Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
53. Axel Oxenstierna an Johan Oxenstierna Stockholm 1646 November 21/Dezember 1

2

Axel Oxenstierna an Johan Oxenstierna


3
Stockholm 1646 November 21/Dezember 1

33
Vgl. Odhner S. 197 Anm. 4, 199.

4
Eigenhändige Ausfertigung: J. Ox. Slg. B: II, E 979, fol. 321–322 = Druckvorlage; Eingangs-
5
vermerk
Osnabrück 1646 Dezember 8/18. Druck: Gjörwell S. 323–325.

6
Modus agendi. Pommern.

7
Din schrijffvelse aff Osnabrygge den 2 novemb.

34
Vgl. das chronologische Register. Der Anfang dieses Schreibens fehlt, der Rest enthält Privata.
ähr mig väl inleffvererat
8
aff den 19 eiusdem. Däruthij såväl som i Nr. 26 Du förmäler Dig pressas
9
att komma till Munster, och fördenskuldh därhen haffva resolveratt, men
10
intet länge achta där at blijffva, eftersom Din schrijffvelse orsakerne bettre
11
uthrijdhtar och Salvii particularbreff till H. K. M:t exprimerer. Käre son,
12
jag sijr ded gåår bunt till på alla sijdor, så vijdha att ded oss här och nagot
13
lijtett transporterar. Mig ähre fuller sakerne, desseinerne och humorerne
14
någorledes kunnige, doch i en sådan stoor distantie aff rum så och vedh en
15
sådan hominum concursu och uthij en så svår saak aff stoor consequence
16
in omnem eventum kone resolutionerne icke så fattas som ded sig väl borde;
17
hvarföre och i sådane och slike fall och commissioner

35
Axel Oxenstierna war wohl der erfahrenste schwedische Diplomat dieser Zeit – so hatte er die
36
Verhandlungen mit den deutschen Reichsständen nach Gustav II. Adolf Tod, die Verhandlungen
37
mit Frankreich in Compiègne (1635) und Wismar (1636) sowie die Verhandlungen mit Däne-
38
mark in Brömsebro (1645) geführt. Vgl. [ Anm. 3 S. 6 ] .
haf:r jag mest i
18
salige konungens tijdh och sedhan, nähr mig ded ähr vorded fortrodt, giffvet
19
consilium sjelff och remonstrerat min herre hvadh görligt heller ogörligt
20
vore eller eij, och således icke resolverat, men giffvedt tilfelle till resolutionen
21
och den hulpet befordra. Ty sanningen att seija, så kan ingen saken rett
22
affsij, uthan den alle dagar medh folken omgåår och i deres intentioner
23
penetrerer. Jag schrijffver dette intet fördenskuldh sosom trodde jag at Du
24
och Din collega ded skulle kone göra, [utan] för åthskillige orsaker skuldh,
25
som intet ståå till förandra. Allenast att jag härmedh så mykedt vill giffva
26
Dig vedh handen at Du så nähr Du kant komma medh Din s.

39
socius.
och blijffva
27
om et consilio eense, befliter Dig om till att hjelpa saken aff efter undfangen
28
ordre, doch att Du icke slepper Stetin; och må jag väl bekenna att jag medh
29
S.

40
Salvius.
däruthij ähr eense. att vill churfursten aff Brandenburg icke samtycke,
30
så må han latha blijffvet. Och skulle mig eo casu göra till fyllest om Keijsaren
31
och stenderne därtill samtyckte och loffvade at conservera chronan därmedh.
32
Jag sijr fuller at churfursten regeras aff phantasier och lather transportera

[p. 90] [scan. 146]


1
sig och förleda aff andhre, där han sitt hopp opå sether, hvilke doch sin stat
2
för honom intet varda hazarderandes. Fuller såge jag helst att tractaten
3
företages och brachtes till slutt i Osnabrygge efter praeliminaraffskedhen,
4
alldenstundh sådant vore ex dignitate regni, eftersom jag sijr at ded väl
5
observeras kan. Doch lijkväl där Du sijr Dig sådant intet kone nåå uthan
6
opposition aff Din egen collega, så opiniastrera icke heller alt för mykedt
7
in istis caeremonialibus, uthan, behollandes speciem dignitatis i sjelffve
8
solenne sluted, då kan tu eljest väl tillatha at afftaledt och negociation skeer
9
i Munster, alldenstundh jag fuller sijr att ded största och mästa ähr därhen
10
draget och de få öffrige evangeliske holla doch på sijdstone intet stick.
11
Kong. M:tz förklaring ähr opå ded meste aff tractaten giffven för 14 dagar
12
sedhan

37
Vgl. [ Nr. 28 ] .
.

13
Privata.

Dokumente