Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
81. Königin Christina an Johan Oxenstierna und Salvius Stockholm 1646 Dezember 12/22

[p. 139] [scan. 195]


1
–/ 81 /–

2

Königin Christina an Johan Oxenstierna und Salvius


3
Stockholm 1646 Dezember 12/22

37
Vgl. Breucker S. 66; Lundgren S. 266f.; Odhner S. 193, 197; SRP XI S. 259;
38
UuA V S. 104.

4
Kopie: RR fol. 2274–2276.

5
Pommern: Kritik am Vorgehen der Gesandten; Verweis auf Ordern vom 7./17. November und
6
5./15. Dezember; Rücknahme aller Vorschläge, die diesen Weisungen nicht entsprechen. Geringer
7
Wert Wismars, Bremens und Verdens als Satisfaktion.

8
Vij hafve af Eder rapporter, som vij finge nu på denne sidste ordinarie
9
ankombne påsten, sedt och förnummit att then tijdh öfver I, her Salvi, voro i
10
Munster, skole ther iblandh andre saker emellan Eder och them Frantzösiske
11
commissarierne någre discurser varde förde om Förpomeren att kunna be-
12
hållas under oss och Sveriges chrono till satisfaction, men Hinderpomeren,
13
och däriblandh Stettin, kunne afträdas, så och hvadh andre förslagh ther-
14
vidh ähre gjorde, anten att vij behölle Stettin och Dam och churfursten af
15
Brandeburgh finge therföre en summa penningar eller vij emoth Stettins
16
och Dams cession bekomme samme penningar af Keijsaren och Romerske
17
rijket eller att Franckrijke dem erladhe och togo till underpant nogre Wald-
18
städer oppe vidh Rheinströmen.

19
Såsom vij nu fuller heller hade seedt och bätter hade varit att I dette förslaget
20
om Stettins och Dams cession hade uthslagit och icke tagit det till betänck-
21
iande och communication åth Ossnabrugga, gifvandes därigenom saken
22
såvida blott att Stettin hoos oss anten vore eller kunde blifva löst och
23
dimembreradh ifrån vår och chronones satisfaction i Pomeren, så hålle vij
24
aldeles för en nödtorfft, ehvadh och häropå kan vara för en effect fölgdh,
25
att I både ändeligen tillsij huru thetta må kunna redresseras och bothas igen.
26
Vår intention och meningh öfver vår och chronones satisfaction i Pomeren,
27
thet till att nåå medh eller uthan Churbrandeburgs consens, den hafve I
28
nogsampt förstådt och intaget uthaf våre breff sub dato den 7 novembris
29
sidstförleden [ 7./17. November] så och den 5 huius [ 5./15. Dezember] , theraf
30
vij Eder härhoos een doublet tillskicke, och vette eller hafve vij däruthinnan
31
inthet att remittera, men opprepe den allenast korteligen hermedh, såsom
32
till en endtligh resolution Eder gifven till efterrättelsse, nembligen att ther
33
churfursten af Brandeburgh vill cedera och gifva sin consens till Förpomern
34
och alle dess appertinentier, som det i förre regeringen hafver varit, sampt
35
landto Rugen, Wollin, Stettin, Dam, Golnow medh deres ämpter och
36
districter och Tiefenau medh landen på både sijdorne, tå må I theröfver

[p. 140] [scan. 196]


1
slutha, blifvandes i så måtto Eder lijka i våre förslagh och behållandes bättre
2
lämpa hoos alle. Vill han och icke gifva sin consens därtill, då lager så att I
3
bekomme och behålle heele Pomeren medh Keijsarens och imperii consens
4
och garantie, och hvadh oss och Churbrandeburgh emillan kan vara eller
5
blifva stridigt, att tå sådant blifver uthstält till våre inbördes och särskilte
6
af handlingar. Och skulle vij heller sij att vij och cronan finge heele Pommern
7
uthan hans consens än att vij thet medh honom skulle deela till vår afsaknadh
8
i många måttor. Och ähr thette icke så främmandt uthi Romerske rijket,
9
hvarken hoos Keijsaren eller chur- och fursten, eij heller är så stor bestän-
10
digheet till förmoda, ther vij Förpomern medh the berorde stycken af
11
Hinderpomern skulle få medh churfurstens consens, att man theroppå mehra
12
kunde byggia ähn man heele Pommern finge uthan hans, men medh caesaris
13
et imperii samtyckie och manutention. Huru doch mehra ähr, så täncke vij
14
vidh thet förre så litet som vidh thette senare förslagit af Hinderpomern
15
cedera Stettin, Dam, Wollin, Golnow och Tiefenau medh landen å begge
16
sijdor, betrachtandes att ther vij besynnerligen Stettin skulle afträda, vore
17
vij sedan incapable till behålle Förpomern allena. Och fördenskuldh ther
18
nogot för dette vore passerat som lupe emoth denne vår resolution, och
19
serdeles ther nogot hopp eller förtröstningh voro gjordt om Stettins cession,
20
tå måste I excuserat och dragat till rätte igen så gått I nogonsin kunne,
21
vettandes att vij för ingen deell, hvarken penninger eller gode ordh och
22
discurser, vele afstå Stettin och dee andre specificeradhe stycken af Hinder-
23
pomern , så litet som vij en footsmån af Förpomeren täncke till cedere, men
24
så mycken större orsak hade mehra att begära, som Wissmar sampt stiffterne
25
Brehmen och Verden, som oss och chronan gifves till satisfaction, ähre både
26
ringa af länder och inkomster och föga till skatta högre än grefveskap eller
27
adelige godz och därtill medh så spridde från hvarandre att dee icke uthan
28
stor kåstnadh och äfventyr stå till conservera och behålla. Vij hafve Eder
29
detta till ytterligare svar och underrättelsse häröfver icke velat förhälla,
30
bärandes till Eder det gunstige förtroende att I desse våre sidste order om
31
satisfactionspuncten till föllje deruthinnan negotiere så caute och försichtigt
32
att desse vichtige tractater må uthstå till vår och rijkzens märkelige tjänst
33
och försäkringh.

34
PS:

35
Tro män och commissarier, I sij af sjelfve brefvet hvadh vår fullkåmblige
36
och endtlige resolution är om vår och cronones satisfaction i Pomern. Vill
37
churfursten af Brandeburgh icke gifva sin consens och cedere oss medh
38
goda och villje Förpomern, Rugen, Wollin, Stettin, Dam, Golnow och
39
Diefenau medh landen på både sijdor, tå måste I inthet mehra gifva efter,
40
icke till en bondeby eller footmohns jordh af thet som vij hafve specificerat,
41
uthan taga hele Pomern medh caesaris et imperii consens; men vill chur-
42
fursten gifva sitt samtyckie till det förste förslaget, tå står det honom fritt

[p. 141] [scan. 197]


1
att accepterat. Vill han och ike, då ähre I necessiteradhe att söckia till veder-
2
taga hele Pomern medh dee berörde vederbörliges consens och garantie,
3
uthi hvilket fall och der det uthslår på caesaris et imperii garantie, I hafve
4
till göra Eder flijt att få obligationen till härvidh maintenera oss och Sveriges
5
chrono af alle och så månge i Romerske rijket som I kunne bringa härtill.

Documents