Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
94. Johan Oxenstierna an Axel Oxenstierna Osnabrück 1646 Dezember [21/31]

28
[ 53 ] / [ 63 ] / 94 /–

29

Johan Oxenstierna an Axel Oxenstierna


30
Osnabrück 1646 Dezember [21/31]

37
Vgl. Schreiben vom 1. 2. 1647 st. v.; Odhner S. 197 Anm. 4.

31
Eigenhändige Ausfertigung: A. Ox. Slg. B: I, E 679.

32
Privata. Verhandlungsstand. Differenzen mit Salvius. Schreiben Nr. 93.

[p. 171] [scan. 227]


1
De publicis faller inthet så synnerligen nu här hooss oss före att men-
2
tionera om efftersom nu alt väntes på den resolution churförsten aff Branden-
3
burgh giffvandes varder caesareanorum et collegii electoralii deputato, Plet-
4
tenberg , och S. Romain, dee Französke plenipotentiariers emissario hijt och
5
dijt. I gåår kom tijender att b:te Plettenbergh var igenkommen, om det sant
6
ähr, och hvadh han för svar medhbract haffver, kan man till äffventyrs ähnu
7
fåå vetha förähn posten affgåår. Och beroor upå denne saken nästan hela
8
verket nu.

9
Jagh kan fuller eljest icke förbijgåå min k. her fader i sonligh ödm〈j〉ukheet
10
att berätta det min k. her faders tvenne nu sist ankompne skrijffvelser aff
11
den 21 och 28 novemb. [ 21. November/1. Dezember und 28. November/
12
8. Dezember ] haffva moverat migh och rört hjertat mehr ähn någon tingh,
13
så att jagh som färdeligst icke veet huru jagh därom rätt ähr. Och där jagh
14
mente eller kunde troo att jag[h] min k. her fader icke besvärligh [varder]
15
medh en uthförligh rapport och r[esolu]tion om alt såm passerar, så ville
16
jagh det aff hjertat gerna göra. Men jagh blijfver så för min person här och
17
där perstringerat att jagh nestan förlorar courage och consilia mascula och
18
icke medh sådan vigeur må skrijffva om ett och annat som det rätt ähr och
19
H. K. M. och chronans tjenst fodrar. Jagh kan eller må min bittre veder-
20
vertigheet inthet andraga, ty det heter strax quaereler. Jagh kun nu inthet
21
längre holla inne medh det jagh 〈migh〉 i fem åhr haffver trykt häruthi
22
〈vedh〉 min collega uthi dene commissionen, uthan skrijffver H. K. M. vår
23
allernådigeste drotnigh därom till

41
Vgl. [ Nr. 93 ] .
som saken fodrar. H. K. M. göre däraff
24
hvadh henne täckes. Jagh kan inthet låta migh öffverdyffla aff Salvio, och
25
inthet kan jagh uptaga filsar för hans loppactige procedurer skull. Det gånge
26
och medh migh huru Gudh vill. Hans favor och promotion begärar jagh
27
inthet och actar dem (medh min k. her faders förlåtelsse) icke genom en
28
gärdzgårdh. Men att nu en sådan mäijer

42
Wohl zu „mähä“: Einfaltspinsel (vgl. Hellquist ).
och 〈vrieden〉

43
Wohl zu „vriden“ i betyd. ‚förryckt‘ (vgl. Hellquist ).
, det ähr en föga
29
respect och heder. Jagh må ded i mitt hjerta moot min k. her fader saija
30
att aldrigh haffver jagh trodt att min k. her fader skulle secundera en sådan
31
fantast i sine opioner som jagh nu seer, och han sjelffver den krassl sitter
32
och leer åth; men jagh tänker det lärer sigh fuller alle hans mectige mysteria
33
en gångh uppenbara. Ho veet hvadh skee kan. För min person önskar jagh
34
migh uthur dene commissionen ifran honom, och som jagh leffver aldrigh
35
skall jagh i commission med honom träda, om migh ähn därmedh stode den
36
hogste fortune i verden förr. Men hvadh ähr dette altihoop, om jagh icke
37
gåår ad speciem, uthan quaerelae sine remedio. Ergo patientia ut remedium
38
at purgans inbibenda. Ty att komma ad speciem quaerelarum holler jagh
39
hoos min k. her fader onödigt v〈ara〉. Jagh vill skicka mitt breff till K. M.

[p. 172] [scan. 228]


1
a cachet volant till min k. her fad [er], att han däraff må sij hvadh migh
2
t[yc]ker. Hvadh nu däruthi kan finnas betenkeligit, och huru min k. her
3
fader formenar medh breffvets inleffvering förhollas måtte, ded steller jagh
4
alt uthi hans faderlige gode skön och vilja.

5
PS: Om l’Aigner kunde komma tillbaka, skulle jagh det hjerteligen gerna
6
see, ju för ju elre.

Dokumente