Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
128. Königin Christine an Johan Oxenstierna und Salvius Stockholm 1646 Juni 6/16

2

Königin Christine an Johan Oxenstierna und Salvius


3
Stockholm 1646 Juni 6/16

4
Kopie: RR, 950–952

5
Angebliche Bereitschaft Rákóczys zum Eintritt in den Krieg gegen den Kaiser. Neutralität Kurkölns
6
und des Bischofs Franz Wilhelm von Wartenberg. Militärische Lage. Abschaffung des Prager
7
Friedens. Entschädigung Mecklenburg-Schwerins durch Ratzeburg.

8
Vij hafve nu på tvenne poster fådt tvenne Eder bref af den 11. och 18. näst-
9
förflutne monadz Maii [ 11./21. und 18./28. Mai 1646 ] uthur Ossnabrügg;
10
deraf af vij sij, hvadh then Frantzösiske ministren Marseilli, som hafver
11
varit hoos Rakocij, hafver medh Eder communicerat, först öfver hans,
12
Rakocijs, villie och contestation till armera på nytt emot Keijsaren och
13
hvadh princen sielf föreslår Edher för conditioner at praesteras, serdeles
14
om consensu Portae impetrando och subsidierne effter förre alliance, och
15
sedan om Churcöllns och biskopens Frantz Willhelms neutralitet. Sedan
16
berätta I, thet bemelte Marseillij hafver sökt thet samme om Churcölns och
17
biskopens neutralitet hoos generalen Wrangell, jämväl och gifvit honom
18
slätt hopp om Tourennes cooperation till conjunction eller diversion förr
19
ny fram på sommeren; therföre I råde och påminne, att successen motte
20
tijdeligen uthkomma. I förmäle och, at dee evangelische

40
RR irrtümlich Englische.
ständerne hafver
21
theres endeste lijt till oss om assistence i rijkssakerne, såsom och at Mechlen-
22
burg -Swerin vill begära stifftet Ratzburg till vederlagh för Wissmar.

23
Belangande nu det förste, om Rakocij, kan väl vara, at han hafver orsaker
24
till at angå ånyo kriget medh oss och Frankrijke emot Keijsaren; men at
25
oss skulle om hans conjunction i vapnen snart vara till göra eller opå honom
26
något realt och beständigt till at lijta, det hafve alle hans förre actioner och
27
consilier medhgifvit, sökiandes nu till at mängia sigh i tractaterne, men
28
icke at stort offendera Keijsaren, mindare till tasta honom fiendtligen ahn.
29
Derföre vij och holle betänckeliget, at något realement engagera oss medh
30
honom. Men det tycker oss icke vara orådeliget, at men entretenerar honom
31
i godh humor, ju så länge man såge hvart uth thet värket vill och men
32
kunde hans, princens Rakocijs, förslagh nyttia på fall at the keijserlige till
33
ingen ehrligh och skäligh fridh ville förstå; och ther man fördenskuldh i-
34
medlertijdh kunde styrkian och göra honom godhe hopp, bådhe om reunion
35
in foedere, jämväl om hans interesses negotiation i fredztractaterne, så at
36
han giorde Keijsaren een ombrage och förorsakadhe honom holla något
37
folck tillbakar ifrån Tysklandh, skulle det tilläfventyrs något lijsa våra saker.
38
Men at man skulle fulkombligen inlåta sigh medh honom till sluth af nogre

[p. 323] [scan. 363]


1
visse conditionibus foederis, thet ähr fåfängt, peningerne illa anlagde och
2
mycket betänckeliget at beskicka Portam Ottomannicam till den endan, at
3
skaffa Rakocij af Türcken lof och få hans minne till att bekriga churfursten

32
Gemeint ist doch wohl Keijsaren.
,
4
serdeles ther then sielf är i stark tillrustningh, efftersom vij Edher för dette
5
om then saken in specie hafver tillskrifvit.

6
Neutraliteten för Churcöln och biskopen af Ossnabrügk och Minden, Frantz
7
Wilhelm, tienar oss inthet, eij heller hafve vij någon orsaak at tillåte dem
8
och, ther vij thet ville effterlåte, ähr intet till tivfle at thet ju skulle mycket
9
studza vår vapn och serdeles förrhafvande krigsdessein. Och effter vij sij
10
af duca de Longevilles discurser hafde medh Rosenhane, så hafver man
11
heller till remonstrera contrarium, än at man därtill skulle förstå. Och vele I,
12
så mycket I kunne, medh persuasionen göra hoos de Frantzösiske ambassa-
13
deurerne , befordra Tourennes hastige action emot fienden på det at occa-
14
siones icke försumes, men på både sijdor fienden skaffes till göra. Succursen
15
som här uthur rijket i åhr skall uthgå, gåår nu in Junio uth och landhstiger
16
i Wissmar; recrüerne som höre till hvart regemente, emädan desse ligge i
17
guarnisonerne, gå någre dels på Wollgast.

18
Elliest så mycket dee evangeliske ständerne och rijkzsakerne anlangar, så
19
moste I medh flijt och alfvar uthi det värcket negotiera, efftersom vij för
20
8 dagar sedan monde Edher therom vidhlöfftigare i cifrer tillskrifve, och
21
serdeles moste I vinlägga Edher om, at Prager friden må få itt håål och icke
22
blifver hollen i Romerske rijket för een pragmatica sanctione. Ty hvar det
23
icke sker och Keijsaren nu fåår fridh medh oss och sedan kan appaisera
24
Turcken, lärer han åther framdeles söke till trängia igenom medh sine
25
desseiner, theri han och hafver dee papistiske ständerne på sin sijdo och
26
man nepligen kan få een så godh occasion i een lången tijdh, som vij och
27
the evangeliske ständerne nu hafve; och serdeles hafve vij så mycket mehr
28
orsaak till sij oss häri före, at Keijsaren icke må stånda fritt, at fåå någon
29
fart vidh siökanten, tå vij verre skulle vara therom än förr kriget var.
30
Kunde I och adsistere hertigen af Mechlenburg-Sverin, at han får biskops-
31
dömet Ratzburg och vij få Wissmar, vele I och göre theruthinnan Eder flijt.

Dokumente