Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
265. Joh. Oxenstierna und Salvius an die Königin Osnabrück 1645 Januar 3/13 Pr.: Stockholm 1645 Januar 26/Februar 5

2

Joh. Oxenstierna und Salvius an die Königin


3
Osnabrück 1645 Januar 3/13
4
Pr.: Stockholm 1645 Januar 26/Februar 5

5
Ausf.: DG, A I 1 , legat. [ 2 ], 1–4

6
Neujahrsglückwünsche. Gespräche Joh. Oxenstiernas mit den französischen Ge-
7
sandten in Münster: Beginn der Verhandlungen u. Teilnahme der Reichsstände,
8
militärische Pläne, Verlegung der Verhandlungen nach Münster. – Mitteilung des
9
Lampadius: Einberufung eines Reichstages. – Anreise Wittgensteins. Proposition
10
der Gesandten von Lübeck, Hamburg u. Bremen. Verhandlungen über Paß für
11
Stralsund mit den kaiserlichen Gesandten durch Heystermann. Bereitschaft zu Zu-
12
sammenarbeit von seiten der braunschweigischen, hessischen, mecklenburgischen, lübi-
13
schen , bremischen u. hamburgischen Gesandten. Übergriff kaiserlicher Soldaten auf
14
Botelhos Leiche u. Gepäck.

15
Eder Kongl:e Maij:tt önska vij efter vår allerunderdånigste skylligheet,
16
att thetta nu ingående åhret och månge efterfölliande må blifva och vara
17
Eder Kongl:e Maij:tt frögd- och segerfulle, så at förmedelss Eder Kongl:e
18
Maij:tts önskelige vällmågo, hälssosame rådh och alle desseiners lycklige
19
uthslagh, Gudz och hans helige församblingz ähra och bästa må främias,
20
fädernesslandet för alle fiendtelige anslagh blifva hägnat och, om möijeligit
21
är, een allmän, säker och reputerligh fridh i tillhielp af Eders Kongl:e
22
Maij:tts victorieuse vapn åter igen i Cristenheeten stiftat Eder Kongl:e
23
Maij:tt till een odödeligh renomée. Uthi det nästförledne åhret hafver Gudh
24
skeenbarligen låtit see sin faderlige adsistence emot Eders Kongl:e Maij:tts
25
fiender, i thet at the, ehuruväll till tahlet flere och med högre modh än till-
26
förende hafva sigh latithöra, ärelickväll här och ther icke uthan theras märke-
27
lige skada repousserade, slagne och förfolgde och Eders Kongl:e Maij:tts
28
macht till landh och vatn satt uthi een synnerlig consideration för heele
29
världen. På thenne ohrten och elliest af inkomne efterrättelsser från andre
30
hafva vij märkt handgriplige effecter af samma lyckelige successer, såväll
31
hoos fienden som andre, hvilka vidh så fatte saker och under favor af Eders
32
Kongl:e Maij:tts och dess allierades vällståndh öppa sin tanckar thet all-
33
gemeene väsendet till bästa nu något frijare och meera; Hinweis auf Nr. 264:
34
Reise Joh. Oxenstiernas nach Münster.

35
Jagh talte ther med ingen meer af gesandterne än the Frantzöske, ehuruväll
36
Contareni och Andrada bode sigh till at villia besökia migh. Legati Gallici
37
vore hoos mig två gånger, förste gången tillijka och then andre särskildt
38
och jagh hoos them hvarthera à part allenast een gångh. The giorde för mig
39
een resite af thet som ther var näst tilförende i tractaten och elliest medh

[p. 447] [scan. 479]


1
d’Avangour och öffverstens von der Linde depeche passerat, eenkannerlig
2
hvadh göra the hade haft med mediatorerne, förän the hafva kunnat tryggia
3
them in, at imperii Romani ordines hafva macht och mästeparten hug och
4
villia at beskicka tractaten, jämväll och att cronorne medh ständernes
5
invitationer inthet sökia at protrahera tractaten in infinitum, uthan fast häller
6
at komma och sättia honom på it sådant fundament, som förmodelig skall
7
kunna hafva beståndh. Sade sigh hafva fölgdt vårt rådh förklarandes sigh
8
moot mediatorerne, at the åtminstone ville töfva och vänta ständerne, så
9
länge som man troor på the hafva fåt vår notification och kundskap om
10
praeliminariernes ändskap och kunna hafva tijdh at antingen skrift- eller
11
mundteligen svara oss igen. Komma the therpå hijt, så är thet gott, och
12
lära ständerne sielfva finna meddell och uthvägar, huru the beqvämligast
13
och efter rijkssens constitutioner och öfligit bruuk i sådane fall kunna här
14
träda ihoop och in commune consulere. Then tijden luppe ungefär inn med
15
then, på hvilken fullmachterne skulle i Munster ankomma och uthlef-
16
vereras , nembl:en den 10./20. huius. Om ständerne alle inthet ställa sigh
17
inn ther emot då eller strax therefter, kunde man therpå med the få, som äre
18
ankomne, fatta consilia pro re nata.

19
The tesmoignerade och icke allenast sin egen contentement öfver feldt-
20
marskalkens dessein och förehafvande, uthan sade sigh hafva till dess
21
bättre secundering affärdat baron d’Avangour till hofvet och skrifvit
22
|:feldtmarskalken de Tourenne:| till förmodandes, at |:han, Tourenne,:|
23
skall göra sitt till och duc d’Enguien med första våredagh komma på
24
Tyske botn igen med een ansehnlig armee sökiandes at divertera the Beyerske
25
ifrå feldmarskalken och gifva feldtmarskalken platz och rum at agera och
26
|:det förehafvandet emot erfflanden effectuera:|; dazu Beilagen 1–6.

27
The urgerade åter igen på att vij måtte komma till Munster, allegerandes
28
ibland andre thesse motiver, 1. att man uthi een ohrt bätre och lijdeligare
29
kunde pläga communicationer öfver alle saker, och 2. skulle thet facilitera
30
ständernes ankompst och blifvande, efter the mästeparten för medellöss-
31
heet inthet kunna väll beskicka bägge ohrterne. Öfver thesse saker föllo
32
åtskillige discourser, them jag på min sijda lämpade efter vår förre tagne
33
resolution, gifne svar och tijt heem till Eder Kongl:e Maij:tt, eenkanner-
34
ligen in Nr. 262 giorde allerunderdånigste rapporter i ofvanbem:e affaires,
35
synnerligen öfver tijden, som man hafver at vänta efter ständerne. Jagh hölt
36
så före at man för ständernes skuldh, thet minsta man kunde, skulle röra om
37
platzernes ändringh. The skulle theröfver heelt och hållit studssa och the
38
keijss:e taga alt till tacka och inthet hällre see än at praeliminarsluthet,
39
som dessföruthan hafver varit them under ögonen och emot, måtte få
40
någon breche och the lägenheet at achta på bättre occasion, än thenne
41
synes vara för them.

42
|:Lampadius communicerade oss här:| för någre dagar sedan itt extract
43
af Lubeske borgemästarens Kölers breef till honom, theruthi, som copian

[p. 448] [scan. 480]


1
num. 7 innehåller, förmäles, at Keijssaren skall gå om medh at skrifva uth
2
een rickzdagh. |:Lampadius meenar:| intentet skall vara icke principaliter
3
för contributionen skuldh, uthan fast meera at divertera ständerne härifrå
4
och till tikzdagen, ther han bättre än här kan komma till rätta med them och
5
knäppa them ihoop till sine desseiner. Thet skrifves och, att then Frankiske
6
creijtzen, som härtill hafver med sitt exempel och rådh gåt the andre före,
7
skall stå i tvijk, om the villia sända någon hijt eller eij? Tijden lärer alt.

8
Palatinus Neoburgicus hafver skrifvit uth itt creijtzemöte för Westphalerne
9
i Cöln, ther the villia berådslå om sin deputation till tractaten.

10
Hvadh Churbrandenburg skrifver migh, Johan Oxenstierna, till med sin
11
hoffjunkare Cuila, thet finnes under mun. 8, 9. Samme Cuila reeste för
12
8 dagar sedan härifrå på Munster och therifrå till Witgenstein at bringa
13
churfurstens ordre till grefven om anreesandet. Wittgenstein såssom caput
14
af samma sänningebudh skall, som här berättas, reesa af och till emellan loca
15
tractatuum och af hans colleger tvenne blifva här, nemb:n vervesern af
16
Crossen, han von Löben, och doctor Fritz och tvenne andre i Munster.

17
Städernes Lubeck, Bremens och Hamburgs gesandter, nembl:n Dr. Gloxinus
18
från Lubeck, Liborius von Lina och Dr. Kock ifrå Bremen och Dr. Meurer,
19
syndicus i Hamburg, hvilka komo hijt i staden den 12./22. Decembris,
20
hade den 22. eiusdem/1. Januar audience hoos the keijserlige och den
21
24./3. Januar hoos oss proponerandes på bägge ohrterne, som copierne under
22
num. 10, 11 med meera uthvijsa. Corpus Hansae eller och ofvanbem:e
23
städer synes gå thermed om at bringa Hänsebundet och them som theri
24
interessera i förre vilkor igen. Om nu Eder Kongl:e Maij:tt hafver något
25
specialt theruthi angående antingen commercierne eller annat at påminna,
26
thet vele vij underdånigst förvänta.

27
Then disputen, som the keijs:e oss movera öfver passet för Strålssundh och
28
vij sidst skrefve om, vahrar än. The hafva oss sedan then 20./30. passato åt-
29
skillige gånger både förr, uthi och efter Julehälgen beskickat gifvandes
30
altidh före, at thet inthet står i theras macht at extendera praeliminarsluthet
31
inpå them som inthet äre eller egenteligen till säijandes kunna kallas imperii
32
Romani status, emedan the orden in salvo conductu foederati et adhaerentes
33
efter theras uthtydning äre allena adjectiva och see på sit föregående sub-
34
stantivum status. Sådane och flere slijke futil invändningar opsatte på
35
itt papeer sände the then 21./31. Decembris till oss genom decanum
36
Heysterman med ordre för honom, Heysterman, at han inthet skulle gifva
37
thetsamme opsattet ifrå sigh, uthan dicterat åt Mylonio eller någon annan
38
af the våre. Aldenstund nu samma skrift inthet var af the keijss:e under-
39
skrifven , eij eller hvarken dirigerat till oss eller decano loffgifvit at låta
40
papeeret i våra händer, uthan allena communicera thet med oss på ofvan-
41
bem :e sätt, ty hafva vij haft betänkiande at lähna them någon copijst och
42
förthenskuld låte decanum bära samma skarteek tilbakar igen med sådant
43
svar, at vij fuller gärna måtte hafva opsattet af theras raisons emot thet

[p. 449] [scan. 481]


1
förvägrade passet, men kunde inthet väll taga emot thetta på sådant vijs,
2
som the föreslå, uthan ther the efter sin emot oss den 12./22. eiusdem
3
giorde förklaringh ville sine skrifter till oss med debita subscriptione be-
4
kräftiga , ville vij behörligen therpå svara.

5
Decanus brachte oss svar igen, at the till at hindra alt vidhlyftigheet, som
6
plägar föllia på sådane skriftväxlingar, funno betänkeligit thet at göra,
7
begärandes, vij måtte sielfve förpassa Strålsunderne, the ville vara godh
8
före at them inthet skulle theremot vederfaras. Efter at vij dessföruthan
9
inthet kunna komma till principalsaken, förän vij höra något af ständerne,
10
och thetta the keijss:es tilbudh är emot praeliminarsluthet och rätta för-
11
ståndh af thet ordet adhaerentes, hvilket är at see af Beilagen unter 12,
12
hvilka the keijss:e hafva sielfva låtit transferera på Latin och tryckia i Cöln,
13
jämväll och therföre, at Strålssundh hafver, som copian under num. 13
14
betygar, skrifvit oss på nytt till therom och consequentzen, som the keijsserlige
15
synes theraf villia göra, tyckes vara alt för stoor, så hafve vij så mycket
16
fastare stådt och stå än på vår satisfaction häruthinnan.

17
The Brunsswijk-, Hessisk-, Mecklenburgiske och städernes Lubeck, Bremen
18
och Hamburgs gessandter billiga vårt postulatum och lofva sin coopera-
19
tion , när the kunna komma åth. Eenkannerligh var Lampadius hoos oss den
20
30. Decemb. nästförleden/9. Januar och sade, at, ehuruväll han härtill
21
hafver skydt före och vägrat at gå emellan oss och the keijs:e, förän
22
ständerne komma och the keijs:e sigh förklara, om the villia vara till-
23
fridz med hans officio internuncii, så hade han sijdermeera bättre bladat sin
24
instruction igenom och funnit vara sigh befallat at gå oss tillhanda efter all
25
möijligheet, eftersom han tilböd sigh thertill och begärte, dett vij ville
26
på något görligit sätt låta the keijs:e vetta vår intention och meening om
27
honom. Om thet må vara hans alfvare eller sökte han thermed bättre
28
tilträdh i sitt andre ärende hoos oss för hertig Augusto, thet lärer tijden.
29
Han brachte oss it breef från hertigh Augusto af innehåldh, som copian
30
under num. 14 uthvijsar. Vij hafva excuserat feldtmarskalken af hans
31
tarfver med förmodan, at han snart bryter op therifrå, tilbiudandandes oss
32
at gå hertigen tilhanda med vår skrifvelsse till feldtmarskalken. Uthaf thet
33
tillfället, at han ville recommendera hertigz Augusti beständigheet uthi the
34
consiliis, som angå heela thet furstl:e huset, förtalde han oss, huru hårdt
35
som grefven af Tettenbach hafver satt hertigerne af Brunsswijk- Lunen-
36
burg till i förledne våhr och sommar sökiandes på alla sätt och vägar at
37
vickla them i kriget med Dannemark emot Eder Kongl:e Maij:tt, och at
38
kongen i Dannemark hafver haft een af Ransoerne therhoos, som på hans
39
vägnar hafver drifvit saken; på hvilket fall han meente, att hertig Augustus
40
nogsampt hafver vijst, det han inthet går aldeles i blindan efter Keijssarens
41
villia. Han hafver eenhälligen med the andra lagt sigh emot thetta anbodet
42
sökiandes uthflycht, at een så vichtig entreprise borde proponeras på een
43
creijssdagh och communi ordinum consilio theri göras sluuth.

[p. 450] [scan. 482]


1
In Nr. 270 mälte vij om Portugisens Botelhos dödh. Efter hans yterste
2
villia hafva hans folk låtit kroppan här balsameras och ville sändan åt
3
Portugal, eftersom the och till then ända den 28. Decemb./7. Januar
4
affärdade lijket med någre andre saker på 3 vagnar härifrå till Minden, men
5
folket blefve alle här qvar till andre dagen. Jagh, Johan Oxenstierna, lät
6
för meera säkerheet skuldh een min tienare föllia med lijket förpassandes
7
samma saker såssom the ther hörde unter vårt suite. När nu samma min
8
tienare och fohrmännerne komo uth för staden ungefär klockan 4 efter mid-
9
dagen , kom een keijssersk qvartermästare efter them, hvilken hafver
10
spionerat uth alt i Portugisernes huus och viste efterrättelsse om altsammans;
11
thensamma bleef i theras föllie intill första torpet, ther the allena hvijlade
12
öfver natten. Om morgonen, när the komo uhr samma by, Bellem, på
13
fäldtet, står ryttmastaren Wolff ther med it compagnie, hvilka arresterade
14
altsammans, borade igenom kistorne, eenkannerlig then som lijket var
15
uthi och togo sedan alt med sigh till Furstenow.

16
Så snart vij den 30. ditto/ 9. Januar finge viss kundskap therom, sände vij
17
Mylonium till the keijss:e först at exponera them sielfve factum, sedan
18
och at föra them till sinnes, det samma ryttmästar Wolffs facinus vore emot
19
all folksrätt, i thet at the hafva så barbariskt handterat een dödh menniskies
20
krop, som inthet kan säijas vara Keijssarens fiende, och om thet än så vore,
21
thet man lijkväll inthet eftergifver, at Portugal stodo i fiendskap med Keij-
22
ssaren ; så hade the äntå ingen macht at förgripa sigh på Botelho, som inthet
23
hafver här varit i qvalitet af någon Portugisk ambassadeur, uthan hållit
24
sigh under vår suite, icke annars än någre Portugiser och Catalanier finnes
25
i the Frantzöskes comitat, och hafva icke allenast här i Tyskland passerat
26
frij och obehindrat, uthan och genom Spagniske, sine offentlige fiendens
27
guarnisoner, och thet alt i kraft af praeliminarsluthet, hvilket förmår, at
28
alle, som äre i legationum föllie, må reesa och blifva frij och operturberat;
29
hvilket vij hade förmodat här skulle skee, men fast annars förspordt;
30
begärte therföre, the, såframpt the ville hålla handh öfver sin egen securitet,
31
ville tesmoignera sitt misshag i thetta fallet lagandes, 1. at lijket och alle
32
saker måtte restitueras och 2. han som förde parthijet och alle andre efter
33
sin brott blifva exemplariter straffade; hvar thet icke skedde, uthan the ville
34
låta thenne insolente och incuriose acten ökas på the förre otienlige gär-
35
ningar , som then keijss:e soldatescan uthan sky och respect af keijss:ig
36
parole, hand och sigell hafver föröfvat emot vårt folk och breef, så måtte the
37
skylla och klaga sigh sielfve, om någon märklig och fahrlig revenche föllier
38
härpå. Grefven af Lamberg, som tå var tillstädes, togh saken ad communi-
39
candum medh sin collega Crane och gåfvo andra dagen till svar, det the
40
ville laga, at drängen komme strax igen. Men om sakerne hafva the skrifvit
41
till Munster, uthan tvifvell till biskop Frantz Wilhelm. Vij vänta nu, hvadh
42
the villia göra. Hinweis auf Avise.

[p. 451] [scan. 483]


1
Beilagen in DG, A I 1, legat. [ 2 ]:


2
1: 5 Lorenz von der Linde an Joh. Oxenstierna Münster 1644 Dezember 8/18.

3
2: 6 d’Avaugour und von der Linde an Joh. Oxenstierna u. Salvius. Münster 1644 Dezember 7/17

4
3: 7 d’Avaugour an dieselben. Münster 1644 Dezember 8/18

5
4: 8 d’Avaux an Joh. Oxenstierna. Münster 1644 Dezember 9/19

6
5: 9 Servien an Joh. Oxenstierna u. Salvius. Münster 1644 Dezember 9/19

7
6: 10–10’ d’Avaugour an Joh. Oxenstierna u. Salvius. Münster 1644 Dezember 11/21

8
7: 11 Dr. Antonius Köler, Bürgermeister von Lübeck, an Lampadius. Lübeck 1644 November
9
25/Dezember 5 [Postskript]

10
8: 12 Kurfürst Friedrich Wilhelm von Brandenburg an Joh. Oxenstierna. [ Neu- ] Kölln a. d. Spree
11
1644 November 30/Dezember 10

12
Auf die französischen und schwedischen Einladungsschreiben an die Reichsstände und den De-
13
putationstag
in Frankfurt a. Main. Est sane, quod illustrissimae dominationi vestrae
14
pro tam amica communicatione gratias agamus, cui de caetero quid nobis animi fiet,
15
quodque nostri legati ad ineundum tam Osnabrugam quam Monasterium versus iter
16
in procinctu versentur, pluribus ad eandem non ita pridem exaratis significavimus
17
quorum iterata narratione hac vice supersedere quam superflua repetitione illustris-
18
simam vestram dominationem onerare maluimus …

19
9: 13 Derselbe an denselben. [Neu- ]K ölln a. d. Spree 1644 Dezember 2/12

20
Regest u. Auszug: Urk. u. Aktenst. 23 S. 67f.

21
10: 14–16’ Proposition der Abgeordneten von Lübeck, Bremen und Hamburg im Namen der gan-
22
zen Hanse an die kaiserlichen Gesandten. Osnabrück 1644 Dezember

23
11: 17–19’ Proposition der Abgeordneten von Lübeck, Bremen und Hamburg (David Gloxinus,
24
Liborius von Line, Johann Christoph Meurer, Gerhard Koch) im Namen der ganzen Hanse an
25
die schwedischen Gesandten

26
12: 20–21’ Christian IV. von Dänemark an Kaiser Ferdinand III. Glückstadt 1638 Oktober 3/13
27
Salvius an den dänischen Reichskanzler Reventlow. Hamburg 1638 September 29

28
Kaiser Ferdinand III. an Christian IV. von Dänemark. 1638 November 17 [Auszug]

29
13: 23–23’ Joh. Oxenstierna u. Salvius an Bürgermeister und Rat von Stralsund. Osnabrück 1644
30
Dezember 27/1645 Januar 6

31
Auf: Stralsund 1644 Dezember 12/22; berichten über den Stand der Verhandlungen über das
32
Geleit für Stralsund und die eigenen Argumente dafür.

33
14: 24–24’ Herzog August von Braunschweig-Lüneburg an Joh. Oxenstierna u. Salvius. Wolfen-
34
büttel 1644 Dezember 14/24

35
Wird an Neutralität festhalten, verwahrt sich gegen von Torstensson verfügte Assignation auf
36
sein Herzogtum zugunsten des Regimentes des Oberstleutnants Marquard Ernst Pentz.

37
: 25 Torstensson an Herzog August von Braunschweig-Lüneburg. Werben bei Pegau 1644
38
Dezember 4/14

39
Auf: Wolfenbüttel 1644 November 4/14; begründet seine Maßnahme und bittet die in der
40
Assignation vorgesehene Rekrutierung zu genehmigen.

41
15: Avise [ fehlen ].

Documents