Acta Pacis Westphalicae II C 4,1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 1. Teil: 1647-1648 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
232. Salvius an Königin Christina Osnabrück 1648 April 24/Mai 4

2

Salvius an Königin Christina


3
Osnabrück 1648 April 24/Mai 4

4
Eigh. Konzept: Salvius Slg. Koncepter vol. 1 = Druckvorlage; Kopie: ebd. und Universi-
5
tetsbibliotek
Uppsala E 398, unfol.

6
Dank für die Ernennung zum Reichsrat durch die Königin. Hoffnung auf Ausbleiben des Neids
7
derer, die aufgrund ihrer adeligen Herkunft mehr Rechte auf diese Würde zu haben vermei-
8
nen .

9
Eders Kungliga Maijestätz nådebreef af den 27. Martii hafver jagh medh all
10
underdånig ährevyrdning undfånget och theraf hugneligen förnummet, huru-
11
ledes Eders Kungliga Majestät hafver så synnerligen nådigt aestimerat mina
12
ringa, doch välmeente numehra 30 åhrs tjenster, thet Eders Kungliga Majestät
13
hafver behagat hedra migh medh rijkzrådzställe i fäderneslandet, befahlandes,
14
att jagh skall först inskicka min eedh och sedan vidh denne tractaten, såväl
15
som elljest altidh, medh trogne rådh och dådh i Eders Kungliga Majestäts
16
tjenst continuera. Såsom nu mina gjorde tjenster äre för detta af Eders Kung-
17
liga Majestät så nådigt, ja konungligen recompenserade, at jagh mehr önskar,
18
migh them kunne rätteligen aftjäna, än at jagh skulle trachta efter flere och
19
större, altså må jagh loffva, at jagh hafver migh denna höga kungelige nåde
20
icke inbillat, myket mindre efftertrachtat. Hafver holles hoffcantzlers och le-
21
gat nampn så hederlige, at jagh hade väl kunnet contentera migh thermedh,
22
väl besinnandes, at såsom ingen lycka är uthan afgunst, så lärer inthet fehles
23
på them, som skole dem ther hoos vidhhängiande molestie mehra medh invi-
24
die besvära, än medh applausu secundera, achtandes ingen thertil värdig, som
25
icke veet upräkna sina 16 ahner. Allenast och uthan nogon annan orsak hade
26
fördenskuld gerna flytt både denne molestie och invidie och icke desto min-
27
dre blifvit Eders Kungliga Majestäts trogne tjänare intill döden. Men alden-
28
stund Gudh och Eders Kungliga Majestät hafver nu så behagat, at statuera på
29
min person ett exempel och effterdöme för all dygdälskande trogne tjänare,
30
derföre lijkasåsom heela verlden varder theraf dömandes Eders Kungliga Ma-
31
jestäts konunglige vijss- och godhheet till at rependera virtuti et benemeritis
32
sua praemia och medh ens mans benådning upmuntra monga, så är Eders
33
Kungliga Majestät jagh så myket högre tjenst- och tacksamheet skyldigh.

34
Sechston ahner kan jagh fuller icke upräkna, veet eij heller nogot kungarijke
35
eller republique, som thet holler vara de substantia senatoris. Och achtar lijk-
36
väl högst billigt, at the, som icke allenast genom theres eene qualiteter och
37
tjänster meritera sådane nådetechen, uthan och hvilkes ahnherrar thetsamma
38
medh dygd och tjenster förvärfvat hafve nu ock bööre för andra, hafva theras
39
billigmässige stora praerogativer, dem jagh ock hvar och een efter byrd, stånd
40
och meriter altidh skal beflijta migh at tribuera, venerera och i ähra holla.

[p. 439] [scan. 495]


1
Hoppas altså, at, såsom jagh kommer icke aldeles uthan meriter härtill, är nu
2
ock re ipsa senex, at jagh derföre kan saltem nominatenus kallas senator, och
3
hafver inga barn, af hvilka invidi kunne befahra nogot praejuditz i säng eller
4
säthe, altså varde hvar ock en rättsinnigh man migh en lijthen tidh denne
5
hedern unnandes, den the veta medh min kanskee icke länge utheblifvande
6
dödh expirera. Thet är icke heller aldeles uthan exempel i fädernesslandet, ut
7
recentia omittam, ante hoc saeculum sutte och bisparne in senatu, the vore
8
sellan födde adelsmän, beklädde lijkväl prima senatus subsellia. In Magna
9
Britannia är ännu samma maneer, etiam post religionis reformationem. In
10
Imperio Romano, Gallia, Hispania, Polonia, Italia äre huomini di stato och
11
litterati, uthan ahnsehende af fadern eller modern, propter bene merita äfven
12
såväl regalerade som andre. Fursten af Eggenberg

29
Die reichsfürstliche Familie von Eggenberg besaß das Herzogtum Krumau in Böhmen und die
30
gefürstete Grafschaft Gradiska in Krain, bekleidete das Oberste Erbmarschallamt in Österreich,
31
ob und unter der Enns, das Oberste Kämmeramt in Steyer sowie das Erbschenkenamt in Krain
32
und der Windischen Mark. Sie starb 1717 aus ( Zedler VIII Sp. 303–306). Wie Salvius zu
33
seiner Meinung kommt, ist nicht zu erkennen.
var i förstone en notarius,
13
freihern von Pickelmeier

34
Eine solche Familie läßt sich nicht nachweisen.
var Trautmansdorfs barns praeceptor. Gref Pigne-
14
randa , legatus Hispanicus, och Andrada

35
Francisco de Andrade Leitao († 1655); biographische Hinweise: APW II C 2 S. 227
36
Anm. 2.
Lusitanicus hafve både varit profes-
15
sores iuris. Greef Servient var procurator in parlamento Gratianopolitano

37
Grenoble.
,
16
fick lijkväl äfven idagh dato skrifvelse af sin konung, theri han declareras
17
pour ministre d’estat och at han skal nu här allena vara legatus , destineras
18
sedan till rijkzcanzler i Franckrijke. Bullion

39
Wohl NN de Bouillon, französischer Dichter, Kabinettssekretär und Sekretär der Finanzen in
40
Diensten Gastons Herzogs von Orléans (Vorname läßt sich nicht ermitteln; vgl. BU V
41
S. 218).
var en gemeen advocat i för-
19
stone , blef sedan surintendant des finances eller rijkskattmästar. Cardinal Os-
20
sat

42
Arnauld d’Ossat, * 20. Juli 1537 Larroque-Mognoac, † 13. März 1604 Rom, französischer
43
Diplomat, 1568 Prior von Bellesme, hielt beim Papst um Absolution für Heinrich IV. an, 9.
44
September 1596 Bischof von Rennes, 26. Juni 1600 von Bayeux, 17. März 1599 Kardinal tit.
45
S. Eusebii, 1600 Vizeprotektor der französischen Nation, hielt sich stets an der Kurie auf ( Zed-
46
ler
XXV Sp. 2166ff.; HC IV S. 6).
viste sjelff icke, hvemsom hade varit hans fader eller moder. Heele denne
21
conventen består mäste på doctores iuris. Ingen är lijkväl här som skäller
22
them för vahnbyrdnigar eller consilii aut honoris publici incapaces. Thet äre
23
nu the, som dirigera och före mästa consilia icke allenast öffver Tyskland,
24
uthan öfver störste deelen af Europa. Hvilket alt jagh icke allegerar til den
25
ända, at i nogon motto praejudicera the högre stånden (them böör billigt the-
26
res högre respect och ähra), uthan til at låta see, at thesse högre stånd ingastä-
27
des för feehl på 16 ahner försmäda eller vahnhedra the andra. Sturarne äre nu
28
uthdödde. Om den sidste grefve Sture tillijke medh den första adelsman Sture

[p. 440] [scan. 496]


1
upstode af döda, näpligen vorde grefven skällandes adelsmannen för vahn-
2
byrdning eller incapabel af ähresätet, derföre at denne först blef adlat och var
3
uhrsprunget till alla the andras upkompst. Eders Kungliga Majestät och ko-
4
nung Gustaff den store hafve ju icke mindre iura nobilitandi om kung måns
5
Ladulås

35
Wladislaw IV. Wasa, Sohn König Sigmunds III., König von Polen, * 1595 Krakau, † 20.
36
März 1648 Merecz ( Stammtafeln II Taf. 79).
. Hvij skulle då Eders Kungliga Majestäts creaturer och benemeriti
6
mehr förachtas än andra? Hvadh rationes för fhå åhr sedan vechslades mellan
7
Sveriges rijkesrådh och den Danske senaten ratione titulorum, thet är Eders
8
Kungliga Majestät och androm väl kunnigt.

9
För alle sådane considerationer skuld vil jagh visserligen förmoda, at ingen
10
opassionerad man varder anten Eders Kungliga Majestät förtänckiande, thet
11
Eders Kungliga Majestät migh den nådhen betedt hafver, eller migh, at jagh
12
denne behörligen accepterar. Eders Kungliga Majestät tacker jagh therföre på
13
thet allerunderdånigste, skall den hedren ahnvenda Eders Kungliga Majestät
14
och fäderneslandet till all underdånig, hörsam och trogen tjenst efter mijn här
15
hoos gående eedh förplichtelse. Jagh skal respectera, hedra och ähra alla och
16
hvart och ett stånd efter des vürde och i synnerheet således förholla migh
17
moot rijkzens senat, at the skole hafva ähra och ingen vahnheder theraf. So-
18
lum Maiestatem Vestram obsecro, ut favore perpetuo factum suum inveti nec
19
deserat, quem ipsa fecit. Ego enitar ut potero, ne clementiam Vestram fefel-
20
lisse de me prior fama videatur. Vestri numinis erit, communem caussam tu-
21
eri . In bonis senatoribus maiorem gloriam querit temporum fama quam iudi-
22
cum .

23
Jagh seer lijkväl theraf monges applausum, at jagh hafver reeda vidh desse två
24
poster fått 29 Svenska mäns skriftlige och heela denne conventens muntlige
25
congratulationer.

Dokumente