Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
126. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christine Osnabrück 1646 Juni 1/11

2

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christine


3
Osnabrück 1646 Juni 1/11

4
Pr.: Stockholm 1646 Juni 17/27

5
Ausf.: DG, A I 1, Legat . [ 4 ], 976–981’

6
Duplikat: Ebd., 1030–1037

7
Wunsch der kursächsischen Gesandten nach näherer Verbindung mit den Schweden. Gespräch mit
8
ihnen über die Amnestie, die pfälzische Frage, Behandlung der Gravamina und die schwedischen
9
Satisfaktionen. Gerüchte über eine von Frankreich angestrebte Verknüpfung des deutschen mit dem
10
spanischen Krieg. Aufschub der Reise Oxenstiernas nach Münster. Französische Erklärung über
11
die Satisfaktionen. Ankunft Trauttmansdorffs in Osnabrück. Gespräch mit ihm über den Tod der
12
Kaiserin, seinen Wunsch nach besserer Zusammenarbeit mit Schweden, Kriegstreiberei der Franzosen,
13
Amnestie, pfälzische Frage, Gravamina der Evangelischen und Satisfaktionen. Mitteilung dieses
14
Gesprächs an die Evangelischen; deren Meinung über die Kriegs- und politische Lage. Abermaliges
15
Gespräch mit Trauttmansdorff über die Satisfaktionen.

16
Vår sidste allernådigste relation sändas härifrå den 25. passato [ 25. Mai/
17
4. Juni 1646 ] . Dagen thereffter hade the Chursachssiske

33
Johann Ernst Pistoris und Dr. Johann Leuber: APW, [ III D 1 S. 348 ] . – Johann Leuber,
34
* 17. Januar 1588 Gorsleben, † 30. Juli 1652 Dresden. F. Roth , Auswertungen R 1450;
35
Bildnisse II S. 2; APK 15051–15054. – J. E. Pistoris auf Seuslitz, kursächsischer Appella-
36
tionsgerichtsrat
, wird erwähnt in ADB XXVI S. 193 . APK 19749–19751. – Vgl. Des Kur-
37
fürsten Johann Georg I. Rescripte an seine bey den Westphälischen Friedenstractaten
38
befindlichen Gesandten … Hanns Ernst Pistoris … und Johann Leuber. Nebst einigen
39
anderen durch gedachte Unterhandlungen veranlaßte Aufsätze des kursächsischen
40
Hofes und Anderer: Arndts Archiv II (1785) S. 147–231 und III (1786) S. 42–180;
41
H. J. Schreckenbach : Kursachsen auf dem Westfälischen Friedenskongreß. Diss. Leipzig
42
1952 (Maschinenschr.).
audience hoos
18
migh, Johan Oxenstierna, förebringandes att the gärna förr hade oss besökt,
19
men äre af then bekände saken vordne förhindrade; emedan the lickväll
20
achta och skatta vara till befordringh af thenne tractaten, at the kunna pläga
21
någon communication medh oss. Dy hafva the alt annat förthenskuldh satt
22
tilbakar och begärat een stundh, betackandes at then vore satt, och the nu
23
hafva fåt thenne lägenheeten at fullföllia theras herres nådigste ordre och
24
sin ägen begärelsse at komma medh Eders Kgl. Maj. plenipotentierade till-
25
sammans . The contesterade therhoos, at churfursten inthet hällre skulle
26
höra och förnimma än at Eder Kgl. Maj. vore vidh godh hälssa; berömde
27
Eders Kgl. Maj. consilia och actioner vidh thenne tractaten medh önskan
28
at the måtte vinna sin fortgångh; kunde på theras herres vägnar the något
29
cooperera medh oss och the andra evangeliske till thet väsendets bästa och
30
interesse, sampt erhållande af een universal, säker och godh fridh, hade the
31
icke allenast therom befallningh, uthan sielfve huugh och villia thertill.

[p. 314] [scan. 354]


1
Jagh svarade them till thet första och theras excuse om visiten, at å Eders
2
Kgl. Maj. sijda hade man inthet annars kunnat göra, än möta them som the
3
keijsserlige them hafva tracterat; effter the, the Chursachssiske, sielfve hafva
4
gifvit them keijsserlige then första visiten, hafver oss, såssom ministrer,
5
inthet annars anstådt än at vänta thet samma. Och såssom the nu thet hafva
6
giordt, altså tackade jagh them för samma ähra och courtoisie; i thet öfrige
7
mötte jagh them medh behörligit svar och lijkmätige contestationer af thet
8
som Eders Kgl. Maj. intention, consilier och actioner här på tractaten till
9
een godh fridh angår, lofvandes theras herres, churfurstens, fattade resolu-
10
tion medh förmodan at the evangeliskes saak skulle therigenom vinna een
11
godh stöödh.

12
Thet fölle icke allenast då, uthan och den 28. passato [ 28. Mai/7. Juni 1646 ]
13
vidh revisiten, som jagh giorde till them, discourser oss emellan om sielfva
14
negotiis, therüthur jag märkte:

15
I. at the Chursachssiske höllo förre, man skulle kunna taga terminum
16
amnestiae ifrå anno 1624 för thesse effterfölliande orsaker: 1. att thermed
17
betaga them keijsserlige then invändningen, at Ferdinandi secundi regeringh
18
blefve kastat öfverända och på thet högsta blasmerat för världen, om man
19
sätter anno 1618 till terminum amnestiae; 2. kunne mästeparten af ständerne,
20
såväll i the öffver- som nedercreitzerne, medh termino ifrå anno 1624
21
blifva restituerade; 3. ähre äntå någre, såssom Donawerd, Dunckellspiell
22
och erffländerne, som inthet äre hulpne medh anno 1618. Hvarföre tyckte
23
them (samma meeningh och discurser hafva een stoor deel af the andra
24
ständerne nu på een tijdh fördt), att man togo een meddell termin emellan
25
1618 och 1627, såssom 1624, och att man, till at salvera them som förr och
26
effter anno 1618 och intill 1624 vore graverade, måtte them alla specialiter
27
excipera och införa.

28
II. In caussa Palatina syntes the heelt improbera the keijsserlige förslaget om
29
then ottonde churfursten och mehr inclinera till een alternation.

30
III. Gravaminum afhielpande recommenderade the högt och eenkannerligh
31
att man måtte sträfva effter perpetuitatem af the andelige godssen eller och
32
sådane conditioner, som i thet närmaste skulle kunna liknas thervidh.

33
IV. Eders Kgl. Maj. satisfaction höllo the vara billigh och önskade, att thet
34
kunde på alla sijdor therom så blifva aftalt och förlijkt, att icke rijket måtte
35
therigenom sättias i någon ny fahra och buller; hvilket the lickväll inthet
36
ville förmoda, uthan försågo sigh såväll till Eders Kgl. Maj. som inter-
37
essenterne , att man thet nu förekomme; kunde the någre officia göra
38
Eders Kgl. Maj. till nådigst behag och contentement, skulle the thet inthet
39
försumma och uthi alt sökia at förökia thet förstånd som nu begynner, på
40
nytt at sättia sigh emellan Eder Kgl. Maj. och theras herre churfursten.

41
Yterst och vidh thet the skulle skillias ifrå migh i mitt hüus, berättade the,
42
att thet vore tijender i staden uthspridde af the keijsserlige, att Frankrijke
43
söker till att inveckla thet Tyska kriget medh thet Spagniske, villiandes
44
inthet förr göra fridh medh Keijssaren, förän the blifva richtige medh

[p. 315] [scan. 355]


1
Spagnien; recommenderandes oss then saken, att disponera legationem
2
Gallicam till at låtha fahra sådane förslagh.

3
Hvarpå svarades, att vij fuller hafva af een och annan förnummit, thet the
4
keijsserlige så låta löpa talet och uthsprijda sådant om them Frantzöska;
5
men vij, vettandes tillförende att legatio Gallica hafver fördt andre consilia
6
och discurser, trodde fast mehra, att thet vore itt Austriacum et Hispanicum
7
inventum och förslagh; ville lickväll höra thereffter och theri göra, hvadh
8
som kan finnas practicerligit.

9
Nu var jagh fuller, som i nästförgångne breeff är mält, resolverat at reesa
10
öfver till Munster, såväll för thenne som andre tå anförde saker. Men effter
11
här kom den 27. passato [ 27. Mai/6. Juni 1646 ] visse tijender, att grefven
12
af Trautmanssdorff var sinnat at reesa från Munster then nästfölliande dagen,
13
att vara här then 29. [ 29. Mai/8. Juni 1646 ], så opskötz reesan till bättre
14
fram, åt minstone på någre dagar, så länge man hade fått tala medh Traut-
15
manssdorff , sedan han vore hijt öfverkommen.

16
I medler tijdh och förän han anlände, communicerade residenten Rosen-
17
hanen och La Barde oss the keijsserliges nyligen i Munster gifne declaration
18
öfver then Frantzöske satisfactionen och the Frantzöskes therpå, hvilke
19
bägge, jämpte tu Rosenhanens breef, finnes copialiter under lit. A, B, C, D.
20
Vårt svar till Rosenhanen är under lit. E. Theruthur man iblandh annat då
21
förnam, at the keijsserlige och inthet the Frantzöska hafva föreslagit, att
22
bägge krigen, thet Tyske och Spagniske, måtte tillijka bijläggias och förr
23
ingen fridh ingås, som theras declaration thet medh mehra uthvijsar. Hvilke
24
tijender, jämväll the andre conditioner som theri äre, hafva temmeligen
25
förbittrat the evangeliske ständerne emot the keijsserlige och här förorsakat
26
blandh them åtskillige discourser.

27
Den 29. [ 29. Mai/8. Juni 1646 ], som sagt är, kom Trautmanssdorf hijt om
28
middagz tijdh och lät strax notificera sin närvarelse. Hvarpå jagh, Johan
29
Oxenstierne, i min colleges opassligheet, honom lät beneventera och begära
30
een stundh till att visiteran, hvilket skedde den 30. passato [ 30. Mai/9. Juni
31
1646 ] mellan 9 och 10 för middagen. Då jagh 1. condolerade honom öfver
32
Keijsserinnans dödh; 2. tesmoignerade vara väll, att han, Trautmanssdorff,
33
vidh så fatte saker, hinte komma hijt öfver och hielpa sakerne tillgångs;
34
innuerandes therhoos, at jag gärna skulle vara informeradt hüruvijda sakerne
35
vore komne i Munster; skulle thet inthet falla honom för svårt och mödo-
36
sampt , så vore jagh redebogen at discurrera medh honom öfver theras, the
37
keijsserliges, then 28. Aprilis [ 28. April/8. Mai 1646 ] oss inhändigade
38
project.

39
Han svarade till condolentzen med våta ögon och een sörgste mine, berö-
40
mandes Keijssarinans rare qvaliteter och dygder, sampt huru såte Keijssaren
41
och han hafva lefvat tillsamman, och han, Keijssaren, förthenskuldh, jämväll
42
alle hans tienare tillijka medh honom, fattat een stoor sorgh; hvilken Keijs-
43
saren lickväll, såssom een christenherre, tolemodeligen drager och önskar
44
inthet mehra än kunna bringa thetta oväsendet till roo. Han, Trautmanss-

[p. 316] [scan. 356]


1
dorf , hafver fuller medh sine colleger i Munster arbetat therpå, men med
2
lijten värkan hoos the Frantzöska, som ställa sigh så, som hade the lyckan
3
händer emellan och kunde henne allrigh mista; sade sigh vella vänta bätre
4
intention här hoos oss, varandes han altidh färdigh at conferera medh oss
5
om samma project och villigh at effter möijeligheeten contentera Eder Kgl.
6
Maj. och ständerne.

7
Ego: Contestationen vore godh och förthenskuldh förhopningh förhanden,
8
at han inthet mindre skulle villia afhielpa och slätta the öfrige punchterne.
9
Hvadh theras oss gifne project anlangade, vore först och främpst i amnestie-
10
punchten terminus a quo inthet richtigh och fåå hulpne medh then Regenss-
11
burgiske amnestien; och therofvanpå conditionerne för them som i then
12
samma skulle begripas och blifva restituerade, så limiterade och fatte att
13
the in effectu inthet niutha, efftersom alle graverade theröfver klaga, och
14
then Pfaltziske saken, för the andre, bär therom itt klaart exempell. Hvar-
15
före , om the på Keijssarens sijdo ville hafva fridh, så måtte the fatta termi-
16
num a quo ifrå begynnelssen af kriget och conditionerne således at restitutio
17
blifver universalis, olimiteradt och fulkommeligh.

18
Grefven aff Trautmanssdorf svarade, at om å Eders Kgl. Maj. vägnar vij
19
så ville tala och therpå stå, vore ingen fridh at förvänta. Keijssaren ville
20
häller låta alt gå öfverända och till grundh, än han skulle på thet sättet
21
låtha mönstra och kasta omkull sin herrfaders Ferdinandi secundi regeringh,
22
som förmedelss termino amnestiae ifrå anno 1618 lijder een stoor blasme.
23
Palatina caussa kunde inthet hällre plenarie restitueras, uthan ther man skulle
24
på thenne sijdan vella bestå på henne, kunde inthet annat föllia än continua-
25
tionen af kriget och Tysklandz fulkomlige undergångh.

26
Jagh replicerade, om the ville hålla sigh vidh then Regenssburgiske amne-
27
stien och the sidsta förslagen in caussa Palatina, skulle the alt framgijnt
28
finna contradiction hoos ständerne och consequenter på Eders Kgl. Maj.
29
sijda, ja alla interessenterne häller resolverade at lijda kriget än the condi-
30
tioner , som äntå inthet annat bära medh sigh än oroo här i Tysklandh och
31
osäkerheet i naborskapet rundt omkringh. Vore något meddell at finna
32
1. att Keijssarens Ferdinandi secundi regeringh kunde salveras, såssom medh
33
een termino emellan anno 1618 och 1627, doch lickväll så att the som förr
34
och effter anno 1618 befinna sigh vara graverade, kunne fulkomligen resti-
35
tueras , stodo thet at efftertänckia och höra; 2. att man funne itt uthslagh
36
för churdigniteten i then Pfaltziske saken medh een tilldrägeligh alternation
37
och at länderne blefve fulkomligen igen lefvererade, måtte man och ther-
38
öfver gå till rådz, men om alle billige förslagh ville förskiutas och Keijssaren
39
fatta een sådan resolution som Trautmanssdorff lät höra, måste man tå
40
befalla Gudh saken och förhoppas, at han fuller finner rådh och meddell at
41
styra them som inthet villia taga vidh raisonable och funderade fridz-
42
meddell .

43
Therpå sade han sigh vella tala medh sine colleger om the sakerne.

44
Thet andra som vij taltes vidh om uhr theras project, vore gravamina

[p. 317] [scan. 357]


1
evangelicorum, hvilka jag förmodade han nu skulle vara instruerat at af-
2
hielpa och för alt kunna rätta possessionem bonorum ecclesiasticorum på
3
een perpetuitet, lembnandes status eiusdem Imperii in aequalitate iurium,
4
som the böra hafva.

5
Trautmanssdorf sade, at perpetuiteten vore omöijelig och inpracticerlig.
6
Han hade genom sin flijt och amore pacis förmåt the catholiske at gifva
7
effter etthundrade åhr a dato huius tractatus, så at man under the samma
8
hundrade åhren inthet skall kunna tentera emot them som besittia the ande-
9
lige godssen, hvarken via iuris eller facti, och sade, när the 100 de åhren äre
10
förbij, skall via facti in aeternum cessera, men via iuris vara öppen och frij,
11
efftersom the catholiske till then ända hafva sändt några hijt öfver medh
12
honom, Trautmanssdorff, at föredraga them evangeliske thetta och hvadh
13
mehra härtill hörer innan några dagar.

14
Thet tridia, som oss emellan föreföll, var om Eders Kgl. Maj., Frankrijkes,
15
landtgrefvinnans och soldatescans förnöijelsse. Jagh stoodh (som vij alt
16
härtill hafva giordt och än, effter Eders Kgl. Maj. af den 9. passato [ 9./19.
17
Mai 1646 ]

42
RR, 788–788’: Die Königin wies darin die Gesandten an, bei der durch Reskript vom 21./31.
43
März 1646 festgelegten Satisfaktionsforderung zu bleiben.
uhr Stockholm och med sidste posten hijt komne allernådigste
18
ordre oss håller till, ämna göra) på heela Pommeren, Wissmar medh Pöell,
19
Walfisken och någre theromkringh lägne ämpter, sampt stiffterne Bremen
20
och Verden, 1. att alle ofvanbemälte stycker medh alle thess tilbehör måtte
21
gifvas och cederas Eders Kgl. Maj., dess successorer till rijket och Sveriges
22
chrono everldeligen at recognosceras af Imperio iure feudi, 2. att stiffterne
23
Bremen och Verden måtte förvandlas i världzlige furstendömer och således
24
på sätt och vijs, som förr är mält, everdeligen blifva vidh chronan Sverige.

25
Trautmanssdorf gaf till svar, att Keijssaren gärna skulle vara Eder Kgl. Maj.
26
till villies, efftersom han och allaredo hafver offererat så mycket som i hans
27
macht och våldh ståår, at förgifva sådane rijkzstycken; men hvadh Pom-
28
meren anlangade, rådde han som een vän, man ville på Eders Kgl. Maj.
29
sijda betrachta the difficulteter som häruthinnan mötas åth: 1. att chur-
30
fursten inthet lärer gifva sitt jakordh och consens thertill, 2. att angräntzande
31
printzer och republicer affvundas thervidh och skole sökia alla meddell att
32
contrecarrera Eder Kgl. Maj. och conseqventer sättia thet landet och heela
33
Tysklandh therföre i oroo. Bättre vore taga vidh the andre anseenlige
34
styckerne med mästepartens villia, än sträfva effter itt additamentum, som
35
skadar och inficerar diuturniteten af thet öfrige, som nu medh churfurstens
36
samtyckie måtte kunna erhållas.

37
Ego: Thet kunde förmodeligh finnas uthvägar at contentera churfursten
38
medh itt gott viderlagh, så at thet inthet på hans sijda hade stoort at betänckia.
39
Hvadh andre anginge, såsom man viste att Eders Kgl. Maj. illvilliande skulle
40
afvundas vidh then ringeste lyckan som Eder Kgl. Maj. hade, och häller see,
41
at thet ginge emot än medh, altså och efter thet är lijkt the skola villia

[p. 318] [scan. 358]


1
byggia emot och hindra thetta, så hafver Eder Kgl. Maj. så mycket mehr
2
orsak at see på sin säkerheet och sättia sigh i thet lagh och postur, at the
3
må fatta andra vänligare tanckar. Med Eders Kgl. Maj. vållan skulle inthet
4
buller och oroo växa op i rijket, uthan fast mehra tiena till Romerske
5
rikssens stadga och redressement, om Eders Kgl. Maj. blefve på sätt och
6
vijss, som är begärat, theruthi inbegripen såssom een ledemoth.

7
Stiffternes förvandling i arffurstendömen hölt han vara een svår och im-
8
practicabell saak. Frankrijkes och landtgrefvinnans satisfaction recommen-
9
derade jagh och ex occasione. Om soldatescans contentement discurrerades
10
länge. Han meente at hvart partij måtte förnöija sin milice. Till tractatens
11
assecuration hölt han vara orimeligit, at ständerne skulle obligeras till een
12
ligue effter chronornes förslagh i propositionerne och replicqverne; i lijka
13
måtto att ständerne skulle underskrifva thenne tractaten, sade thet kunna
14
skee på een ordentelig rikzdagh och icke här; skulle chronorne stå therpå,
15
så ville the hafva reciprocum aff ständerne i Sverige och Frankrijke.

16
Ego: Keijssaren vore såväll som chronorne betient medh thet aequilibrio
17
som ständerne skulle hålla till assecurationem tractatus. Thertill hafva stän-
18
derne sielfve, och Keijssaren består them i sitt svar och thetta projectet,
19
ius faciendi foedera. Hvadh ständerne i bägge rijkerne Sverige och Tysk-
20
landh anginge, vore theri een disparitet: Thenne conventen heeter fuller
21
inthet een rikzdagh, men lickväll är then een rikzconvent, desslijke man i
22
någre hundrade åhr inthet hafver hafft och nepligen så snart fåår; hafver
23
man inthet förr exempell, så kan thenne acten lembna itt sådant effter sigh
24
och vijsa att ständerne, som theri både i genere och specie interessera, hafva
25
underskrifvit och bekräfftat tractaten.

26
I går vore Altenburgici, Winariensis, Lunenburgicus och Wetterawii hoos
27
migh, Johan Oxenstierna, då jagh gaf them part om thet som them tiente
28
vetta af thenne conferencen medh Trautmanssdorff. The berömbde Eders
29
Kgl. Maj. consilia och beständigheet at tala för ständernes interesse; hade
30
nu så mycket mehra sin lijt och tillförsicht thertill, som the see at the keijsser-
31
lige gå medh allehanda hinderlist om, och kanskee Franckrike måtte, när
32
thet finge sitt particular nöije, skiuta them från sigh; och såssom vij härtill
33
i rikzsakerne väll och till theras bästa hafva negotierat, altså begärte the at
34
man ville taga i acht punctos assecurationis et ratificationis. Om man thesse
35
punchter låter fara, så vore ständerne hvarken active eller passive obligerade
36
chronan Sverige. The keijsserlige må fuller invända the Danske och Man-
37
tuaniske

43
Vgl. APW, [ II C 1 S. 437 ] .
fridernes exempell, men the tractaterne vore och thereffter, thet
38
var ingen rikzståndh thertill fordrat eller tillstädes; churfursterne hade anno
39
1630 protesterat emot then Mantuaniske, och then Danska friden räckna
40
ständerne nu under sine gravamina, efftersom heela Tysklandh är thermedh
41
prostituerat och kriget då först fåt sin rätta begynnelsse.

42
Effter thesse discourser berättades mig igen, att the, deputati, den 29. pas-

[p. 319] [scan. 359]


1
sato [ 29. Mai/8. Juni 1646 ] effter middagen, hafva i alle evangeliskes nampn
2
varit hoos Trautmanssdorf och condolerate öfver Keijssarinnans dödh. Och
3
effter the i sitt taal hade rördt om tvenne Keijssarens gemåhler, then eena
4
Keijssarinnan som nu vore aflijdin, och then andra, nembligen Römerske
5
rijket som nu ligger i ytersta andedrächten och behöfver tijdigh boot, hafver
6
grefven af Trautmanssdorff contesterat emot them, hvadh Römerske rikssens
7
lägenheet vidkommer, att Keijssaren ville använda alla möijelige consilia
8
till att errätta then samma; hade föreslagit itt armistitium, at therunder
9
desto beqvämare kunna nå sitt måhl, men chronorne, hälst Sverige, hafver
10
inthet vellat förstå thertill, uthan fast mehra gått ini Westphalen medh sine
11
armee och här pro lubito grasserat, ther then Svänska armeen väll hade
12
kunnat blifva på andre sijdan Wäsern; för hvilken skuldh the keijsserlige
13
hafva måst bryta op och vända sigh emot then Svänska, så at thet var fara
14
friden måtte af någon rencontre lijda bräck.

15
Deputati: Ehuruväll inthet armistitium hafver varit giordt, så hafva
16
armeerne ipso facto så stält sigh nu een långh tijdh, som hade thet varit
17
een vapnehvijlo sluttin. Hade man imedlertijdh här i Ossnabruge arbetat
18
på rikzsakernes och chronans Sveriges förlijkningh och i Munster låtit fara
19
thet Spagniske interesset, hade man förmodeligh inthet behöft annat armi-
20
stitium ; effter nu så är och hostiliteten inthet ännu kan cessera, så är icke
21
heller thet Svänska generalitetet at förtänckia, at thet söker hvar thet bäst
22
finner sin fördeel. Altenburg och Weijmaren hade fått sin räst och fleere på
23
andre sijdan Wäsern. Den Brunssvijk-Lunenburgiske sade emot migh, dät
24
hans herre seer heller, at Eders Kgl. Maj. armée är här i Westphalen på
25
prästegodssen, ther något gott finnes, än på andre sijdan Wäsern i sine
26
landh.

27
Idagh för middagen klockan 9 var grefven af Trautmanssdorf hoos oss
28
både ihoop och förde nästan samma discurser som förr öfver rikzsakerne.
29
Hvadh Eders Kgl. Maj. satisfaction vidhkommer, hade han opsatt een skrifft
30
som går härhoos under lit. F, then the ville communicera ständerne, frå-
31
gandes om then vore rätt. Therifrå han begynte åter råda, man måtte afstå
32
från heela Pommeren, icke at Eder Kgl. Maj. skulle thermed göra någon
33
sin illvilliande uthom Romerske rijket till vänn, såssom tilläfventyrs Pålen,
34
Dannemark och Muskou, uthan allena i consideration af Churbrandenburg
35
och Sachssen, sampt Hessen och andre, som hafva interesse häruthi. Eder
36
Kgl. Maj. hafven ju sökt och än söken theras vänskap och inthet ovänskap,
37
och måtte man altså therföre något göra. Thet kan i sinen tijdh komma till
38
pass. Geratis vos, sade han på latin, ut convenit, partim civibus Imperii
39
Romani, partim amicis. Keijssaren täncker till at handla medh Eder Kgl. Maj.
40
som medh een ledemoth i Romerske rijket och huus Österrijkes vänn.

41
Thet tyckes af alt at the villia contentera ständerne. Man får thet nu snart
42
see. Hvadh efterhanden förefaller, skall hörsambligast berättas.

43
Ifrå hufvudharmeen hafve vij nu inga breef eller något synnerligit vist.
44
Rikztygmästaren her Wrangell säijes vara med hufvudharmeen för Giesen

[p. 320] [scan. 360]


1
och the keijsserlige inthet långt therifrå. Generalleutenanten Königzmark
2
hafver en passant emporterat Lemgou och Pyrmont och marcherar effter
3
op till hufvudharmeen. Thet öfrige täckes Eder Kgl. Maj. sigh låta föreläsa
4
uhr bijfogade aviser under lit. G.

5
P. S. Rätt som posten skulle gå sin koos, communicerades oss hvadh som
6
grefven af Trautmanssdorf och the catholiske ständerne hafva nu slagit för
7
media componendorum gravaminum ecclesiasticorum före, hvilka fogas
8
härhoos under lit. H.


9
Beilagen in DG, A I 1, Legat . [4]:


10
A: 983–987 Endgültige kaiserliche Erklärung wegen der französischen Satisfaktionen. Münster
11
1646 Mai 29 n. St. [ Druck: J. G. v. Meiern III S. 31–35 ]

12
B: 988–991’ Französische Antwort darauf. Ohne Ort und Tag [ dictatum Osnabrück 30. Mai/
13
9. Juni 1646: Druck: J. G. v. Meiern III S. 37–45 ]

14
C: 992–993 Rosenhane an Johan Oxenstierna. Münster 1646 Mai 26/Juni 5 [Nr. 122]

15
D: 995–995’ Rosenhane an Johan Oxenstierna. Münster 1646 Mai 29/Juni 8

16
E: 994 Johan Oxenstierna an Rosenhane. Osnabrück 1646 Mai 28/Juni 7 [Nr. 123]

17
F: 996 Denkschrift Trauttmansdorffs über die schwedischen Satisfaktionen

18
G: 997–999 [Der alten Religion zugethane Stände] Hauptsächliche erklehrung uber die
19
religionsgravamina [ Druck: J. G. v. Meiern III S. 153–155 ]

20
1000 Korrespondent 1517 an Keller. Ohne Ort 1646 Mai 22

21
1001–1002’ Sessio octava in puncto gravaminum [ vom 22. April/2. Mai 1646 ] [ Druck:
22
J. G. v. Meiern II S. 619ff. ]

23
1003–1004’ Der evangelischen fürsten undt stände erinnerungen super instrumento
24
pacis Caesareo im fürstenrath den 2 ten [ 12. ] Mali anno 1646 [ Druck: J. G. v. Meiern III
25
S. 76ff. ]

26
1005–1009’ Avise aus Münster

27
1010 Trauttmansdorff an die kaiserlichen Gesandten in Osnabrück. Münster 1646 Mai 14

28
1011–1018 Avise

29
1019 Turenne an d’Avaugour. Worms 1646 Mai 30

30
1020–1028’ Avise

Dokumente