at thet vore få saker som vore
26
orichtige emellan oss och the keijsl:e, rådde han vij ville vinläggia oss att
27
the kunde blifva afhjelpte innan grefven aff Trautmanssdorff reeste sin
28
koos. Han berömbde Trautmanssdorffs ijfver, macht och resolute procedere
29
och sade therhoos at han thetta påminner såssom then ther gärna sågo thetta
30
ärendet ändat icke allenast för heela christenheetens skuldh, uthan och in
31
particulari för Republicens, effter then ligger i krigh emot Turken

44
Zum venezianisch-türkischen Krieg vgl. Odhner , Förbindelser S. 437.
. Thet är
32
fuller någon apparence till composition them emellan, men om Turken får
33
vetta at thenne tractaten inthet blifver bracht till sluth, uthan föres på långe
34
bänken, är troligit at han lärer sökia sin avantage theruhr.

35
Vij informerade honom om heela saken och tesmognierade at hafva Eders
36
Kongl:e Maij:tts nådigste ordre och intention at göra een gång ända på
37
thetta väsendet, doch lickväll så at vij få een säker och heederlig fridh,

[p. 498] [scan. 554]


1
hvilket alt han väll intog och lofvade villja poussera the keijsl:e och Frant-
2
zöske på alla görlige sätt.

3
[ 8 ] Efftermiddagen om samma dagen, nembl. den 29 [ 29. Juni/9. Juli ], kom
4
grefven aff Trautmanssdorff med greffven aff Lamberg, Vollmar och Crane,
5
säijandes greffven aff Trautmanssdorff sigh besökia oss till at valedicera oss,
6
betackandes för all civilitet och courtoisie som honom under varande tractat
7
var bevijst, then han ville beröma och beflijta sigh altidh therom at then
8
vänskap som förmodelig genom thenne tractaten blifver emellan hans herre
9
och Eder Kongl:e Maij:tt oprättat må häreffter tiltaga och befästas. Kunde
10
han för sin reesa få see sluthet, ville och önskade han thet allrahälst, efftersom
11
han och till at befordra thetsamma hade tagit sine colleger med sigh at göra
12
något till saken. Thermed ginge vij 1) till caussam Palatinam, ther the med
13
månge skääl stodo på Moguntini saak i Bergstraßen, lutandes sigh in på
14
the Frantzöskes consens. Vij förklarade oss ändteligen at vella tala med
15
legatione Gallica och coniunctim fatta een resolution, förmodelig till Mo-
16
guntini nöije. Uthi constitutione appenagii för Palatini bröder blefve the
17
än vidh 4 åhr och offererade hvar dotter 5000 rickzd:r, när the ginge i giff-
18
termåhl . Feuda som Keijssaren hade confererat och then catholiske religio-
19
nen förfächtade the och något.

20
Thernäst och 2) förklarade the sigh at hertigen af Wirtenberg skulle få Hai-
21
denhaim igen.

22
Sedan till dät 3) i then Hessiske saken sades 1) at H:es Furstl:e Nåde kunde
23
få ius directi et utilis dominii på the 4 Schaumburgiske ämbterne, såframpt
24
H:es Furstl:e Nåde är 2) till fridz medh 6 tunnor guldh richzd:r till satis-
25
faction . Vij blefve på een million och låthe så småningom falla in på 9 och
26
sedan 8 tunnor guldh, tesmoignerandes thet skee uthan the Hessiskes och
27
Frantzöskes minne och på äfventyr om thet kan gå, thertill vij lickväll ville
28
göra vår flijt. 3) I Marpurgiske saken kunde högbem. H:es F. N. först
29
bekomma igen bona patrimonialia och sedan, när haereditas vore deelt i
30
16 deelar, theraf få 5 deelar och landtgreff Georg behålla the öfrige 11. Vij
31
stodo på 6 för landtgrefvinnan och ville lembna 10 åth landtgreff Georg.
32
Thet the inthet uthslogo, uthan lembnade in suspenso, lickväll så att vij
33
thet nu hålla nästan för sluttit. The accorderade oss och confirmationem
34
omnium pactorum, undantagandes Hanoicum

42
Zur Hanau-Frage vgl. Dickmann S. 368; IPO IV 31.
. Thereffter sände vij them
35
itt opsatt i thenne här saken, som hon skulle effter thetta förslaget kunna
36
införes i instrumentum pacis, som lit. F uthvijsar.

37
Uthi then Badiske saken blefve the på sin förre eenbändige toon och ville
38
icke i thet ringeste vijka ifrå sitt opsatt. Hvadh differentier finnes i then tvisten
39
är under lit. G.

40
Dätt bleeff då sluttit at jag, Salvius, skulle then andre dagen komma ihoop

[p. 499] [scan. 555]


1
med Vollmar att läsa och justera instrumentet; hvilket skedde förmiddagen
2
här i h:r Rosenhanens logemente och efftermiddagen hoos Vollmar.

3
Samma dagh komo tijender hijt 1) at printz de Conde

23
Ludwig II. von Bourbon, Prinz von Condé: * 8. 9. 1621 Paris, † 11. 12. 1686 Fontainebleau,
24
führte bis zum Tode seines Vaters Heinrich II. (Dezember 1646) den Titel eines Hgs. von
25
Enghien. Vgl. NBG XI Sp. 402–420.
hade måst quittera
4
belägringen för Lerida

26
Lérida, Hauptstadt der gleichnamigen spanischen Provinz.
, 2) at Jean de Werth

27
Werth (Werdt, Weert), Johann v. (Jan de): * 1600 Büttgen (Hgt. Jülich), † 16. 9. 1652
28
Benatek (Böhmen); 1622 in Spinolas Dienst, später bei der Liga, schlug 1637 Bernhards von
29
Weimar Heer, wurde jedoch am 3. 3. 1638 von Bernhard von Weimar gefangengenommen, 1642
30
gegen den schwedischen Feldmarschall Horn ausgewechselt, nahm am 24. 11. 1643 bei Tuttlingen
31
große Teile der französischen Weimarer Truppen gefangen; nach dem Ulmer Waffenstillstands-
32
vertrag suchte er das bayrische Heer dem Kaiser zuzuführen, was jedoch mißlang, Flucht zum
33
Kaiser, 1648 Rückberufung durch den Kf. von Bayern. Vgl. ADB XLII S. 103–111 ; Dick-
34
mann
S. 425f.; die Monographie von Lahrkamp ; Riezler S. 616–624 sowie Riezler ,
35
Meuterei.
var gången till then keijsl:e
5
hufvudharmeen med 5 à 6000 man; hvilka tijender gjorde thesamma con-
6
ferencier nästan onyttige, effter h:r Vollmar icke allenast inthett ville i
7
billige saker höra rationes, uthan han bestodh på at man skulle här och
8
ther stryka uth något som tillförende var i Ossnabrugge bevilljat.

9
[ 9 ] Den 2 huius [ 2./12. Juli ] vore duc de Longueville och d’Avaux hoos
10
oss, refererandes hvadh the Beyerske hade berättat om de Werth, nembl:n
11
at han, de Werth, hade then 2 huius st. nov. [ 2. Juli ] brutet op från Landzhut
12
med sitt, Sporkens

36
Sporck, Johann, Gf. v.: * 1601 Westerlohe (bei Delbrück im Fm. Paderborn), † 6. 8. 1679
37
Hermann-Městek (Böhmen); stammt aus protestantischer Familie, wohl als Kind konvertiert,
38
trat in ligistischen Dienst, wurde 1639 bayrischer Reiteroberst, geriet in schwedische Gefangen-
39
schaft , wurde ausgetauscht, war 1647 Anhänger Werths und trat in kaiserlichen Dienst. Vgl.
40
ADB XXXV S. 264–267 ; Riezler S. 622, 624.
och unge Kolbens

41
Kolb, Oberst; vgl. Riezler S. 602.
regimenter, ställandes sin marche i
13
förstone som ville han gå åth Munchen, men hade strax vändt sigh åth
14
Donau och på vägen fordrat gen. major Holß

42
Vgl. Riezler S. 622.
till sigh, honom befallat
15
skrifva under någre ordinantzier för regimenterne till foot at äfven och
16
marchera, och effter bem. Holtz frågade om churfursten viste theraf, skall
17
Werth hafva svarat at thet vore Keijssarens befallningh, framteendes een
18
skriffvelsse ifrå Keijssarens hoff, som greff Salms

43
Vgl. Riezler S. 624.
dagen tillförende hade
19
bracht ifrå Wien, theruthi honom, Werth, blifver befallat at på een viss
20
dag comparera på rendezvous och, ifall churfursten satte sigh theremot, då
21
försäkra sigh hans, churfurstens, persson, han vari lefvandes eller dödh,
22
sammaledes churfurstens öffvercammarherre, greff Curtz , hans cantzler

45
Bayrischer Kanzler: Bartholomäus Richel, Lic. der Rechte, seit 1621 in bayrischem Dienst,
46
arbeitete am kaiserlichen Hof auf Wallensteins Sturz hin; vgl. Egloffstein S. 134; Riezler
47
S. 17, 620.

[p. 500] [scan. 556]


1
och cammarpraesident

37
Kammerpräsident: Johann Mandl, geboren in Günzburg, 1603 bayrischer Hofkammerrat, 1628
38
Direktor der Hofkammer, 1632 Präsident der Hofkammer und Leiter des gesamten Finanz-
39
wesens ; vgl. Riezler S. 16f., 620.
; Holtz, märkiandes at han inthet kunde ändra
2
thetta med sin dissensu, skall hafva simulerat consensum och underskrifvit
3
bem. ordonantier, skickandes churfursten genom een sin tjenare bodh och
4
underrättelsse om alt. Therpå hade churfursten gifvit ordre åth the andre
5
sine officerare, som inthet vore interesserade i thesse consiliis, at hugga emot
6
Jean de Werth förän han komme öfver Donau vidh Wildzhofven

40
Vilshofen.
; hafver
7
och strax låtit them i sin armee uthroopa för skällmar och förrädare, vill-
8
jandes slå theras nampn på galgar och kåkar. Och effter thetta kunde af
9
chronorne optagas som colluderade churfursten härmedh, ty hafver han,
10
churfursten, 1) adverterat commendanten i Memmingen at han måtte taga
11
sigh till vara för thetta partijet; 2) sändt sitt rådh Kutner

41
Küttner, bayrischer Kriegsrat, Bevollmächtigter bei den Ulmer Verhandlungen; vgl. Egloffstein
42
S. 148f.; Riezler S. 607; zur genannten Problematik vgl. M eiern V S. 24–26.
till feldtmarskal-
12
ken h:r Wrangell och 3) een annan in i Frankrijke.

13
Thetta alt refererade Bavari gessandter, d:r Ernst

43
Dr. Johann Ernst, bayrischer Vertreter beim Westfälischen Friedenskongreß; vgl. Riezler
44
S. 593.
, oss dagen thereffter och
14
contesterade medh dyre ordh at thet var alt skedt emot hans herres vettskap
15
och villja. Thet står därhän och till tijden, som uthan tvifvell öppar hvadh
16
therunder sticker. Thet äre rationes som draga oss in utramque partem,
17
såväll at troo at thet är artificium Bavaricum, såssom och thet är på thet
18
sättet anstält som Bavarici thet föregifva.

19
[ 10 ] Vij och legatio Gallica hafva funnit för gott at fahra fort i the andra
20
saker och lembna then Pfaltziske såssom han är, till dess vij få frambättre
21
finna rätta grunder på thenne actionen.

22
Vidh samma lägenheet pousserade vij åter the Frantzöske at gifva uth sitt
23
instrument, hvilket the sade sigh villja göra, såframpt vij ville contestera
24
emot the keijsl:e at ingen ting skulle tracteras förän satisfactio Gallica vore
25
richtig. Effter the 1) hafva fördt in någre noviteter uthi sin satisfaction, som
26
tillförende inthet hafva varit på bahnen och effter Contarenis meeningh
27
och the keijsl:es beständige föregifvande näpligen skole kunna erhållas;
28
2) förstå och under bem. satisfaction att Keijsaren skall lofva sigh inthet
29
villja assistera Spagnien, ty kunde vij icke så absolute förbinda oss till thetta
30
theras postulatum, uthan hafva them lofvat adiuvabilem operam, som gode
31
vänner och allierade. Velle the och hafva thensamma medh någon effect, så
32
vore af nöden at Frankrijke står och arbetar lijka med Eder Kongl:e Maij:tt
33
i kriget och inthet revocerar Tourenne uhr Tysklandh. The keijsl:e lee
34
theråth at the tala högt och hafva sjelfva inthet efftertryck med vapnen.
35
Ville the vänta något af vår armee, så fordras och at the inthet hainerade med
36
subsidiebetallningen från then eena tijden till then andra. The sade att

[p. 501] [scan. 557]


1
Chanut hade ordre att tala med Eder Kongl:e Maij:tt om subsidierne, förän
2
svar komo therifrå kunde subsidierne inthet erläggias.

3
[ 11 ] Den 3 huius [ 3./13. Juli ] vore vij hoos grefven aff Trautmanssdorff at
4
valedicera honom och tillijka tala om affairerne, försökiandes om vij icke
5
under handen kunde blifva richtige med honom. Men vij befunno ther föga
6
inclination, uthan fastmehra at han var styfvare än förr. Och effter vij inthet
7
än hafva någon resolution ifrå feldtmarskalken om soldatescans contente-
8
ment , uthan fastmera then effterrättelssen at Ershein var inthet än den 18
9
passato [ 18./28. Juni ] kommen till armeen, och the Frantzöske liggia oss
10
med all macht an at vij måtte hafva någon reflexion på Frankrijkes interesse,
11
jämväll landtgrefvinnans sak, ty hafve vij, märkiandes therhoos the keijsl:es
12
opiniastritet och intention at proufitera något af thenne concurrence af
13
sakerne, måst låtha then dagen löpa ofruchtbar aff.

14
[ 12 ] Then 4:de, var söndagen [ 4./14. Juli ], komo alle evangeliske mäst
15
hoos oss i predikan och effter gudztjensten begärte vetta hvarpå saken nu
16
stodo och om the icke skulle något kunna göra till förlijkninghen innan
17
grefven aff Trautmanssdorff, som då efftermiddagen ville reesa, drogo bort.
18
Vij berättade them strax hvarpå thet häfftade, och effter sakerne vore fleere
19
gofve them een indicem, som lit. H innehåller, begärandes at the ville theri
20
säija sitt sentiment. Dee sände då strax uhr vårt logemente två aff sitt med-
21
dell , nembl:n een Chursachssisk och een Brunsswijkisk, till grefven aff
22
Trautmanssdorff och låthe begära han ville här töfva then dagen, the hoppa-
23
des kunna bringa sakerne till närmare ståndh. Grefven lofvade them villja
24
blifva qvar till i dagh, hvarpå the, status evangelici, trädde ihoop på theras
25
vanlige rådhuuss och consulterade i går heela efftermiddagen på samme
26
saker.

27
[ 13 ] Imedlertijdh vore vij hoos duc de Longueville och d’Avaux att berådslå
28
hvadh som vore till göra. The Frantzöske berättade att Contareni hade them
29
sagt det grefven af Trautmanssdorff skulle gärna blifva här, men blefve
30
pousserat af Peigneranda till at reesa, aldenstundh thenne förmeenar sigh,
31
när Trautmanssdorff är borta, få directorium totius tractatus på the keijsl:es
32
sijda i sine händer. Grefverne Nassou och Lamberg äre fromme och Crane
33
af ingen consideration. Vollmar, som hafver förståndh, är tillijka med the
34
andre pensionarius Hispanorum och tor inthet göra och procedera emot
35
thet som Peigneranda lärer ordinera. Therföre föllo plenipotentiarii Gallici
36
theropå at bägge legationes måtte göra een visite, hvar för sigh, till grefven
37
aff Trautmanssdorff at exhorteran med tjenlige rationibus at blifva här, icke
38
på någre dagar, uthan 2 à 3 veckur, så at vij kunde dessförinnan slutha
39
värket; the ville skrifva effter h:r Servient och poussera på Generalstaternes
40
gessandter, hoppades så kunna slutha then Spagniske och Tyska freden.
41
Thermed vore then clausulam the nu stå på ophäfvin och inthet nödigh.
42
Vij, ehuruväll vij hade våre betänckiande theremot at stoort knechta Traut-
43
manssdorff till at töfva, lickväll och effter han hafver i sitt förre procedere
44
vijst een stoor soliditet i tractaten, är Keijssarens förnämste minister och

[p. 502] [scan. 558]


1
hafver låtit see een ambition att bringa thetta värket till sluuth, ty ogillade
2
vij inthet aldeles theras förslagh, hälst effter vij, om thet ginge foort och g.
3
aff Trautmanssdorff blefve här, hoppades kunna något gott uthrätta, och
4
tvertemoot, om han ändteligen och oachtandes våre remonstrationer ville
5
reesa, så hade legationes coronarum thermed lämpan, at the lickväll hade
6
gjordt sitt bästa till saken. Vij slöthe therföre therhän och vore bägge i
7
afftonsse seent hoos mehrbem. grefve, som fuller tesmoignerade sin lust och
8
huugh at blifva här qvar på någre dagar, men kunde inthet görat på een,
9
fastmindre fleere veekur.

10
[ 14 ] Hvadh evangelici status hafva i går förehafft och sluttit i the här till-
11
förende mentionerade punchter är till att läsa af bijlagan under lit. I, hvilken
12
oss är under handen communicerat.

13
När brefvet var skrifvit härintill kom een anseenlig deputation till oss aff
14
corpore evangelicorum, hvilken berättade att then hade i dagh varit hoos
15
greffven aff Trautmanssdorff och förmåt honom till at töfva här i någre
16
dagar, såframpt the förmeente vij skulle kunna disponeras till slutet. Om
17
thet kunde skee torde han, Trautmanssdorff, ändå vänta här i 12 à 14 dagar
18
för the Frantzöskes skuldh; hvarföre bode the oss at vij ville i Gudz nampn
19
bequäma oss till sluthet, och förnämligen see på religionen och the con-
20
ditioner vij nu hafva till recuperationem libertatis erhållit, tackandes och
21
berömandes Eders Kongl:e Maij:tts christelige och beständige ijfver för
22
ecclesiae och theras stats allmänne vällfärdh. Samma erhållne conditioner
23
vore så vichtige och af then consideration att man inthet kunde them nu på
24
nytt sättia i hazard för någre particulariteter skuldh. Catholici status hafva
25
hållit åtskillige deliberationes at supportera Keijssaren och försvara statum
26
ecclesiae Romanae. The hafva fuller inthet än fattat ståndh, uthan funnit
27
difficulteter för sigh. Thet kunde komma then tijden at the som nu är med
28
oss vända sine vapn emot oss. Thermed kunde man få mindre för mehr.
29
Man viste icke väll hvadh man skulle säija om Beyern. Hvadh Frankrijke
30
anlangar, ville the inthet råda at man skulle söndra sigh ifrå dess pleni-
31
potentierade och then förlåta. The viste väll at thet inthet kunde skee. Och
32
om man ville drifva the consilia, så lände the omsijder till Tysklandz ruin,
33
alldenstundh the väll kunde besinna at Keijssaren skulle villja förföllja
34
Frankrijke och thetta göra sitt bästa theremot: Vinner Keijssaren, så kunde
35
vapnen läteligen vändas emot them som härtill hafva adhaererat chronorne.
36
Theras rådh var att vij man måtte säija vår meening och thermed promovera
37
värket till gångz och sluth, doch med then condition at thet inthet skulle
38
vara gyldigt förän Frankrijke blifver och richtigh. Effter Galliae particular-
39
interesse vore afhjelpt, hoppades the att thet och dess plenipotentiarii skulle
40
i thet öfrige som framkomme och i the saker som angå rijket bequäma sigh.

41
Eders Kongl:e Maij:tt täckes altså af thet som här ar förmält förnimma i
42
hvadh terminis vij nu vistas.

43
[ 15 ] Vij hafva i desse dagar begynt tala om Dellmenhorst och stiffterne

[p. 503] [scan. 559]


1
Ratzeburg och Schwerin, villjandes employera vårt bästa förståndh och
2
rådh till att erhålla thet som kan vara at nåå.


3
Beilagen in DG, A I 1, Legat . [ 6 ]:


4
A: 1138–1139’ Schwedischer Vorschlag zur Pfalzfrage; vgl. Meiern IV, S. 409–411 ( frz.
5
Projekt; vgl. den Text von Nr. 266 )

6
B: 1140–1142 Schriftstücke zur Hessen-Kassel-Problematik

7
1140–1140’ Französisches Schreiben; incipit Pour meilleure information

8
1141–1142 Caesarea resolutio primo lunii Monasterii exhibita ab ultima declaratione
9
Hassiaca differt adhuc in sequentibus

10
C: 1143 Kaiserliche Vorschläge betr. gravamina

11
D: 1144–1145 Raisons pour remarquer les defants que les Imperiaux font paroistre sur
12
les differences de leur derniere reponse aux demandes de Hesse

13
E: 1146 Hessischer Vorschlag zur finanziellen Entschädigung

14
F: 1147–1149’ Schwedischer Entwurf zur causa Hassiaca

15
G: 1150–1151 Illustrissimi domini plenipotentiarii Caesarei in resolutione sua d. 19/29
16
Iunii exhibita ab ultima domus Badena-Durlacensis declaratione in sequentibus
17
differunt

18
H: 1152 Den evangelischen Ständen übergebene Aufstellung der strittigen Punkte

19
I: 1153–1154’ Extract protocolli evangelici den 4. Julii h. 1 p. m. 1647 Monasterii über
20
denen zur deliberation außgestelten 10 punckten. Vgl. Meiern IV, S. 655–683,
21
besonders S. 666f., 680–682

22
1155–1155’ Snoilski an Johan Oxenstierna. Benfeld 1647 Juni 24/Juli 4

23
1156 d’Avaux an Geistliche in der Pfalz. Münster 1647 Juni 4 [ Beilage zum Schreiben
24
Snoilskis ]

25
1157–1158 Schreiben aus Münster [ Auszug ]. 1647 Juni 11/21

26
1159–1159’ Avise

27
1160–1160’ Schriftstück betr. Gravaminaproblematik; incipit Unanimi quoque Caesareae
28
Maiestatis omniumque Imperii ordinum consensu statutum et declaratum est

29
1172 G. Fürstenhäuser ( 1517 ) an [ G. Keller, Ausfertigung ]. [ Nürnberg ] o. D.

30
1173–1176’ Avise

31
1177–1178’ Bericht aus Münster. 1647 Juni 14

32
1179–1187’ Avise

33
1188 Christian Pezler an B. Wolffrath [ Ausfertigung ]. Leipzig 1647 Juni?

34
1189 Avise

35
1190–1192’ Außführlicher bericht, wie es mit der separation der Weimarischen völg-
36
ger von den Franzoßen hergangen. Straßburg 1647 Juni 10/20 [ vgl. dazu den Bericht aus
37
Straßburg vom 14. Juni 1647, fol. 1181 ]

38
1193–1196’ Avise

39
1197–1199’ Proposition C. G. Wrangels, die J. Barth dem Konvent des Fränkischen Kreises
40
in Nürnberg vortragen sollte. Nürnberg 1637 Juni 16/26

41
1200 Avise

Dokumente