[p. 364] [scan. 404]

1

–/ 147 /–

Salvius an Königin Christine

3

Osnabrück 1646 Juli 6/16

4

Pr.: Stockholm 1646 Juli 23/August 2

6

Konzept: Salvius Slg. vol. 1

5

Ausf.: DG, A I 1, Legat . [ 4 ], 1278–1279

7

Stillstand der Osnabrücker Verhandlungen infolge der Abwesenheit Johan Oxenstiernas und der

8

meisten evangelischen Gesandten. Vorschläge der katholischen an die evangelischen Stände wegen der

9

Gravamina und Amnestie. Bevorstehende Einigung der Stände mit dem Kaiser. Weiterer Widerstand

10

Kurbrandenburgs und Mecklenburgs gegen die schwedischen Satisfaktionsforderungen. Opposition der

11

Stände gegen Abtretung Verdens, Appellation nach Schweden, Besatzungsrecht und Lizenten.

12

Militärische Rückschläge durch Turennes Verhalten. Klagen über Frankreichs Hinterlist und

13

heimliche Begünstigung der Katholiken. Freude der Feinde über Torstensons Abgang von der Armee.

14

Unsicherheit über den Fortgang der Subsidienzahlungen. Voraussichtliche Schwierigkeiten bei der

15

Abdankung der Truppen nach dem Friedensschluß. Bitte um königliche Erklärung zum Entwurf

16

Salvius’.

17

Aldenstund greff Johan Oxenstierna är ännu i Munster sampt största deelen

18

af the evangelische ständernes deputeradhe, så är här nu stilla värck.

19

Hvadh i Munster är härtill passerat, thet uthvijse hoosfölliande relationer.

20

Thet hoosgående förslagh, som the catholische hafve nu sidst giort dem

21

evangelische i amnestian och gravaminibus, contenterar them evangelische

22

än icke, förmodandes ännu förbättringh. Men få the ock inthet bättre, då

23

förrän the släppa friden, äre the sachte thermedh tilfridz. Är altså inthet

24

stort tvifvel mehr om Kaijsarens och ständernes föreeningh. Huru när ock

25

Fransoserne äre richtiga, thet synes af greff Johans relation. Är altså befah-

26

rande , at fridzvärket lärer mäst stutza hoos oss allena

41

Vgl. S. Lundgren S. 259.

.

27

Hvadh Churbrandenburgs äntliga resolution om Pommern är, vijser här-

28

hoos copian af hans skrifvelse til margrefven af Culmbach. Mechelburgs

29

vedersätzligheet moot Wissmar continuerar och ännu. Bremen och Verden

30

vele icke bevillias under verdzliga furstendömer. Ja, oahnsedt Trautmans-

31

dorff hafver bevilliat oss Verden, så excipera thet doch the catholische nu i

32

offvanbemälte förslagh. Appellationen till Sverige refuseres så myket star-

33

kare , efter ingen appellation går frå Burgund till Spagnien, eij heller från

34

Holstein till Danmarck, hvilke doch ock äre reges vasalli Imperii. Praesidia

35

och licenterna at få beholla, thet är landzständerne och Hänsestäderne mäst

36

emot. Ther nu Eder Kgl. Maj. lijkvist är resolverad til att alt maintinera, så

37

seer jagh ännu inthet annat medel, än at Eder Kgl. Maj. tager thet ena medh

38

thet andra, som bäst man kan nhå thet af Kaijsaren uthan interessenternes

39

consens, doch så at man uthi instrumento pacis bringer the öffrige rijkzens

[p. 365] [scan. 405]

1

ständer bredevidh Kaijsaren och chronorna til att underskrifvat och obligera

2

sigh till guaranda, såsom vår affattadhe assecurationspunct förmäler. Ty

3

Trautmansdorff är i alt liberalior än nogon af interessenterne, efter Kaijsaren

4

inthet afgår. Han säger dem Brandenburgiske starckt nogh under ögorne,

5

at Kaijsaren vil inthet för Pommerens skuld föra nogot krijgh, och beder

6

them accommodera sigh. Men at förandra stifternes natur eller afstå appel-

7

lation , ther är han än starckt emot. Glogau och Sagan vil han eij heller

8

gifva churfursten til vederlagh. In summa här är hårt höö at draga ännu.

9

Om greff Johan nogot vidare erholler, får man see

41

Salvius verschweigt sein ausführliches Gespräch mit Wittgenstein über die schwedischen Satis-

42

faktionsforderungen und Pommern vom 25. Juni/5. Juli 1646. Vgl. dazu die kurbrandenburgische

43

Relation vom 29. Juni/9. Juli 1646: Urk. u. Aktenst. IV S. 448.

.

10

Touraine hafver illa fixerat oss medh den uthlofvadhe conjunctionen. Vår

11

armée hafver thermedh försummat all occasion at bemästra sigh Westphalen.

12

Fienden är dessemellan mächtog starck vorden, sedes belli vältradh ini

13

Hessen, hvilket nu ruineras och görs landgrefvinnan pro futuro heelt onyt-

14

tigt til vijdare assistentz. Thet gör Fransosernes bigotterie, at conservera

15

the catholische och stärkia vingarna på the evangelische.

16

Hvadh Bilderbeck af den 2. [ 12. ] Juli skrifver om Tourraine uhr Cöln,

17

vijser hans breef. Lijkväl mäles idagh uhr Münster, at Tourraine skal vara

18

vidh Cossfeldt. Gudh gifve, at detta vore sant. Så hoppas man, at felt-

19

marskalk her Wrangel skal kunne arbeta sigh uhr detz magre orten han nu

20

sticker uthi. Fienden skattar feltmarskalk her Torstenssons afgång från

21

armeen så högt som 10 000 mans förlust för oss, i synnerheet at the troo

22

ingen skal mehr så kunne fixera them i battaglier medh artilleriet, som han

23

giorde. The låttas nu alt vela låta ahnkomma på ett straich igen. Gudh gifve

24

them ett gott backenstreck! Medh goda göra the inthet gott. Hugg och

25

slagh moste alt hoos papisterne uthrätta.

26

Jagh sänder och härhoos balancen på subsidierna til dato. Theraf seer Eder

27

Kgl. Maj. allernådigst, at jagh hafver på feltmarskalk her Wrangels ahn-

28

hollande om 100 000 rd. most äntsättian medh 30 000 rd. Thermedh är han

29

fuller lijthet tienter, men är nu inthet mehr obelastadt i förrådh. Jagh

30

hafver begärt försäkring af Davaux (såsom surintendant des finances) på

31

vintersubsidierne. Han svarar, then icke fridh blifver, gå the säkert. Men

32

blifver thet fridh innan vinteren, så höra the opp. Thermedh hörer då ock

33

all försträkningh af androm opp, när the see ingen retraicte. Soldatescans

34

afdankning och contentement lärer blifva besvärligh. Ville hvar creiss gifva

35

een tunna guld thertil, kunde thet nogot förslå. Men Trautmansdorf meente

36

sidst, at creisserna moste deela therom, somblige hielpa afdancka Kaijsarens,

37

somlige Beierns och somlige Eders Maj. armeer. Ständerna hijssna, när the

38

tänckia theropå.

39

[P. S.] Jagh beder underdånigst om Eders Kgl. Maj. forderligste sentiment

40

öfver vår sidst insände concept aff instrumento pacis. Vij varde medh dess

[p. 366] [scan. 406]

1

uthlefrerande, om möijeligit är, sålenge innehollandes. Item om qvietencen

2

på vintersubsidierne, ther den skulle imedlertijdh kunne brukas.

Beilagen in DG, A I 1, Legat . [4]: