Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
373. Joh. Oxenstierna und Salvius an die Königin Osnabrück 1645 Juli 25/August 4

9
373

10

Joh. Oxenstierna und Salvius an die Königin


11
Osnabrück 1645 Juli 25/August 4

12
Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg. A I; Ausf.: DG, A I 1 , legat. [ 2 ], 1046–
13
1046a’

14
Gespräch mit d’Avaux: Französisch-bayerische Verhandlungen, Exzellenztitel. –
15
Reichsständische Gesandte über Lengericher Schluß betr. Verhandlungsmodus. Be-
16
such des Dr. Fritz. Hessische Korrespondenz über französisch-bayerische Verhand-
17
lungen .

18
Ausführlicher Hinweis auf Beilagen A, B, C, u. D. Medan han var här

36
d’Avaux, der am 22. Juli/1. August nach Osnabrück kam; vgl. [ Beilage D ] .
, com-
19
municerade then Pfaltziske oss itt breef ifrå Streiff (then Hessen-Casseliske
20
och Mecklenburgiske hafva och fåt samma tiender ifrå Munster), att the
21
Frantzöske och Beyerske hade någre nötter hvar efter annan obekantvijss
22
och elliest som oftast i kyrkiorne varit tillsamman, plägat förtrolig com-
23
munication och nu thermed så vijda vore komne, att the skola, hvar icke
24
hafva sluttit, lickväll inthet vara longt ifrå at slutha, 1. att Beyern skall vara
25
under Frankrijkes protection och i neutralitet, 2. att Frankrijke vill main-
26
tenera Beyern både vidh churdigniteten och Palatini landh, 3. att Beyern
27
ville theremott skaffa Frankrijke heela Elssas everdeligen. Vij hafva sagt åt
28
d’Avaux, at här ginge sådant taal. Om thet vore något therunder, viste han
29
bäst. När han hörde sådane circumstantier och tyckte, vij måtte theraf lätte-
30
ligen fatta then meeningen, begynte han sväria på sin siäls saligheet och alt
31
thet som heeligt är, at thet var osant och uthan all tvifvell opdichtat af ve-
32
derparten at stiffta missförståndh emellan cronorne. Vij ställa nu derhän
33
och till sin ohrt, hvadh beskaffenheet thet må hafva. Thet blifver lickväll
34
här nog omständeligen uthspridt af the keijss:e under handen och andre
35
medh. Oss kommer thet och något troligit före, som vore thet något för

[p. 707] [scan. 739]


1
händer, aldenstundh 1. thet inthet är ovanligit at görat så och 2. alle, som
2
therom skrifva, komma öfvereens i någre visse omständigheeter; 3. talte
3
d’Avaux thenne gången så frijtt om satisfactionen för Frankrijke nämpnan-
4
des Elssas; men 4. theremot drog på axlerne och ville inthet nu lijkasom
5
förr företräda Palatini saak hållandes vara nog vunnit och obtinerat för
6
honom, om han finge allena itt stycke eller och, om så vore, heela sitt landh
7
igen; 5. ingeminerade han som oftast, att Frankrijke vore nu trött af kriget
8
och skulle gärna hafva roo. Samma discourser hafver han och fördt emot
9
Schäffer. Tijden måste alt öppa. Om vår fråga angående thet keijss:e svaret,
10
såframpt thet blefve oss budit, förän ständerne hafva fåt deliberera theröf-
11
ver , meente han, vij måtte lickväll taga emotet at kunna thet see och läsa och
12
sedan, som man thet och sielfva saken funne, antingen behållat eller ställa
13
thet tilbakars igen.

14
The furstl:e rationes emot titulum excellentiae, som the churfurstl:e prae-
15
tendera , tyckte han vara heela gode och vichtige, men sade, att legatio Galli-
16
ca hade i begynnelssen inthet thenne saken så betänkt, skulle thet nu, sedan
17
the churfurstl:e hade fåt then ähran, falla svårt och betänkeligit at dragan
18
tilbakar. The hade ordre från hofvet at så göra och gifva nu allena capitibus
19
legationum electoralium titulum excellentiae. Han hölt före att man måtte
20
härefter, eenkannerlig moot ändan på thenne tractaten finna opp een annan
21
titell för legatis af crönte hufvuden och thermed skillias från them andre,
22
som gå efter lijka respect.

23
The furstlige hafva, som Schäffer rätt nu veet säija, svarat them keijss:e,
24
som om the churfurstl:es excellence proponerade, att the hade sedan öfver-
25
lagt saken sinemellan befinnandes henne så eftertänkelig och vore mäste-
26
parten reeda så instruerade, att the inthet förmå gifva något efter, uthan
27
förthenskuldh ville hålla med sine titlar, som vahnen hafver varit.

28
Dee furstl:e och städtiske, som then 17./27. huius finge thet summariske
29
begrepet af collegial sluthet i Lengrichen, hafva strax projecterat sitt be-
30
tänkiande och med oss communicerat, som thet är bijlagt under lit. E. The
31
stättiske hafva fuller varit eenige med the furstl:e, att then churfurstl:es
32
interimistica consultatio borde förskiutas och alle ständerne admitteras ad
33
sessionem et suffragia i the 3 öflige collegiis. Men lickväll varit något dis-
34
crepant och ståt therpå at samma collegia måtte separeras och hållas antin-
35
gen itt här och två i Munster eller och tu här och itt i Munster.

36
Nu omsijder hafva the städtiske conformerat sigh the furstl:e på sådant vijs,
37
som lit. F uthförligare i munnen förer. The furstl:e och städtiske hafva oss
38
thet låtit insinuera genom then Hessen-Casseliske gessandten Schäffer med
39
begäran, att vij vella så mycket hoos oss står secundera them. Theras in-
40
tention är, at thet måtte vara ständerne frijtt vara och hafva the sine på hvil-
41
kenthera ohrten the villia; men at consultationes skole bäggestädes föras,
42
och när the komma till någon vichtig materia eller och vota skole föras och
43
re- och correlationes skee, kunne ständerne antingen samptligen eller per

[p. 708] [scan. 740]


1
deputatos komma ihoop in loco tertio såssom Lengrichen eller och alter-
2
native in locis tractatuum, som vij och Frantzoserne, the keijss:e och chur-
3
furstl :e härtills hafva giordt. The evangeliske hafva reeda öfvertalt then
4
Culenbackiske och Nurnbergiske att vara på een tijdh i Munster ibland the
5
papistiske. När the villia thedan och hijt, skole andra växla them af. Samma
6
frijheet hafva the catholiske här, om the så ville. Thee Magdenburgiske såssom
7
primatis Germaniae gessandter föra nu pro tempora directorium på thenne
8
ohrten och blifva af the andra berömbde och aestimerade för thet att the
9
föra gode consilia. The furstl:e äre i then meeningen, att the inthet behöfva
10
någon interimsform på thet sättet, som af them churfurstl:e är föreslagit,
11
uthan så länge man kan föreena sigh om itt allmänt ständernes sluth och
12
the få theröfver Kaijssarens ratification, kunde man här fortfara med sakerne
13
och behålla then modum consultandi, som nu är komne på bahnen och
14
brukas att öfverläggia och finna sättet till at consultera.

15
Then eene Brandenburgiske, doctor Fritz, giorde i dag sin första visite till
16
oss, efter han härtill hafver mäst varit siuk af podagra. Han tesmoignerade,
17
at han och hans colleger inthet vore emot thett som the furstl:e nu sluta,
18
uthan hafva varit på then meeningen allraförst. Men sedan the furstl:e fölle
19
på itt annat slagh och the andra churfurstl:e vore them öfverlägin, hafva
20
the måst vijka. Meente, att thetta the furstl:es och stättiskes sluuth förorsa-
21
kar the churfurstl:e at komma än een gång ihoop. Om the då skulle kunna
22
eenbara sigh sigh, stodo till tijden. Han för sin person kunde inthet neeka,
23
uthan sågo, at the keijss:es och the andres consilia gå therpå 1. att separera
24
cronorne ifrå hvarandra, brukandes ibland annat ständernes afsöndring
25
härifrå och till Munster att komma cronorne i någon jalousie sinemellan,
26
2. at skillia ständerne heelt ifrå cronorne och 3. att göra skillnisse emellan
27
sielfve ständerne. Tijden tillät honom icke längre at vara hoos oss. Men hans
28
ährende syntes vara at höra, om icke vij ville förstå thertill att ständerne
29
måtte komma ihoop in loco aliquo tertio såssom Warendorff; hvilket och
30
d’Avaux per obliquum slog fram. Men d’Avaux refuterade thet strax, 1. at
31
thermed skulle guarnisonen uthföras och the keijss:e blifva stärkte i fäl-
32
tedt ; 2. blefve ständerne stängde ifrå cronornes plenipotentierade, thermed
33
vederparten kunde mycket vinna. Thetta förslaget ogilla alla the som vij
34
hafva talt med.

35
Hertigerne af Weymar och Anhalt hafva här hvar sin gessandter, hvilke i
36
thesse dagar komme hijt och vore i förgår hoos oss berättandes, att the
37
vore instruerade och befalte at blifva här i Ossnabrugge och therhoos att
38
secundera them andre, som villia slå ordinariam deputationem öfver ända.
39
Ständerne här och uthi Munster nu för thenne tijden församblade finnes
40
härhoos optecknade under lit. G.

41
Ifrå Feldtmarskalken hafve vij nu nyligen hafft inge breef, eij eller egentligen
42
hvart Königzmark må vara gången, sedan han skildes från duc d’Anguien
43
Aviserne … under lit. H.

[p. 709] [scan. 741]


1
Rätt som thetta brefvet var så när emunderat, sände Schäffer till oss itt breef
2
in originali från Munster honom tillskrifvit af landtgrefvinnans Furstl:e
3
Nådes gessandters secreterare, theruthi contraria villa säijas emot thet som
4
samma Zobell hafver tillförende hijtöfver berättat om secrete tractaten
5
emellan Frankrijke och Beyern. Beilage J. Bägge kann vara sant, nembl:n att
6
Beyern låtz göra sigh godh och ville tractera medh Frankrijke och icke
7
desto mindre achtar på lägenheet, som nyligen är skedt, at göra Frankrijke
8
afbräck. Om något må drifvas under handen och sådant spegelfecht an-
9
stellas at blinda synen, thet måste tijden öppa …


10
Beilagen in DG, A I 1 , legat. [ 2 ]:


11
A: 1048–1053’ Etlicher churfürstlicher gesandten bedencken an die Kayserliche Maje-
12
stät uff die conferentz zu Lengerich de data den 6. Juli 1645 den modum consultandi
13
betreffend.

14
Druck: J. G. v. Meiern I S. 528–535

15
B: 1054–1054’ [Nr. 370] Rosenhane an Joh. Oxenstierna u. Salvius. Münster 1645 Juli 18/28

16
C: 1055–1056 [Nr. 371] Derselbe an dieselben. Münster Juli 19/29

17
D: 1057–1058’ [Nr. 372] Joh. Oxenstierna u. Salvius an Rosenhane. Osnabrück 1645 Juli 24/
18
August 3

19
E: 1095–1060’ Vorform von F.

20
F: 1061–1062’ Des Heil. Röm. Reichs fürsten und stände über den modo deliberandi
21
et agendi bey gegenwärtiger friedenshandlung beliebter schluss.

22
Druck: J. G. v. Meiern I S. 521–523

23
G: 1063–1065 Namen derer zu Osnabrück anwesenden herren abgesandten.

24
H: Avise fehlen

25
J: 1066–1066’ Friedrich Zobel an Landgräfin Amalie Elisabeth v. Hessen-Kassel. Münster
26
1645 Juli 24/August 3

27
1067–1067’ Derselbe an dieselbe. Münster 1645 Juli 24/August 3

Dokumente