Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
76. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christine Osnabrück 1646 März 16/26

2

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christine


3
Osnabrück 1646 März 16/26

4
[ Pr.: Stockholm 1646 April 7/17 ]

5
Ausf.: DG, A I 1, Legat . [ 4 ], 433–436’

6
Abschluß der ständischen Verhandlungen über die französische und schwedische Repliken. Gegen-
7
vorstellung der Katholiken wegen der Gravamina; ihre Bitte um schwedische Vermittlung zwischen
8
Katholiken und Augsburgischen Konfessionsverwandten. Günstige, aber vorsichtige Aufnahme des
9
Vorschlags durch die Evangelischen. Bitten der Evangelischen wegen der Amnestie, insbesondere
10
wegen Restitution der Kurpfalz. Reaktion Kurbayerns darauf. Besorgnis der Hansestädte in
11
Handelssachen. Angekommene Briefe.

12
Eder Kgl. Maj. är af oss idagh otta dagar sedan

32
Bericht vom 9./19. März 1646: [ Nr. 73 (S. 199ff.) ] .
i all underdånigheet icke
13
allenast berättat, at ständernes här i Ossnabrugge anstälte deliberationer
14
öfver chronornes replicque vore näst tillförende tillända brachte. Uthan
15
och någre acta, som uthvijsa hvart uth conclusa ungefär syfta och falla,
16
ther bredevidh sände och bijlagde. Alt sedan, och öfver heela then näst-
17
förledne veekun, hafva the inthet farit till rådz. The som här äre, vänta på
18
the Munsterske som äre blefne efter, tilläfventyrs at see huru thesse skole
19
vella skicka sigh uthi satisfactionspunchterne.

20
Vij hafva sedan bekommit och läggia under lit. A härhoos copian af een
21
protestation, som the Beijerske hafva in collegio electorali i Munster lagt
22
inn emot Churbrandenburgz votum in caussa Palatina. Hvadh Behmiske
23
exulanterne, som hålla sigh oppe i Chursachssens landh, hafva med posten
24
öfver Leipzig skrifvit oss till i sin saak, thet vijsar lit. B. Och efter ther fans
25
een bijlago och copia af itt theras allerunderdånigste breef till Eder Kgl. Maj.,
26
daterat Dressden den 4. [ 14. ] Decembris anno 1645, och vij inthet vetta,
27
om originalet må vara framkommit, så fogas een afskrifft theraf härhoos
28
under lit. C.

29
Den 10. huius [ 10./20. März 1646 ] vore i alle här på tractaten församblade
30
catholiske ständers nampn the två Churmaintziske, som äre här, her Brämser

33
Heinrich Freiherr Brömser von Rüdesheim: APW, [ III D 1 S. 348 ] . Über ihn liegen im Bayerischen
34
Staatsarchiv Würzburg Akten unter den kaiserlichen Kommissionssachen, MRA. III Nr. 66–69,
35
71 und 72. Er wird darin kaiserlicher Reichshofrat, kurfürstlich Mainzischer Rat, Hofrichter
36
und Vicedom zu Mainz genannt. Biographische Daten konnten nicht ermittelt werden (frdl. Aus-
37
kunft des Bayerischen Staatsarchivs Würzburg). Nach O. von Gschliesser , Der Reichshofrat
38
S. 524, wurde er am 16. Oktober 1651 zum Titularreichshofrat ernannt.

31
och doctor Krebs

39
Johann Adam Krebs: APW, [ III D 1 S. 348 ] . Biographische Daten konnten nicht ermittelt
40
werden (frdl. Auskunft des Bayerischen Staatsarchivs Würzburg). APK 14087f.
, sampt den Beijerske, som här förer votum i fursten-

[p. 209] [scan. 249]


1
rådet

37
Hierfür käme möglicherweise der bayerische Hofrat und Gesandte Dr. Johann Ernst in Frage:
38
J. G. von Meiern I S. 4 Nr. 47; APW, [ III D 1 S. 350 ] . Biographisch konnte über ihn nur
39
festgestellt werden, daß er als Hofrat und Lic. jur. utr. am 14. August 1636 in der Münchener
40
Frauenkirche die Ehe schloß: Georg Ferchl : Bayerische Behörden und Beamte 1550–1804
41
( Oberbayerisches Archiv LXIV, 1925 S. 79). 1644 weilte er auf einer Mission in Frank-
42
furt
. 1663 war er Geheimer Rat und Hofkanzler (frdl. Auskunft des Bayerischen Geheimen
43
Staatsarchivs). Vgl. auch Repertorium der diplomatischen Vertreter I S. 13 und 15.
, hoos oss och, näst committenternes hälssningh, påminte huru såssom
2
å Eders Kgl. Maj. vägnar vij i propositionen och replicquen hafva framstält
3
och å Keijssarens sijdo sedan vordet bevilliat, at the tvister som på een
4
lång tijdh hafva vahrat emellan bägge religionsförvanterne i Romerske rijket,
5
måtte här på tractaten komma till een vänligh tractat och afhandlingh, therpå
6
the Augssburgiske confessionsförvanterne då hafva opsatt och först fram-
7
dragit sine gravamina och sedan catholici, hvadh the hade theremot. Och
8
efter the catholiske inthet tviflade, at the Augssburgiske confessionsförvan-
9
terne ju hafva communicerat oss the sine, så hafva the catholiske och i lijka
10
måtto eij kunnat underlåta och förbijgå, med mindre the och skulle (hvilket
11
the och strax giorde, och äre the samma som fölgde vår allerunderdånigste
12
relation af den ***)

44
[ Beilage C ] zum Bericht vom 9./19. März 1646 ( [ Nr. 73, S. 199ff ] ).
inhändiga oss sine mootbesvär och gravamina, varan-
13
des the catholiske redebogne och villige, at låtha thenne tvisten komma till
14
een vänligh, billigh och christeligh handlingh, efftersom the och, till at
15
bevijsa med värket samma theras intention och begärelsse, hade på Augz-
16
burgiske confessionsförvanternes giorde skrifftelige opsatt och grefven af
17
Trautmanssdorf medgifne förslagh och satt op och them keijsserlige (som
18
the, ehuruväll vij reeda för två dagar hade them fåt och dagen tillförende
19
sändt them med posten åth Sverige, meente at the keijsserlige skulle oss
20
tillställa) inhändigat sine mootförslagh, begärandes af oss i the catholiskes
21
nampn, att vij ville interponera och läggia oss emellan bägge partherne,
22
men för alt disponera Augzburgiske confessionsförvanterne till ehrbare,
23
lijdelige och christlige media compositionis, förmedelss hvilka man och i
24
thenne punchten kunde facilitera thenne allmänne tractaten och här slutha
25
een beständigh fridh.

26
Härpå bleef, efter föregångne tacksäijelsse för hälssningen och visiten, them
27
svarat, at vij kunde oss väll föra till minnes hvadh som i propositionen och
28
replicquen var om ständernes inbördes besvär förestält, jämväll hvad sider-
29
mehra på then eene och andre sijdan var passerat, eenkannerligen at the
30
evangeliske ständerne, till at bevijsa sin oprichtige meeningh och fulkomlige
31
huugh, at bortrödia och inpå grunden uthkasta thesse gamble och fahrlige
32
missförståndz fröen och i stället igen planta och befordra tillväxten af godh
33
eenigheet och fridh, hafva icke allenast först uthgifvit sine gravamina, uthan
34
och på grefvens af Trautmanssdorfs trägne anhållande och till at öppa
35
närmare väg och lägenheet för the catholiske, at instruera sine till itt slijkt
36
allmänt måål, trädt vijdare fram medh sine förslagh och them så lämpat och

[p. 210] [scan. 250]


1
stält, att the förmoda them skola vara tienlige meddell och åt minstone så
2
fatta, att the theröfver måtte kunna träda ihoop och till handelss. Men emot
3
thenne sin meening och förhopningh hafva the för någre dagar bekommit
4
the catholiskes gegenförslagh och icke allenast befunnit them inrättade
5
nästan på Prager handlingens grundh och derföre alt för vidt stälte från
6
måhlet, uthan och fattat the tankar, som ville the catholiske inthet komma
7
öfver thesse saker till then intenderade och förtröstade mundtelige conferen-
8
cen , uthan draga värket inpå långe bänken med oändelig skrifftväxlingh.

9
The keijsserlige gessandterne, grefven af Lamberg och Crane, hade och då
10
för två dagar (therom i sidste relationen är mält) hafft audience hoos oss
11
och communicerat oss oftabemälte catholiskes gegenförslagh med begäran
12
vij ville förmå them evangeliske at taga vidh them, efter the catholiske på
13
sin sijda, uthan sårnadt på theras eedh, plicht och samvette, inthet kunde slå
14
någre andre meddell till förlijkningh före; och efter thet vore berättat, at
15
the evangeliske skulle dagen näst tillförende, den 9. huius [ 9./19. März 1646 ],
16
hafva hafft sine deputerade hoos mehrbemälte keijsserlige fullmächtige,
17
måtte thet tilläfventyrs vara i then saken.

18
Vij för våre personer tackade them för thet communicerade exemplaret och
19
berömbde the catholiskes contestation till at befordra thenne ständernes
20
inbördes composition, lofvandes at å Eders Kgl. Maj. vägnar vij ville alla
21
möijelige och görlige officia vända och läggia efter och åth samma scopum,
22
hållandes för een beforderligh och nödigh saak, at the catholiske deputerade
23
någre visse, som uthan opskof och tidzspillo komo här i Ossnabrugge till-
24
sammans med deputatis evangelicorum öfver thenne saken, och at the på
25
både sijdor satte vijdare skrifftvexling tilbakar. Mehrbemälte deputati catho-
26
licorum låtz vara tillfridz med thetta svaret, men inthet vetta af, at hvarken
27
vij hade fåt the catholiskes gegenförslagh eller och at the evangeliske hade
28
varit hoos caesareanos; sade therhoos, at the ville gifva them catholiske här
29
och i Munster part om vår villfahrige resolution, och hoppas at efter catho-
30
lici vore resolverade och nägne at deputera någre visse till thenne handelen,
31
at samma deputation efter inkommen berättelsse om vår förklaring och
32
remonstrationer skall desto mehra skyndas.

33
Den 11. huius [ 11./21. März 1646 ] vore the Brunssvijk-Lunenburgiske,
34
doctor Lampadius, hoos oss. För honom optäckte vij, hvad the Chur-
35
maintziske och then Beijerske hade hoos oss förebracht och fåt till svar.

36
Den 12. [ 12./22. März 1646 ] begärte och finge the Altenburgiske, Weijmar-
37
ske , Mecklenburgiske, Wetterauiske, Lubeske och Esslingeske, såssom
38
deputerade af corpore evangelicorum statuum, audience hoos oss. The,
39
informerade af Lampadio om deputatorum catholicorum ärende till oss
40
och begäran, att vij ville interponera oss emellan bägge religionsförvan-
41
terne , contesterade sin frögd theröfver och hoppades nu först at kunna
42
hinna och nå sin scopum, eftersom the och nomine

43
Von hier bis interpositionem på oss vom Empfänger unterstrichen.
evangelicorum flijte-

[p. 211] [scan. 251]


1
ligen rådde, bode och anhölle, att vij å Eders Kgl. Maj. vägnar inthet ville
2
släppa thenne lägenheeten uhr händerne, uthan taga interpositionen på oss,
3
inthet tviflandes at thet ju skulle vara Gudi een behageligh gärningh och
4
tiena till at lyffta och komma thetta svåra värket till gångz och een önskeligh
5
ändskap. Fuller tänckte the evangeliske både om thetta the catholiskes anbudh
6
och höllo thet misstänckt, betrachtandes först, at sielfva saken, som skulle
7
ventileras, concernerar och angår parternes siöll och saligheet; sade och at
8
thet plägar vara lijka som een politisk maxime och regula, at man bör noga
9
och väll see sigh före, när eens vederpart begynner och gör något som är
10
ovanligit och emot naturam rei. Kunde hända at the catholiske inbillade
11
sig, at vij, antagandes interpositionen, skulle låtha falla assistentzen och
12
inthet med sådan ijfver som härtill drifva the evangeliskes saak, lickväll
13
och emedan the evangeliske näst Gudh hafva hafft och än hafva sin eendeste
14
lijt och hägn under Eders Kgl. Maj. christelige och krafftige patrocinio, så
15
hoppades och bode än yterligare the uthi sine committenters nampn, at å
16
Eders Kgl. Maj. sijdo vij ville så, som thet är begynt och härtill i värket
17
lofligen procederat, än ytermehra fortfara. Och ville the fuller gärna oppen-
18
bara oss evangelicorum hinderhåldh och efterste gradus i thenne saken, på
19
thet vij them samma evangelicae caussae till bästa desto bättre måtte kunna
20
menagera och drifva, men måste bekänna, at the intill then tijden hade haft
21
betänkiande at deliberera therom in publico, deels för the myckna scribenter
22
som ther måste comparera, deels the catholiskes lister och eftersnook. Så
23
snart the nu kunna komma till värka thermedh, skulle vij få communication
24
theraf. In antecessum och allenast at berörat, höllo the evangeliske vara een
25
fahrligh

43
Von hier bis Prager friden vom Empfänger unterstrichen
saak, thet the catholiske föreslå om fyratijo åhr effter Prager friden.
26
Thet vore allenast induciae belli, hvilket effter 40 åhrs förlopp skulle kunna
27
häfftigare, än thet nu hafver varit, optändas, om man icke ju släckte uth
28
then gnistan. Och efter the inthet oförmärkt hafva förstådt, at Gallia skall
29
falla på then meeningen och förtrösta them catholiske om itt sådant slüuth,
30
så hade evangelici then vissa tillförsichten, at å Eders Kgl. Maj. vägnar thet
31
kunde på något görligit sätt blifva förebygt. Därhoos och till thet andre
32
anförde i the evangeliskes nampn then Altenburgiske, hvadh för een högh
33
saak i thenne tractaten amnestien var, och ibland desse stycken förnämligen
34
caussa Palatina erkende vara nödigt, att terminus a quo blifver tagen och
35
fattat, som chronorne hafva proponerat och evangelici i sine votis fölgt,
36
ifrå anno 1618, betrachtandes at sakerne under amnestien inthet äre alle af
37
een ahrt, uthan samblige så fatte, at the måste absolute samblige conditiona-
38
liter restitueras. Skulle fuller önska gärna see och effter möijeligheeten
39
therhän trachta, at Churphaltz kunde totaliter och uthan limitation komma
40
till sitt. Men efter han nu een så lång tijdh hafver varit ifrå sitt och theraf
41
är giord meddellöss och svagh, at sielf contribuera något till sin restitution,
42
men theremot Churbeijern considerabel och i stoort anseende inn- och uthom

[p. 212] [scan. 252]


1
rijket, låtandes här på tractaten genom sine gessandter höra sigh, at om man
2
vill absolute gå på Phaltzes restitution och Beijerns förstötningh, vill han
3
opsättia och våga theremot alt thet han kan och förmå af sigh sielf och genom
4
andre komma tillväga. Men skulle vederparten vella förstå till conditioner,
5
föregifva the Beijerske, at theras herre är villigh och redebogen at beqväma
6
sigh. Så hafva ständerne achtat vara een nödtorfft i denne saak, at låtha
7
genom visse deputatos beskicka the Phaltziske fullmächtige och them råda,
8
at the i tijdh tala medh oss och göra ouverture om sine conditioner, lagandes
9
så at theras och publica statuum caussa icke lijder af något theras drögz-
10
måhl , praejuditz och förfångh; theröfver the lickväll föruth ville höra vårt
11
sentiment.

12
Till svar opreepade vij korteligen hvadh och huru deputati catholicorum
13
hade hoos oss fördt sine ordh och burit ärendet fram, ställandes i tvijk, om
14
the med alfvare hade meent och begärat vår interposition

41
Dieser Gegenstand war der Hauptgrund für die mehrmals angekündigte Reise Salvius’ nach
42
Münster. Am 16./26. März beauftragten beide Gesandte Rosenhane, Erkundigungen einzuziehen,
43
was die Katholiken bei den Franzosen wegen der Gravamina vorgebracht hätten ( J. Ox. Slg. A II).
. Ehvadh thet
15
då vore, så hörde vij gärna at status evangelici medh tack erkänna Eders
16
Kgl. Maj. omsorgh och omvårdnat för theras och thet allmänne bästa. Vij
17
förvissade them, at såssom gravamina äre rätte uhrsprunget och ådren till
18
then oroo och olägenheet, som Tysklandh och the sielfva sväfva uthi och
19
hafver fluttit och breedt sigh uth till naborskapen, altså ginge Eders Kgl.
20
Maj. consilia och actiones därhän, at förekomma och dämma then samma,
21
eftersom vij och samme Eders Kgl. Maj. allernådigste villia tillföllie ville
22
därhän använda all möijelig flijt. Hvadh then föreslagne interpositionen
23
anlangar, hafve vij then inthet simpliciter accepterat, uthan sagt oss vella
24
först tala med them evangeliske. Och nu förnimmandes the evangeliskes
25
meening och begäran, kunne icke häller fulkomligen förklara oss, uthan
26
vella först tala med legatione Gallica och höra: 1. om catholici må hafva
27
thet samma begärat af henne; 2. hvadh legatio Gallica meenar therom.

28
Eftersom och såväll för them som andre saker vij och nu hafva resolverat
29
at eenthera af oss varder reesandes till Munster. Förän thet skeer, velle vij
30
här besökia the keijsserlige gessandterne, underrättandes them om evangeli-
31
corum resolution och med tienlige argument anhållandes, at deputatio
32
catholicorum till tratatum gravaminum må matureras.

33
Hvadh 2. amnestien och in specie then Phaltziske saken anginge, hade vij
34
inthet annars förstådt än at alle evangelici önska icke allenast at terminus
35
måtte tagas ifrå anno 1618, uthan och, om möijeligit vore, bättre tilbakar,
36
besinnandes at åhr 1618 var bullret reeda anstält och lijkasom in crisi.
37
Therpå seer vår propositions tridie articul med thesse orden: Restituantur
38
plenarie in eum statum in sacris et profanis, in quo, ante exortos anno 1618
39
Imperii motus, prosperrime floruere

44
J. G. von Meiern I S. 436 unter 3 Zeile 12ff.
. Vij tviflade icke häller, at evangelici
40
ju skulle med alfvare meena och villia drifva plenariam Palatini restitutio-

[p. 213] [scan. 253]


1
nem , achtandes meer hvadh som är rätt, billigt och theras ägen stat nyttigt,
2
jämväll hvilket som blifver af chronorne medh alfvare understödt, än hvadh
3
andre theremot uthan foogh och stoort efftertryck invända och knoota.
4
Grefven af Trautmanssdorff hafver fuller giordt förslagh i then Phaltziske
5
saken, men the Phaltziske hålla thet alt vara ansedt på een separation.
6
Hvilket the Phaltziske, hafvandes röönt particularhandlingars nytta, heelt
7
undvijka och sättia sin lijt, näst Gudh, på chronorne och the evangeliske
8
ständerne, att the för rättvijsan och sitt ägit interesse skuldh skola stå them
9
bij. Vij ville och öfver thenne saken tala med legatione Gallica. I medler
10
tijdh kunne ständernes påminnelsse hoos them Phaltziske inthet skada.

11
Strax therefter komo tijender ifrå Munster, at catholici hade deputerat them
12
af sine meddell, som tillförende äre här i Ossnabrugge, at anträda tractaten
13
med evangelicis; som Eder Kgl. Maj. thet och hvadh annat i Munster är
14
förefallit, täckes allernådigst förnimma af bijfogade copier under lit. D, E, F.
15
Vij hafve fuller meent at, som ofvantill är mält, eenthera skulle i morgon ree-
16
sa till Munster, men efter catholici hafva reeda resolverat till deputationen,
17
och föga annat är at tala med legatione Gallica, som ändå hafver sine heelge-
18
dagar i thenne veekan

37
Die Karwoche fiel 1646 nach dem neuen Kalender auf die Tage vom 25. März (Palmarum) bis
38
1. April (Ostersonntag).
, så spares thet till bättre fram.

19
Föruthan ofvanbemälte in punctis amnestiae och gravaminum, som här och
20
i Munster är passerat och nu korteligen mält om, gifva Eder Kgl. Maj. vij
21
hörsamligast tilkänna, at den 10. huius [ 10./20. März 1646 ] vore någre af
22
rikz- och Hänssestädernes deputerade hoos oss, påminnandes at vij i replic-
23
quen , för then nogre communication vij väntade af någre städer, hade
24
berördt commerciepunchten in generalibus terminis, och the förthenskuldh
25
therpå trädt ihoop och fattat itt samfält betänkiande, hvilket the oss öfver-
26
antvardade och nu finnes under lit. G, medh begäran at vij nu strax och
27
förän then keijsserlige duplica kommer uth, ville them låtha the keijsserlige
28
inhändiga

39
Über die städtischen Gravamina und Handelswünsche schrieben Oxenstierna und Salvius am
40
12./22. März 1646 ähnlich an Rosenhane und kündigten abermals die bevorstehende Reise Salvius’
41
nach Münster an ( J. Ox. Slg. A II).
. Thet står nu therhän och till tijdhen, hvadh som kan skee. Men
29
gärna skulle vij hafva Eders Kgl. Maj. allernådigste meening öfver thenne
30
the städiskes inlago.

31
Under lit. H är thet Darmstadtiske votumet i Hessen-Cassells satisfaction,
32
och under lit. I landtgrefvinnans Furstlige Nådes skrifvelsse in copia om
33
samma Darmstadtiske voto.

34
Hvadh som feldtmarskalken her Torstensson skrifver oss till om the Beh-
35
miske exulanterne, går med copian aff exulanternes ägin skrifvelsse till feldt-
36
marskalken under lit. K, L, M. Under lit. N finnes inkomne aviser.

[p. 214] [scan. 254]


1
Beilagen in DG, A I 1, Legat . [4]:


2
A: 437–439’ Bayrischer Protest gegen das kurbrandenburgische Votum in der pfälzischen Sache

3
B: 440–441’ Die böhmischen Exulanten an die schwedischen Friedensgesandten. Dresden 1646
4
Januar 6/16

5
C: 442–446 Dieselben an die Königin von Schweden. Dresden 1645 Dezember 4/14

6
D: 447 Rosenhane an Johan Oxenstierna. Münster 1646 März 10/20

7
447’ Rosenhane an Salvius. Münster 1646 März 13/23

8
448–448’ Derselbe an denselben. Münster 1646 März 14/24

9
E: 449–450’ Anonymer Brief mit Nachrichten aus Münster. Münster 1646 März 13

10
F: 451–451’ Avise aus Rom

11
452–452’ Sekretär Schröder an Obrist Peschwitz. Münster 1646 März 23

12
G: 453–456 Der erbbfrey- und reichss- auch Hanseestädte memorial in puncto commer-
13
ciorum

14
H: 457–460’ Hessen-darmstädtisches Votum wegen der Hessen-kasselschen Satisfaktion

37
Vgl. J. G. von Meiern II S. 856 : Einleitung zum 17. Buch § 32.
. 1646
15
März 4/14

16
I: 461–462 Landgräfin Amalia Elisabeth an die Hessen-kasselschen Gesandten zu Osnabrück.
17
Kassel 1646 März 9/19

18
K: 463–463’ Torstenson an Johan Oxenstierna und Salvius. Leipzig 1646 Februar 10/20

19
464 Avise aus Bremen

20
L: 465–466 Die böhmischen Exulanten an Torstenson

38
Vgl. ebd. II S. 20ff.
. Ohne Ort 1645 November 18/28

21
M: 467–468 Dieselben an denselben. Dresden 1645 Dezember 30/1646 Januar 9

22
N: 469 Bilderbeck an Keller. Köln 1646 März 22

23
470–477’ Avise

24
478 Korrespondent 1517 an Keller. Ohne Ort 1646 März 3

25
479–485 Avise

Dokumente